Kapitel 5

v dem
Demografisk dynamik och hållbar utveckling
5.1 Detta kapitel innefattar följande programområden:

  1. Utveckling och spridande av kunskap om kopplingarna mellan demografiska trender och faktorer och hållbar utveckling.

  2. Utformning av integrerad nationell miljöpolitik och utvecklingspolitik, med beaktande av demografiska trender och faktorer.

  3. Genomförande av integrerade miljö- och utvecklingsprogram på lokal nivå, med beaktande av demografiska trender och faktorer.

Programområden

A. Utveckling och spridande av kunskap om kopplingarna mellan demografiska trender och faktorer och hållbar utveckling

Bakgrund
5.2 Demografiska trender och faktorer och hållbar utveckling samverkar med förstärkande effekt.
5.3 Ökningen av världens befolkning och dess produktion i kombination med ohållbara konsumtionsmönster ger upphov till ökande och svåra påfrestningar på vår planets livsuppehållande kapacitet. Dessa processer samverkar och påverkar nyttjandet av mark, vatten, luft, energi och andra resurser. Snabbt växande städer står inför allvarliga miljöproblem om de inte styrs väl. Ökningen av antalet städer och deras storlek gör det nödvändigt att rikta större uppmärksamhet på frågor som har att göra med lokal styrelse och kommunal styrning. Det är avgörande att överväga de mänskliga dimensionerna inom detta svårgenomträngliga nät av samband och de bör vederbörligen beaktas i samband med heltäckande riktlinjer för en hållbar utveckling. Sådana riktlinjer bör vara inriktade på kopplingarna mellan demografiska trender och faktorer, resursanvändning, lämplig teknologispridning, och utveckling. Befolkningspolitiken bör också beakta den roll som spelas av människorna i samband med miljöproblem och utvecklingsproblem. Det finns ett behov av att öka medvetenheten om denna fråga bland beslutsfattare på alla nivåer samt att skapa bättre informationsunderlag för nationell och internationell politik och en ram inom vilken denna information kan tolkas.
5.4 Det finns ett behov av att utveckla strategier för att mildra både miljöns negativa påverkan på mänsklig verksamhet och miljöförändringars negativa påverkan på mänsklig befolkning. Världens befolkning väntas överstiga 8 miljarder år 2020. Sextio procent av världens befolkning lever redan nu i kustområden och sextiofem procent av alla städer med en befolkning över 2,5 miljoner ligger längs jordens kuster. Många av dem ligger redan nu vid eller under havsytans nivå.

Mål
5.5 Följande mål bör uppnås så fort det är praktiskt möjligt:
  1. Att införliva demografiska trender och faktorer i den globala analysen av miljöfrågor och utvecklingsfrågor,

  2. att utveckla en bättre förståelse av sambanden mellan demografisk dynamik, teknologi, kulturbeteende, naturresurser och livsuppehållande system, och

  3. att bedöma mänsklig utsatthet i ekologiskt känsliga områden och befolkningscentra för att göra en prioritering på alla nivåer, med fullt beaktande av samhällsdefinierade behov.
Åtgärder

Forskning om samspelet mellan demografiska trender och faktorer och hållbar utveckling
5.6 Berörda internationella, regionala och nationella institutioner bör överväga att vidtaga följande åtgärder:
  1. Kartläggning av samspelet mellan demografiska processer, naturresurser och livsuppehållande system, med hänsyn till regionala och subregionala variationer som bland annat orsakas av skillnader i utvecklingsnivå,

  2. integration av demografiska trender och faktorer i pågående forskning om miljöförändringar med användning av expertkunskap från internationella, regionala och nationella forskningsnätverk och från lokala samhällen, i första hand för att studera miljöförändringars mänskliga dimensioner och i andra hand för att kartlägga utsatta områden, och

