AVSNITT II: ATT BEVARA OCH FÖRVALTA RESURSERNA FÖR UTVECKLING
Kapitel 9
| Skydd av atmosfären |
|---|
|
| Inledning |
| 9.1 | Skyddet av atmosfären är ett vittomfattande företag som har
flera dimensioner och påverkar många ekonomiska sektorer. De val
och åtgärder som läggs fram i detta kapitel bör övervägas och i
tillämpliga delar genomföras av regeringar och andra organ som ett
led i deras ansträngningar att skydda atmosfären. |
|---|
| 9.2 | Det skall påpekas att många av de frågor som diskuteras i
detta kapitel också ingår i internationella avtal som
Wienkonventionen om skydd av ozonskiktet (1985),
Montrealprotokollet om ämnen som uttunnar ozonskiktet (1987,
ändrad version), Ramkonventionen om klimatförändringar (1992) och
andra internationella juridiska dokument, även sådana som slutits
mellan länder som tillhör samma region. I fråga om verksamheter
som omfattas av sådana avtal gäller principen att de
rekommendationer som lämnas i detta kapitel inte medför något
tvång för någon regering att vidta åtgärder utöver vad som
föreskrivs i dessa rättsinstrument. Regeringarna har dock frihet
att, inom ramen för detta kapitel, vidta ytterligare åtgärder som
är förenliga med dessa juridiska dokument. |
|---|
| 9.3 | Det skall även påpekas att handlingar som kan påbörjas för
att nå målen i detta kapitel bör samordnas på ett integrerat sätt
med den sociala och ekonomiska utvecklingen så att ogynnsamma
effekter på denna undviks med full hänsyn tagen till
utvecklingsländernas legitima prioritering av behovet att nå en
varaktig ekonomisk tillväxt och att utrota fattigdomen. |
|---|
| 9.4 | I detta sammanhang hänvisas även särskilt till programområde
A i kapitel 2 av Agenda 21. |
|---|
| 9.5 | I detta kapitel ingår följande fyra programområden:
- Att angripa osäkerheten: en förbättrad vetenskaplig grund för
beslutsfattandet
- Att främja en hållbar utveckling:
- Energi: utveckling, effektivitet och förbrukning
- Transporter
- Industriell utveckling
- Utveckling av mark- och havsresurser samt markanvändning
- Att förhindra uttunning av ozonskiktet i stratosfären
- Gränsöverskridande föroreningar av atmosfären
Programområden
A. Att angripa osäkerheten: en förbättrad vetenskaplig grund
för beslutsfattandet
Bakgrund |
|---|
| 9.6 | Oron för klimatförändringar och klimatvariationer,
luftföroreningar och uttunning av ozonskiktet har skapat nya behov
av vetenskaplig, ekonomisk och social information för att minska
den osäkerhet som fortfarande finns inom dessa områden. Man
behöver bättre kunna förstå och förutsäga de olika egenskaperna
hos atmosfären och de ekosystem den påverkar, och även dessas
hälsoeffekter och samspel med socio-ekonomiska faktorer.
Mål |
|---|
| 9.7 | Det grundläggande målet inom detta programområde är att
förbättra förståelsen av de processer som påverkar, och påverkas
av, jordatmosfären - globalt, regionalt och lokalt, dvs. bland
annat fysikaliska, kemiska, geologiska, biologiska,
oceanografiska, hydrologiska, ekonomiska och sociala processer,
att bygga upp kapacitet för, och utöka, det internationella
samarbetet samt att förbättra förståelsen för de ekonomiska och
sociala verkningarna av förändringar i atmosfären och av
åtgärderna för att lindra och bemöta sådana förändringar.