  3. kartläggning av högprioriterade områden för åtgärdsstrategier, utvecklingsstrategier och program för att mildra miljöförändringars negativa inverkan på mänsklig befolkning, och vice versa.
Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning
5.7 Konferenssekretariatet har beräknat den årliga kostnaden (1993-2000) för att genomföra de i detta program angivna åtgärderna till omkring 10 miljoner dollar i bidrag och förmånliga krediter från det internationella samfundet. Det rör sig här om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska villkoren för kostnader och finansiering, inbegripet icke-koncessionella villkor, beror bland annat på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Förstärkning av forskningsprogram som integrerar befolkning, miljö och utveckling
5.8 För att integrera demografisk analys i ett vidare samhällsvetenskapligt perspektiv beträffande miljö och utveckling bör den tvärvetenskapliga forskningen ökas. Internationella institutioner och expertnätverk bör förbättra sin vetenskapliga kapacitet, med fullständigt beaktande av samhälleliga erfarenheter och kunskap, och bör sprida de erfarenheter som görs i samband med övergripande arbete och i samband med att teori förenas med handling.
5.9 Bättre förmåga till utformning bör utvecklas för att kartlägga de resultat som nuvarande mänsklig verksamhet kan ge upphov till, särskilt den påverkan som är ett resultat av samspelet mellan demografiska trender och faktorer, resursanvändning och välståndsfördelning per capita och även de stora migrationsflöden som kan förväntas som en följd av ökande klimatförändringar och kumulativa miljöförändringar vilka kan komma att omintetgöra människors lokala försörjningsmöjligheter.

c) Utveckling av information och allmän medvetenhet
5.10 Sociodemografisk information bör tas fram så att den går att samköra med fysiska, biologiska och socialekonomiska data. Man bör utveckla kompatibla rumsliga och tidsmässiga skalor, landövergripande information och information i form av tidsserier, såväl som globala beteendeindikatorer efter inhämtande av lokala samhällens uppfattningar och attityder.
5.11 Medvetenheten bör ökas på alla nivåer beträffande behovet av att optimera den hållbara resursanvändningen genom effektiv resurshantering, med beaktande av utvecklingsbehoven hos utvecklingsländernas befolkningar.
5.12 Medvetenheten bör ökas om de grundläggande kopplingarna mellan förbättring av kvinnans status och demografisk dynamik, särskilt genom kvinnors tillgång till utbildning, reproduktiva hälsovårdsprogram, ekonomiskt oberoende och kvinnornas faktiska, jämställda delaktighet i beslutsfattande på alla nivåer.
5.13 Forskningsresultat beträffande frågor om hållbar utveckling bör spridas genom tekniska rapporter, vetenskapliga tidskrifter, massmedia, seminarier, fora eller genom andra kanaler så att informationen kan användas av beslutsfattare på alla nivåer och därigenom höja den allmänna medvetenheten.

d) Utveckling och/eller höjande av institutionell kapacitet och samarbete
5.14 Samarbete och informationsutbyte bör ökas mellan forskningsinstitutioner och internationella, regionala och nationella organ och alla andra sektorer (innefattande den privata sektorn, lokala samhällen, icke-statliga organisationer och vetenskapliga institutioner) från både industriländer och utvecklingsländer, där så är lämpligt.
5.15 Man bör intensifiera ansträngningarna att höja kapaciteten hos regeringar på nationell och lokal nivå, hos den privata sektorn och icke-statliga organisationer i utvecklingsländerna för att kunna tillfredsställa de växande behoven av förbättrad förvaltning i snabbt växande urbana områden.

B. Utformning av integrerad nationell politik avseende miljö och utveckling, med beaktande av demografiska trender och faktorer

Bakgrund
5.16Tidigare planer för hållbar utveckling har i allmänhet erkänt demografiska trender och faktorer som element med avgörande betydelse för konsumtionsmönster, produktion, livsstilar och långsiktig hållbar utveckling. I framtiden bör dock större uppmärksamhet ges dessa frågor vid utformning av allmän politik och utarbetande av utvecklingsplaner. För att göra detta bör alla länder förbättra kapaciteten för att bedöma påverkan på miljö och utveckling av demografiska trender och faktorer i det egna landet. De kommer också att behöva utforma och genomföra riktlinjer och handlingsprogram i förekommande fall. Riktlinjer bör utarbetas beträffande konsekvenserna av befolkningstillväxt, och de bör samtidigt inbegripa åtgärder för att skapa befolkningsövergång. De bör kombinera miljöproblem och befolkningsfrågor i en helhetssyn på en utveckling vars primära mål innefattar undanröjande av fattigdom, tryggad försörjning, god hälsa, livskvalitet, förbättring av kvinnors status och inkomst och deras tillgång till utbildning och yrkesutbildning såväl som förverkligande av deras personliga ambitioner, samt individuellt inflytande och inflytande för lokalsamhällen. Oberoende av vilket troligt befolkningsscenario man än väljer, kommer stora ökningar av städernas storlek och antal i utvecklingsländerna att äga rum, och därför bör större uppmärksamhet ägnas åt i synnerhet kvinnors och barns behov av bättre kommunal förvaltning och lokal styrelse.

Mål
5.17 Full integration av befolkningsfrågor i den nationella planeringen, politiken och beslutsfattandet bör fortsätta. Befolkningspolitik och befolkningsprogram, vilka helt erkänner kvinnors rättigheter, bör övervägas.

Åtgärder
5.18 Regeringarna och andra berörda aktörer skulle bland annat kunna vidtaga följande åtgärder, med vederbörligt stöd från biståndsorgan, och avrapportera genomförandet till den Internationella befolknings- och utvecklingskonferens som skall äga rum 1994, särskilt till dennas Befolknings- och miljökommitté.

a) Bedömning av nationella demografiska trenders och faktorers effekter
5.19 Förhållandet mellan demografiska trender och faktorer och miljöförändring samt mellan miljöförstöring och demografiska förändringsfaktorer bör analyseras.
5.20 Forskning om hur miljöfaktorer samspelar med socialekonomiska faktorer orsakade av migration bör bedrivas.
5.21 Kartläggning av utsatta befolkningsgrupper (såsom icke jordägande lantarbetare, etniska minoriteter, flyktingar, migrerande, kvinnliga familjeförsörjare) vars demografiska strukturförändringar kan komma att särskilt påverka en hållbar utveckling bör genomföras.
5.22En bedömning bör göras av den inverkan som befolkningens åldersstruktur har på resursefterfrågan och omsorgsbördor, från kostnaderna för de ungas utbildning till hälsovård och äldrestöd, samt på hushållens förvärvsförmåga.
5.23 En bedömning bör också genomföras av den nationella befolkningskapaciteten beträffande förmågan att tillfredsställa mänskliga behov och uppnå hållbar utveckling, och särskild uppmärksamhet bör ägnas livsviktiga resurser, såsom vatten och mark, samt miljöfaktorer, såsom ekosystemens hälsotillstånd och biologisk mångfald.
5.24 Inverkan av nationella demografiska trender och faktorer på ursprungsbefolkningars och lokala samhällens traditionella förvärvssysslor, inklusive förändringar av den traditionella markanvändningen på grund av internt befolkningstryck bör studeras.

b) Uppbyggnad och stärkande av nationella informationsbaser
5.25 Nationella databaser beträffande demografiska trender och faktorer och miljö bör byggas upp eller stärkas, informationen bör spjälkas upp i ekologiska regioner (ekosystemtillämpning), och befolknings- och miljöprofiler bör upprättas för de olika regionerna.
5.26 Metoder och instrument för att kartlägga områden där en hållbar utveckling är hotad eller kan komma att hotas av demografiska trenders och faktorers miljöeffekter, med införlivande av både aktuell och prognostiserad demografisk information som är kopplad till naturliga miljöprocesser bör utvecklas.
5.27 Fallstudier om hur olika grupper på lokal nivå reagerar på demografisk dynamik, särskilt i områden som är utsatta för miljöpåfrestningar och i tätorter stadda i förfall bör utvecklas.
5.28 Befolkningsinformation bör spjälkas upp i bland annat könstillhörighet och ålder så att den effekt som arbetskraftens kön har för användningen och skötseln av naturresurser beaktas.