Åtgärder |
|---|
| 9.8 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med berörda FN-organ och, där så är lämpligt, med
mellanstatliga och icke-statliga organisationer och den privata
sektorn:
- Främja forskning som berör de processer i naturen som
påverkar, och påverkas av, atmosfären men också de
kritiska kopplingarna mellan en hållbar utveckling och
förändringarna i atmosfären, vilket inkluderar verkningar
på människors hälsa, ekosystem, ekonomiska sektorer och
samhället,
- säkra en mer balanserad geografisk täckning för det
globala systemet för klimatobservationer (Global Climate
Observing System) och dess underavdelningar, som t.ex. den
globala atmosfärväktaren (Global Atmosphere Watch), bl.a.
genom att underlätta skapandet och driften av ytterligare
forskningsstationer för systematiska observationer och
genom att bidra till att dessa faktabaser utvecklas,
utnyttjas och görs tillgängliga,
- främja samarbete beträffande:
- utvecklingen av system för att tidigt detektera
förändringar och fluktuationeri atmosfären, och
- skapa och förbättra möjligheter att förutsäga sådana
förändringar och fluktuationer och att bedöma de miljömässiga och
socio ekonomiska följdverkningarna
- bedriva forskningssamarbete i syfte att utveckla
metoder och att fastställa gränsvärden för
luftföroreningar samt vilka nivåer av
växthusgaskoncentrationer i atmosfären som skulle orsaka
farliga, av människan orsakad påverkan på klimatsystemet
och på miljön som helhet samt de därmed sammanhängande
förändringstakter som inte skulle tillåta ekosystemen att
anpassa sig på naturlig väg,
- främja, och samarbeta om, uppbyggnaden av vetenskaplig
kapacitet, utbyte av vetenskapliga data och information
samt underlätta för experter och teknisk personal,
särskilt från utvecklingsländerna, att delta och utbildas
i forskning som rör atmosfärsfrågorna,
datasammanställning, -insamling och -bedömning samt i
systematiska observationer av atmosfären.
B. Att främja en hållbar utveckling
1. Energi: utveckling, effektivitet och förbrukning
Bakgrund |
|---|
| 9.9 | Tillgång på energi är nödvändig för den ekonomiska och
sociala utvecklingen och för en förbättrad livskvalitet. En stor
del av energin i världen produceras och förbrukas emellertid i dag
på ett sätt som inte är uthålligt om nuvarane teknologi bibehålls
och vid en betydande kvantitetsökning. Behovet att begränsa
utsläppen i atmosfären av växthusgaser och andra gaser och
substanser kommer i ökad utsträckning att förutsätta en ökad
effektivitet i produktion, transmission, distribution och
förbrukning av energi samt en ökad inriktning på miljömässigt
sunda energisystem, särskilt nya och förnybara energikällor10 .
Alla energikällor kommer att behöva användas med metoder som tar
hänsyn till atmosfären, människors hälsa och miljön som helhet. |
|---|
| 9.10 | De nuvarande hindren för att öka tillförseln på miljömässigt
sunda energikällor som krävs för att fortsätta på den inslagna
vägen mot en hållbar utveckling, särskilt i utvecklingsländerna,
måste avlägsnas.
Mål |
|---|
| 9.11 | Det grundläggande och oeftergivliga målet inom detta
programområde är att minska de skadliga effekter på atmosfären som
orsakas av energisektorn genom att främja program för att öka
andelen miljömässigt säkra, sunda och kostnadseffektiva
energisystem, särskilt nya och förnybara sådana, genom en mindre
förorenande och mer effektiv produktion, transmission,
distribution och förbrukning av energi. Detta mål skall vara ett
uttryck för behovet av rättvisa, tillräcklig tillgång på energi
och ökande energiförbrukning i utvecklingsländerna och för behovet
att beakta förhållandena i länder som i hög grad är beroende av
inkomster från produktion, bearbetning och export och/eller
konsumtion av fossila bränslen och därmed sammanhängande
energiintensiva produkter och/eller användning av fossila bränslen
i länder som har allvarliga svårigheter med att övergå till
alternativ samt i länder som i hög grad är sårbara för
klimatförändringar.
Åtgärder |
|---|
| 9.12 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med berörda FN-organ och, där så är lämpligt, med
mellanstatliga och icke-statliga organisationer och den privata
sektorn:
- Samarbeta för att finna och utveckla ekonomiskt
realistiska och miljömässigt sunda energikällor för att
skapa ökade energitillgångar till stöd för strävandena mot
en hållbar utveckling, särskilt i utvecklingsländerna,
- på nationell nivå, främja utvecklingen av lämpliga
metoder som integrerar energi-, miljö- och ekonomiska
frågorna i beslut för en hållbar utveckling genom
exempelvis miljökonsekvensbedömningar,
- främja forskning, utveckling, överförande och
användning av förbättrade energieffektiva tekniker och
metoder, även inhemska tekniker inom alla relevanta
sektorer, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas
renovering och modernisering av kraftöverföringssystem, i
synnerhet i utvecklingsländerna,
- främja forskning, utveckling, överförande och
användning av tekniker och metoder för miljömässigt sunda
energisystem, även energisystem för ny och förnybar
energi, särskilt i utvecklingsländerna,
- främja utvecklingen av den institutionella,
vetenskapliga, plan- och förvaltningskapaciteten, särskilt
i utvecklingsländerna, för att utveckla, producera och
använda allt mer effektiva och mindre förorenande
energiformer,
- göra en översyn av den nuvarande sammansättningen av
energitillförseln för att fastställa hur andelen
miljömässigt sunda energisystem som helhet, särskilt nya
och förnybara energisystem, kan ökas på ett ekonomiskt
effektivt sätt med hänsyn till varje lands unika sociala,
fysiska, ekonomiska och politiska särdrag samt granska
och, då så är lämpligt, vidta åtgärder för att överbrygga
eventuella hinder för att de skall kunna utvecklas och
användas,
- samordna energiplanerna i regioner och delar av
regioner, då så är möjligt, och undersöka om en effektiv
distribution av miljömässigt sund energi från nya och
förnybara energikällor kan genomföras,
- utvärdera och, där så är lämpligt, främja
kostnadseffektiva program och även administrativa, sociala
och ekonomiska åtgärder i syfte att förbättra
energieffektiviteten i enlighet med den nationella
socioekonomiska utvecklingen och miljöprioriteringarna,
- bygga upp kapacitet för energiplanering och
programstyrning i fråga om energieffektivitet, samt för
utveckling, införande och främjande av nya och förnybara
energikällor,
- främja framtagandet av lämpliga normer eller
rekommendationer för utsläppsnivåer och energieffektivitet
på nationell nivå11 som syftar till att utveckla och
använda tekniker som minimerar skadliga effekter på
miljön,
- uppmuntra utbildning och program som ökar
medvetenheten, på lokal, nationell och regional nivå, som
gäller energieffektivitet och miljömässigt sunda
energisystem,
- upprätta eller förbättra program för produktmärkning,
i samarbete med den privata sektorn, som ger
beslutsfattare och konsumenter information om möjligheter
till effektivare energianvändning.
2. Transporter
Bakgrund |
|---|
| 9.13 | Transportsektorn spelar en viktig och positiv roll i den
ekonomiska och sociala utvecklingen och behovet av transporter
kommer otvivelaktigt att öka. Eftersom transportsektorn också är
en källa för luftföroreningar finns det dock ett behov av en
översyn av de nuvarande transportsystemen och av en effektivare
utformning och ledning av trafik- och transportsystemen.
Mål |
|---|
| 9.14 | Det grundläggande målet inom detta programområde är att
utveckla och främja lämpliga kostnadseffektiva program för att
begränsa, reducera eller bemästra skadliga utsläpp i atmosfären
och andra ogynnsamma miljöeffekter som orsakas av
transportsektorn. Detta skall ske med beaktande av prioriteringar
för utvecklingen men även speciella lokala och nationella
förhållanden och säkerhetsaspekter.