c) Införlivande av demografiska faktorer i politik och planer
5.29 Vid utformning av mänsklig bosättningspolitik bör hänsyn tas till resursbehov, avfallsproduktion och ekosystemens hälsotillstånd.
5.30 Demografiska förändringars direkta och indirekta effekter på miljöprogram och utvecklingsprogram bör i förekommande fall integreras, och en bedömning göras av dessas inverkan på demografiska faktorer.
5.31 Målsättningar och program inom nationell befolkningspolitik som överensstämmer med nationella miljö- och utvecklingsplaner för en hållbar utveckling och med individens frihet, värdighet och personliga värderingar bör utformas och genomföras.
5.32 Lämpliga socialekonomiska policyåtgärder för de unga och de äldre, både med avseende på familjestödssystem och statliga stödsystem bör utvecklas.
5.33 Riktlinjer och program för handhavande av de olika former av folkomflyttningar som beror på, eller framkallar, miljöstörningar, med särskilt beaktande av kvinnor och utsatta grupper bör utvecklas.
5.34 Demografiskt angelägna frågor, inklusive sådana som rör personer som av miljöorsaker är migrerande eller flyktingar, bör införlivas i berörda internationella och regionala institutioners program för en hållbar utveckling.
5.35 Nationella utvärderingar bör göras. Dessutom bör nationella uppföljningar av integrationen av befolkningspolitik i strategier för nationell utveckling och miljö göras.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning
5.36 Konferenssekretariatet har beräknat den årliga kostnaden (1993 - 2000) för att genomföra de i detta programområde angivna åtgärderna till omkring 90 miljoner dollar i bidrag eller förmånliga krediter från det internationella samfundet. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska villkoren för kostnader och finansiering, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bland annat på de strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Ökande av medvetenheten om samspelet mellan demografisk och hållbar utveckling
5.37 Fleörståelsen av samspelet mellan demografiska trender och faktorer och en hållbar utveckling bör ökas inom alla samhällssektorer. Vikten av lokala och nationella åtgärder bör framhävas. Utbildning om demografisk och hållbar utveckling bör samordnas och integreras i de formella och icke-formella sektorerna. Särskild vikt bör läggas vid alfabetiseringsprogram, särskilt för kvinnor. Kopplingen mellan dessa program, primär miljövård och primärvårdstjänster, bör särskilt understrykas.

c) Stärkande av institutioner
5.38 Nationella, regionala och lokala strukturers kapacitet att handskas med frågor om demografiska trender och faktorer och en hållbar utveckling bör förbättras. Detta skulle innebära en förstärkning av de för befolkningsfrågor ansvariga organen så att de kan utarbeta riktlinjer som är i överensstämmelse med de nationella möjligheterna till en hållbar utveckling. Samarbetet för bedömning av problem och utvärdering av riktlinjer bör även förbättras inom regeringsorgan, nationella forskningsinstitutioner, icke-statliga organisationer och lokala samhällen.
5.39 Kapaciteten hos Förenta Nationernas berörda organ, organisationer och enheter, internationella och regionala mellanstatliga organ, icke-statliga organisationer och lokala samhällen bör, när så är lämpligt, höjas för att när så är lämpligt hjälpa länder att efter begäran härom utveckla en hållbar utvecklingspolitik och i förekommande fall hjälpa personer som av miljöorsaker är migrerande eller flyktingar.
5.40 Det samordnade stödet från olika organ för hållbar utvecklingspolitik och hållbara utvecklingsprogram bör genom en bättre samordning av befolknings- och miljöåtgärder förbättras.

d) Främjande av kunskapsutveckling
5.41 Internationella och regionala vetenskapliga institutioner bör, efter begäran härom, biträda regeringarna med införlivande av frågor om samspelet på global, ekosystem- och mikronivå i utbildningen av demografer och befolknings- och miljöspecialister. I denna bör ingå forskning om kopplingar och metoder att utforma integrerade strategier.