Åtgärder |
|---|
| 9.15 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med berörda FN-organ och, där så är lämpligt, med
mellanstatliga och icke-statliga organisationer och den privata
sektorn:
- Utveckla och främja kostnadseffektiva, effektivare,
mindre förorenande och säkrare transportsystem, särskilt
kollektivtrafik som betjänar stad och landsbygd, samt
miljömässigt sunda vägnät, med hänsyn tagen till behovet
av långsiktiga sociala, ekonomiska och utvecklingsmässiga
prioriteringar, särskilt i utvecklingsländerna,
- underlätta tillgången till och överförandet av, säker,
effektiv - även resurseffektiv - och mindre förorenande
transportteknik, särskilt i utvecklingsländerna, och även
genomföra lämpliga utbildningsprogram,
- intensifiera arbetet med att inhämta, analysera och
utbyta relevant information om sambandet mellan
transporter och miljö, med särskild tonvikt på
systematiska observationer av utsläpp och på skapandet av
en transportdatabas,
- utvärdera och, där så är lämpligt, främja
kostnadseffektiva program och även administrativa, sociala
och ekonomiska åtgärder i syfte att främja användningen av
transportmetoder som minimerar de skadliga effekterna på
atmosfären, i enlighet med den nationella socioekonomiska
utvecklingen och miljöprioriteringarna,
- utveckla eller förbättra mekanismer för att integrera
transportplaneringen i bostads- och bebyggelseplaneringen
i städer och regioner i syfta att minska transporternas
miljöeffekter,
- undersöka möjligheterna av att, inom ramen för FN:s
och dess regionala ekonomiska kommissioners verksamhet,
sammankalla regionala konferenser om transport och miljö.
3. Industriell utveckling
Bakgrund |
|---|
| 9.16 | Industrin är en förutsättning för produktionen av varor och
tjänster och en av de viktigaste källorna till sysselsättning och
inkomster och den industriella utvecklingen är i sig en
förutsättning för ekonomisk tillväxt. Samtidigt är industrin en av
de största förbrukarna av resurser och material och till följd av
detta resulterar industriell verksamhet i utsläpp i atmosfären och
i miljön som helhet. Skyddet av atmosfären kan förbättras bl.a.
genom att öka resurs- och materialeffektiviteten inom industrin,
installera eller förbättra reningsteknik och ersätta
klorfluorkarboner (CFC, freoner) och andra substanser som uttunnar
ozonskiktet med lämpliga ersättningsämnen samt genom att reducera
avfall och biprodukter.
Mål |
|---|
| 9.17 | Det grundläggande målet inom detta programområde är att
främja en industriell utveckling som minimerar de skadliga
effekterna på atmosfären, bl.a. genom att öka industrins
effektivitet då det gäller produktion och konsumtion av samtliga
resurser och material, förbättra reningsteknikerna och utveckla
nya miljömässigt sunda tekniker.
Åtgärder |
|---|
| 9.18 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med berörda FN-organ och, där så är lämpligt, med
mellanstatliga och icke-statliga organisationer och den privata
sektorn:
- Utvärdera och, där så är lämpligt, främja
kostnadseffektiva program och även administrativa, sociala
och ekonomiska åtgärder i syfte att minimera
föroreningarna från industrin och de skadliga effekterna
på atmosfären, i enlighet med den nationella
socioekonomiska utvecklingen och miljöprioriteringarna,
- uppmuntra industrin att öka och förstärka sin
kapacitet att utveckla tekniker, produkter och processer
som är säkra och mindre förorenande samt på ett
effektivare sätt utnyttjar samtliga resurser och material,
även energi,
- samarbeta om att utveckla och överföra sådana
industriella tekniker och att utveckla kapacitet att
utnyttja dessa, särskilt då det gäller
utvecklingsländerna,
- utveckla, förbättra och tillämpa
miljökonsekvensbedömningar i syfte att gynna en lämplig
industriell utveckling,
- främja en effektiv användning av resurser och
material, som tar hänsyn till produkternas livslängd, i
syfte att uppnå de ekonomiska och miljömässiga fördelarna
med en effektivare resursanvändning och en mindre
avfallsproduktion,
- främja mindre förorenande och effektivare tekniker och
processer inom industrin, med hänsyn till de potentiella
tillgångarna till energi i området, särskilt i fråga om
säkra och förnybara energikällor, i syfte att begränsa
utsläppen från industrin och skadliga effekter på
atmosfären.
4. Utveckling av mark- och havsresurser samt markanvändning
Bakgrund |
|---|
| 9.19 | Markanvändnings- och resurspolitiken kommer både att påverka
och påverkas av förändringarna i atmosfären. Visst bruk av mark-
och havsresurser kan minska absorptionen av växthusgaser och öka
utsläppen i atmosfären. Förlust av den biologiska mångfalden kan
minska ekosystemens anpassningsförmåga vid klimatvariationer och
skador av luftföroreningar. Förändringar i atmosfären kan ha
betydande verkningar på skogarna, den biologiska mångfalden samt
på ekosystemen i söt- och saltvatten och även på ekonomiska
verksamheter som t.ex. jordbruket. Målen för programmen inom olika
områden kan variera och måste behandlas på ett integrerat sätt.
Mål |
|---|
| 9.20 | Målen inom detta programområde är:
- Att främja en användning av mark- och havsresurserna
och lämpliga metoder för markanvändningen som bidrar till
att:
- minska utsläppen i atmosfären och/eller begränsa
utsläpp av växthusgaser som orsakas av mänsklig aktivitet,
- bevara, varaktigt vårda och förbättra alla recipienter för
växthusgaser,
- bevara och på hållbart utnyttja natur- och
miljöresurserna
- att säkerställa att nuvarande och potentiellt möjliga
förändringar av atmosfären och åtföljande socioekonomiska
och ekologiska verkningar beaktas fullt ut vid planering
och genomförande av samhällsbeslut samt i program som
gäller användning av mark- och havsresurser och metoder
för markanvändning.
Åtgärder |
|---|
| 9.21 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med berörda FN-organ och, där så är lämpligt, med
mellanstatliga och icke-statliga organisationer och den privata
sektorn:
- Utvärdera och, där så är lämpligt, främja
kostnadseffektiva program och även administrativa, sociala
och ekonomiska åtgärder i syfte att främja miljömässigt
sunda metoder för markanvändningen, i enlighet med den
socioekonomiska utvecklingen och miljöprioriteringarna,
- genomföra program som avhåller från olämpliga och
förorenande metoder för markanvändning och främjar en
hållbar användning av mark- och havsresurserna,
- överväga att främja en utveckling och användning av
mark- och havsresurserna och metoder vid markanvändningen
som i större utsträckning låter sig anpassas till
förändringar och fluktuationer i atmosfären,
- främja en långsiktigt inriktad hushållning och ett
samarbete då det gäller att bevara och förbättra
recipienter för växthusgaser, bl.a. biomassa, skogar och
hav samt andra ekosystem på land, vid kuster och i hav.
C. Att förhindra uttunning av ozonskiktet
Bakgrund |
|---|
| 9.22 | Analysen av nya vetenskapliga uppgifter har bekräftat den
växande oron över den fortgående uttunningen av ozonskiktet i
jordens stratosfär på grund av reaktivt klor och brom från
industriellt framställda freoner (CFC), haloner och besläktade
ämnen. Trots att Wienkonventionen om skydd av ozonskiktet (1985)
och Montrealprotokollet om ämnen som uttunnar ozonskiktet (i dess
lydelse efter ändring i London 1990) innebar betydande framsteg i
de internationella åtgärderna har den totala klorhalten i de
ozonuttunnande ämnena i atmosfären fortsatt att öka. Detta kan
ändras om de åtgärder för begränsning som återfinns i protokollet
följs.
Mål |
|---|
| 9.23 | Målen inom detta programområde är:
- Att förverkliga de mål som anges i Wienkonventionen
och Montrealprotokollet med dess ändringar av år 1990 och
även de avsnitt i dessa juridiska dokument som behandlar
utvecklingsländernas särskilda behov och villkor och dessa
länders möjligheter att få tillgång till alternativ till
de ämnen som uttunnar ozonskiktet. Tekniker och naturliga
produkter som minskar efterfrågan på sådana ämnen bör
gynnas,
- att utveckla strategier som syftar till att lindra
skadeverkningarna av den UV-strålning som når jordytan
till följd av uttunningen och förändringen av ozonskiktet
i stratosfären.