C. Genomförande av integrerade miljö- och ut vecklingsprogram på lokal nivå, med beaktande av demografiska trender och faktorer

Bakgrund
5.42 Befolkningsprogram blir mer effektiva när de genomförs tillsammans med lämpliga tvärsektoriella riktlinjer. För att uppnå en hållbar utveckling på lokal nivå behövs en ny ram som integrerar demografiska trender och faktorer med faktorer såsom ekosystemens hälsotillstånd, teknologi och mänskliga bosättningar samt med socialekonomiska strukturer och tillgång till resurser. Befolkningsprogram bör vara i samklang med socialekonomisk planering och miljöplanering. Integrerade program för hållbar utveckling bör noga samordna åtgärder beträffande demografiska trender och faktorer med resurshanteringsåtgärder och utvecklingsmål som svarar mot de berörda personernas behov.

Mål
5.43 Befolkningsprogram bör genomföras på lokal nivå parallellt med naturresurshantering och utvecklingsprogram vilka säkerställer hållbar naturresursanvändning, som höjer människornas livskvalitet och som höjer miljökvaliteten.

Åtgärder
5.44 Regeringar och lokala samhällen, inklusive lokala kvinnoorganisationer och nationella icke-statliga organisationer, kan, i överensstämmelse med nationella planer, mål, strategier och prioriteringar, bland annat åta sig att i förekommande fall vidta nedan angivna åtgärder med hjälp av och i samarbete med internationella organisationer där så är lämpligt. Regeringarna skulle kunna utbyta erfarenheter om genomförandet av Agenda 21 i samband med den Internationella befolknings- och utvecklingskonferensen som skall äga rum 1994, särskilt inom dennas Befolknings- och miljökommitté.

a) Utveckling av en handlingsram
5.45 En effektiv rådfrågningsprocess bör inledas och genomföras med berörda samhällsgrupper, i vilken utformningen av och besluten om alla delar i programmen grundas på en nationell rådfrågningsprocess med utgångspunkt i lokala samhällsmöten eller regionala och nationella seminarier där så är lämpligt. Processen ifråga bör säkerställa att kvinnors och mäns synpunkter på behov, möjligheter och hinder på lika sätt återspeglas i utformningen av programmen och att lösningarna utgår från konkreta erfarenheter. De fattiga och underpriviligierade bör prioriteras i denna process.
5.46 Nationellt beslutade riktlinjer för integrerade och mångfasetterade program vilka lägger särskild vikt vid kvinnor, fattiga bosatta i krisområden och andra utsatta grupper bör genomföras för att säkerställa deltagande av grupper med särskilda förutsättningar för att agera aktivt för förändring och hållbar utveckling. Särskild vikt bör läggas vid sådana program vilkas mål är mångfaldiga, som främjar en hållbar ekonomisk utveckling, som minskar demografiska trenders och faktorers negativa inverkan och som på lång sikt inte ger upphov till miljöskador. Tryggad livsmedelstillgång, tillgång till trygg besittningsrätt till mark, elementära bostadsbehov, grundläggande infrastruktur, utbildning, familjens välfärd, kvinnors reproduktiva hälsovård, kreditfaciliteter för familjer, skogsvårdsprogram, primär miljövård, kvinnors förvärssysselsättning bör, där så är lämpligt, ingå bland andra faktorer.
5.47 En analysram bör utvecklas för att kartlägga komplementära faktorer till riktlinjer för hållbar utveckling, liksom även nationella mekanismer för att bevaka och utvärdera deras effekt på befolkningsdynamiken.
5.48 Särskild vikt bör läggas vid kvinnornas avgörande roll i befolknings- och miljöprogram och för uppnåendet av en hållbar utveckling. Projekten bör tillvarata möjligheter att koppla samman kvinnors och deras familjers sociala, ekonomiska och miljömässiga framsteg. Ökat inflytande för kvinnor är avgörande och bör säkras genom utbildning, yrkesutbildning och politik för att nå enighet om, och förbättra kvinnors rättigheter och rätt till egendom, mänskliga och medborgerliga rättigheter, arbetsbesparande åtgärder, arbetstillfällen och delaktighet i beslutsfattandet. Befolknings- och miljöprogram måste milöjliggöra för kvinnor att mobilisera sig själva för att lindra sina bördor och för att förbättra sin förmåga att deltaga och bli delaktiga i den socialekonomiska utvecklingen. Särskilda åtgärder bör vidtagas för att minska skillnaden mellan mäns och kvinnors läskunnighetsutveckling.