Åtgärder |
|---|
| 9.24 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med berörda FN-organ och, där så är lämpligt, med
mellanstatliga och icke-statliga organisationer och den privata
sektorn:
- Ratificera, godta eller godkännna Montreal-protokollet
med dess ändringar av år 1990, utan dröjsmål lämna sina
bidrag till Wien/Montrealfonderna och den interimistiska
multilaterala ozonfonden samt på lämpligt sätt bidra till
det pågående arbetet enligt Montrealprotokollet och dess
genomförandemekanismer, bl.a. genom att göra
ersättningsprodukter för CFC och andra ozonnedbrytande
ämnen tillgängliga och underlätta överförandet av
motsvarande teknologi till utvecklingsländerna för att
göra det möjligt för dem att uppfylla målsättningen i
protokollet,
- stödja en utbyggnad av det globala systemet för
ozonobservationer genom att - med bilaterala och
multilaterala fonder - underlätta att ytterligare
forskningsstationer för systematiska observationer
inrättas och drivs, särskilt i tropikbältet på södra
halvklotet,
- delta aktivt i den fortlöpande bedömningen av
vetenskaplig information och hälso- och miljöeffekter samt
av de tekniska och ekonomiska följdverkningarna av
uttunningen av ozonet i stratosfären samt överväga sådana
ytterligare åtgärder som kan visa sig berättigade och
realistiska med stöd av dessa bedömningar,
- på grundval av forskningsresultaten om effekterna av
den ytterligare UV-strålning som når jordytan, överväga
ytterligare åtgärder beträffande människors hälsa,
jordbruket och havsmiljön,
- ersätta freoner (CFC) och andra ozonnedbrytande ämnen
i överensstämmelse med Montrealprotokollet utifrån
insikten att bedömningen av en ersättningsprodukts
lämplighett skall göras genom en helhetsanalys och inte
endast på grundval av produktens förmåga att lösa ett
enstaka atmosfär- eller miljöproblem.
D. Gränsöverskridande föroreningar av atmosfären
Bakgrund |
|---|
| 9.25 | Gränsöverskridande luftföroreningar ger skadeverkningar på
människors hälsa och har även en skadlig inverkan på miljön, t.ex.
genom träd- och skogsdöd och försurning av vatten.
Övervakningsprogrammen för luftföroreningar är ojämnt fördelade
geografiskt med en kraftig underrepresentation för
utvecklingsländerna. Bristen på tillförlitliga emissionsdata
utanför Europa och Nordamerika är ett betydande hinder för
mätningar av gränsöverskridande luftföroreningar. Det finns inte
heller tillräcklig information om luftföroreningarnas miljö- och
hälsoeffekter i andra regioner. |
|---|
| 9.26 | Genom FN:s Europeiska konvention om långväga tranporter av
gränsöverskridande luftföroreningar 1979 och dess protokoll har
ett regionalt system upprättats i Europa och Nordamerika som
grundas på ett uppföljningsförfarande och på samarbetsprogram för
systematisk observation, utvärdering och informationsutbyte i
fråga om luftföroreningar. Dessa program behöver fortgå och
förstärkas och erfarenheterna av dem behöver delas med andra
regioner i världen.
Mål |
|---|
| 9.27 | Målen inom detta programområde är:
- Att utveckla och tillämpa tekniker för begränsning och
mätning av föroreningar från stationära och mobila källor
till luftförorening samt att utveckla alternativa,
miljömässigt sunda tekniker,
- att utföra observationer av och systematiskt utvärdera
källorna till, och omfattningen av, gränsöverskridande
luftföroreningar som orsakas av naturliga processer och av
människors verksamheter,
- att stärka kapaciteten, särskilt i
utvecklingsländerna, att mäta, modellera och utvärdera
verkningarna av gränsöverskridande luftföroreningar, bl.a.
genom informationsutbyte och utbildning av experter,
- att utveckla kapaciteten att utvärdera och lindra
effekterna av gränsöverskridande luftföroreningar som
orsakas av industri- och kärnkraftsolyckor,
naturkatastrofer och förstörelse av naturresurser,
medveten och/eller orsakad av olyckshändelser,
- att främja upprättandet av nya regionala avtal om
begränsningar av gränsöverskridande luftföroreningar och
genomförandet av befintliga avtal inom detta område,
- att utveckla strategier för att minska emissioner som
orsakar gränsöverskridande luftföroreningar och
verkningarna av dessa.
Åtgärder |
|---|
| 9.28 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med berörda FN-organ och, där så är lämpligt, med
mellanstatliga och icke-statliga organisationer och den privata
sektorn:
- Upprätta och/eller förstärka regionala avtal om
begränsning av gränsöverskridande luftföroreningar samt
samarbeta, särskilt med utvecklingsländerna, beträffande
systematiska observationer och utvärdering,
modellutformning samt utveckling och utbyte av teknik som
begränsar utsläpp från mobila och stationära källor till
luftföroreningar. I detta sammanhang bör arbetet i större
utsträckning inriktas på omfattningen, orsakerna,
hälsomässiga och socioekonomiska verkningarna av
UV-strålning, försurningen av miljön och skador på skogar
och annan växtlighet som orsakas av fotokemiska oxidanter,
- upprätta och förstärka system för tidig varning och
motåtgärder i fråga om gränsöverskridande luftföroreningar
som orsakas av industriolyckor, naturkatastrofer och
förstörelse av naturresurser, medvetet och/eller orsakad
av olyckshändelser,
- främja möjligheterna till utbildning och utbyte av
data, information samt nationella och/eller regionala
erfarenheter,
- samarbeta på regional, multilateral och bilateral nivå
i utvärderingen av gränsöverskridande luftföroreningar och
utarbeta och genomföra program som anger riktade åtgärder
för att reducera utsläppen till atmosfären och angripa
dessas miljömässiga, ekonomiska, sociala och övriga
verkningar.
Medel för genomförande
a) Internationellt och regionalt samarbete |
|---|
| 9.29 | De befintliga legala dokumenten har skapat institutionella
strukturer som sammanhänger med avsikterna i dessa dokument och
arbetet inom detta programområde bör i första hand fortsätta inom
dessa ramar. Regeringarna bör fortsätta att samarbete och öka sitt
samarbete på regional och internationell nivå, bl.a. inom
FN-systemet. I detta sammanhang skall också hänvisas till
rekommendationerna i kapitel 38 av Agenda 21.
b) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 9.30 | Länderna bör, i samarbete med berörda FN-organ,
internationella biståndsgivare och icke-statliga organisationer,
mobilisera tekniska och ekonomiska resurser och underlätta
tekniksamarbete med utveck- lingsländerna för att stärka deras
tekniska och administrativa kapacitet och lednings- och
planeringsförmåga för att främja en hållbar utveckling och skyddet
av atmosfären inom alla relevanta sektorer.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 9.31 | Utbildning och program som ökar medvetenheten behöver
inledas och förstärkas på lokal, nationell och internationell nivå
i syfte att främja en hållbar utveckling och skydda atmosfären
inom alla relevanta sektorer.
d) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 9.32 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom programområde A
till cirka 640 miljoner dollar från världssamfundet som bidrag
eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncesionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra. |
|---|
| 9.33 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom de fyra delarna av
programområde B till cirka 20 miljarder dollar från
världssamfundet som bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig
här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats
av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella
villkoren, däribland även eventuella icke-förmånsvillkor, beror
bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar
att genomföra. |
|---|
| 9.34 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom programområde C
till storleksordningen 160-590 miljoner dollar från
världssamfundet som bidrag eller som förmånliga krediter. Det rör
sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har
granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella
villkoren, däribland även eventuella icke-förmånsvillkor, beror
bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar om
att genomföra. |
|---|
| 9.35 | Konferenssekretariatet har inkluderat kostnaderna för
tekniskt bistånd och pilotprojekt i punkt 9.32 och 9.33 ovan. |
|---|
|
- Med nya och förnybara energikällor avses
termisk och fotokemisk solenergi, vindkraft, vattenkraft,
biomassa, geotermo, havs-tidvatten och vågenergi, animalisk
och mänsklig energi enligt definitionerna i de rapporter från
Kommittén för utveckling och användning av nya och förnybara
energikällor, som utarbetats speciellt för konferensen (se
A/CONF.151/PC/119 och A/AC.218/1992/5).
- Även standarder
och rekommendationer som förespråkas av regionala ekonomiska
samarbetsorganisationer.
|
|
| |