b) Stöd till program som främjar förändringar av demografiska trender och faktorer i riktning mot en hållbar utveckling
5.49 Reproduktiva hälsovårdsprogram och tjänster bör i förekommande fall utvecklas och förbättras för att minska alla former av mödra- och barnadödlighet och bör möjliggöra för kvinnor och män att tillfredsställa sina personliga önskemål beträffande familjens storlek, överensstämmelse med deras frihet, värdighet och personliga värderingar.
5.50 Regeringarna bör vidtaga aktiva åtgärder för att i överensstämmelse med landspecifika förutsättningar och rättsordningar skyndsamt säkerställa att kvinnor och män har lika rätt att under frihet och ansvar besluta om hur många barn de skall ha och med vilka intervaller, och att de har tillgång till den information och utbildning och de medel som krävs där så är lämpligt för att de skall kunna utöva denna rättighet i överensstämmelse med sin frihet, värdighet och personliga värderingar, med beaktande av etiska och kulturella överväganden.
5.51 Regeringar bör vidtaga aktiva åtgärder för att genomföra program för inrättande och stärkande av förebyggande och vårdande hälsovårdsfaciliteter som inbegriper av kvinnor producerade kvinnoinriktade tjänster, säker och effektiv reproduktiv hälsovård och där så är lämpligt rimligt prissatta och tillgängliga tjänster för en ansvarsfull planering av familjens storlek i överensstämmelse med individens frihet, värdighet och personliga värderingar och med beaktande av etiska och kulturella överväganden. Programmen ifråga bör inriktas på heltäckande hälsovård, inklusive prenatalvård, utbildning och ansvarsfullt föräldraskap och bör ge alla kvinnor möjlighet att amma åtminstone under de första fyra månaderna efter förlossningen. Programmen bör fullt ut stödja kvinnans produktiva och reproduktiva roll och välfärd och bör vara särskilt inriktade på behovet att ge alla barn en likvärdig och förbättrad hälsovård och på behovet att minska risken för dödlighet och sjukdom hos mödrar och barn.
5.52I överensstämmelse med nationella prioriteringar bör kulturellt grundade informations- och utbildningsprogram utvecklas för att till män och kvinnor sprida lättförståelig information om reproduktiv hälsa.

c) Skapande av ändamålsenliga institutionella förutsättningar
5.53 I förekommande fall bör stödgrupper och institutionella förutsättningar för underlättande av genomförandet av demografiska åtgärder främjas. För detta krävs stöd och engagemang från politiska, religiösa och traditionella myndigheter samt ursprungsbefolkningens myndigheter och stöd från den privata sektorn och det nationella vetenskapssamhället. Vid utvecklingen av dessa ändamålsenliga institutionella förutsättningar bör länderna nära knyta an till nationellt etablerade strukturer för kvinnor.
5.54 Befolkningsbistånd bör samordnas med bilaterala och multilaterala givare för att säkerställa att alla utvecklingsländers befolkningsbehov och krav behandlas med full respekt för det övergripande samordningsansvaret och för mottagarländernas val och strategier.
5.55 Samordningen bör förbättras på lokal och internationell nivå. Arbetsmetoderna bör förbättras för att nå optimal resursanvändning, dra lärdom av kollektiva erfarenheter och förbättra genomförandet av program. UNFPA och andra berörda organ bör stärka samordningen av internationella samarbetsåtgärder med mottagarländer och givarländer för säkerställande av att tillräckliga medel finns tillgängliga för växande behov.
5.56 Förslag bör utvecklas för lokala, nationella och internationella befolknings- och miljöprogram som uppfyller de särskilda kraven för uppnående av en hållbar utveckling. I förekommande fall måste institutionella förändringar genomföras så att en tryggad ålderdom inte enbart beror på bidrag från familjemedlemmar.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning
5.57 Konferenssekretariatet har beräknat den årliga kostnaden (1993 - 2000) för att genomföra de i detta program angivna åtgärderna till omkring 7 miljarder dollar, inklusive 3,5 miljarder dollar i bidrag eller förmånliga krediter från det internationella samfundet. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska villkoren för kostnader och finansiering, även icke-koncessionella villkor, beror bland annat på de strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Forskning
5.58 Forskning bör bedrivas med sikte på att utveckla specifika handlingsprogram och det kommer att bli nödvändigt att göra en prioritering mellan föreslagna forskningsområden.
5.59 Sociodemografisk forskning om hur befolkningar reagerar på en miljö stadd i förändring bör bedrivas.
5.60 Förståelsen för sociokulturella och politiska faktorer som leder till acceptans av ändamålsenliga instrument för befolkningspolitik bör ökas.
5.61 Förändringar i behovet av ändamålsenliga tjänster i samband med ansvarsfull planering av familjestorlek, vilka återspeglar variationer inom olika socioekonomiska grupper och inom olika geografiska regioner bör undersökas.

c) Kunskapsutveckling och kapacitetsuppbyggnad
5.62 Kunskapsutveckling och kapacitetsuppbyggnad, med särskild inriktning på utbildning och yrkesutbildning av kvinnor, är områden som är av central betydelse och vars prioritet vid genomförande av befolkningsprogram är mycket hög.
5.63 Seminarier för att hjälpa program- och projektledare att koppla befolkningsprogram till andra utvecklings- och miljömål bör anordnas.
5.64 Utbildningsmaterial, inklusive guider eller handböcker för planerare och beslutsfattare och andra aktörer i program för befolkningsfrågor, miljöfrågor eller utvecklingsfrågor bör utvecklas.
5.65 Samarbetet mellan regeringar, vetenskapliga institutioner och icke-statliga organisationer inom regionen, och liknande institutioner utanför regionen bör utvecklas. Samarbete med lokala organisationer för att öka medvetenheten, stimulera till att deltaga i demonstrationsprojekt och rapportera om vunna erfarenheter bör främjas.
5.66 Rekommendationerna i detta kapitel bör på intet sätt påverka diskussioner i samband med den Internationella befolknings- och utvecklingskonferensen år 1994, vilken blir ett lämpligt forum för behandlingen av befolknings- och utvecklingsfrågor, med beaktande av de rekommendationer som antogs av den Internationella befolkningskonferensen i Mexico City år 19842 och de Framtida strategierna för kvinnors framåtskridande3 (Forward-looking Strategies for the Advancement of Women) som antogs av Världskonferensen för utvärdering och bedömning av FN:s kvinnodecenniums resultat: Jämställdhet, utveckling och fred (the World Conference to Review and Appraise the Achievements of the United Nations Decade for Women: Equality, Development and Peace), vilken hölls i Nairobi år 1985.
  1. Report of the International conference on Population, Mexico City, 6-14 August 1984 (FN-publikation, försäljningsnr. E.84.XIII.8), kapitel I.

  2. Report of the World Conference to Review and Appraise the Achivements of the Unitet Nations Decade for Women: Equality, Development and Peace, Nairobi 15-26 July (FN-Publikation, försäljningsnr. E.84.IV.10), kapitel 1, avdelning A.
Kapitel 4InnehållKapitel 6