Kapitel 4

Förändring av konsumtionsmönster
4.1 Detta kapitel innehåller följande programområden:

  1. Inriktning på ohållbara produktions- och konsumtionsmönster.

  2. Utveckling av nationella riktlinjer och strategier för att främja förändringar i ohållbara konsumtionsmönster.
4.2 Eftersom frågan om förändrade konsumtionsmönster är mycket omfattande, behandlas den i flera delar av Agenda 21, framför allt i de delar som behandlar energi, transport och avfall, samt i kapitlen om ekonomiska instrument och teknologiöverföring. Föreliggande kapitel bör också läsas tillsammans med kapitel 5 (Demografisk dynamik och hållbar utveckling).

A. Inriktning på ohållbara produktions- och konsumtionsmönster

Bakgrund
4.3 Fattigdom och miljöförstöring är nära förbundna. Medan fattigdom orsakar vissa former av miljöpåfrestningar, är den viktigaste orsaken till den fortsatta förstöringen av den globala miljön ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, i synnerhet i industrialiserade länder, vilket är allvarligt då det förstärker fattigdom och obalans.
4.4 Åtgärder som skall vidtas på internationell nivå för skydd och förbättring av miljön måste fullt ut beakta den rådande obalansen inom de globala konsumtions- och produktionsmönstren.
4.5 Särskild vikt bör läggas vid av ohållbar konsumtion orsakad efterfrågan på naturresurser och vid en användning av dessa resurser som är effektiv och i överensstämmelse med målsättningen att minimera förbrukning samt minska föroreningar. Trots att konsumtionen i vissa delar av världen är mycket hög, är de grundläggande konsumtionsbehoven hos en stor del av mänskligheten inte tillfredsställda. Detta leder till överdriven efterfrågan och ohållbara livsstilar bland de rikare segmenten, något som innebär oerhörda påfrestningar på miljön. De fattigare segmenten kan å andra sidan inte tillfredsställa sina behov av livs-medel, hälsovård, bostäder och utbildning. En förändring av konsumtionsmönstren kommer att innebära krav på en mångsidig strategi som är inriktad på efterfrågan, tillfredsställande av de fattigas basbehov, och minskning av avfall och av användning av icke förnyelsebara resurser i produktionsprocessen.
4.6 Den växande insikten om vikten av att ta itu med konsumtionen har ännu inte lett till en motsvarande förståelse av vad detta egentligen betyder. Vissa ekonomer ifrågasätter den traditionella synen på ekonomisk tillväxt och understryker vikten av att sträva efter ekonomiska mål som beaktar det fulla värdet av naturresurskapital. Det behövs större kunskap om konsumtionens roll i förhållande till ekonomisk tillväxt och befolkningsdynamik för att man skall kunna utforma en konsekvent internationell och nationell politik.

Mål
4.7 Åtgärder krävs för att uppnå övergripande mål:
  1. Främjande av konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och som tillfredsställer mänsklighetens basbehov, och

  2. utveckla en bättre förståelse av konsumtionens roll och hur man åstadkommer mer hållbara konsumtionsmönster.
Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

Antagande av ett internationellt tillvägagångssätt för att uppnå hållbara konsumtionsmönster
4.8 I princip bör länderna ledas av följande grundmål i sina ansträngningar att behandla konsumtion och livsstilar inom ramen för miljö och utveckling:
  1. Alla länder bör sträva efter att främja hållbara konsumtionsmönster,

  2. de utvecklade länderna bör gå i spetsen när det gäller att uppnå hållbara konsumtionsmönster, och

  3. utvecklingsländerna bör sträva efter att uppnå hållbara konsumtionsmönster i sina utvecklingsprocesser, under förutsättning att de fattigas basbehov tillfredsställs, och undvika sådana ohållbara mönster som framför allt i de industrialiserade länderna allmänt framstår som onödigt miljöfarliga, ineffektiva och resursslösande. Detta kräver ökat tekniskt och annat bistånd från de industrialiserade länderna.
4.9 I samband med uppföljning av genomförandet av Agenda 21 bör hög prioritet ges utvärdering av framsteg som gjorts i riktning mot hållbara konsumtionsmönster.

b) Data och Information

Konsumtionsforskning
4.10 För att stödja denna breda strategi bör regeringar och/eller privata institutioner för forskning och politik, med hjälp av regionala och internationella ekonomiska organisationer och miljöorganisationer, med förenade ansträngningar göra följande:
  1. Utöka eller främja databaser om produktion och konsumtion och utveckla analysmetoder för dem,

  2. utröna sambandet mellan produktion och konsumtion, miljö, teknologisk anpassning och innovation, ekonomisk tillväxt och utveckling, och demografiska faktorer,

  3. utreda verkningarna av pågående strukturförändringar inom de moderna industriella ekonomierna bort från materialintensiv ekonomisk tillväxt,

  4. överväga hur ekonomier kan växa och frodas samtidigt som användningen av energi och material och produktion av skadliga ämnen minskar, och

  5. globalt kartlägga sådana balanserade konsumtionsmönster som jorden på lång sikt tål.
Utveckling av nya koncept för hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd
4.11 Man bör även överväga nuvarande koncept för ekonomisk tillväxt och behovet av nya välfärdskoncept och välståndskoncept som genom förändrade livsstilar medger högre levnadsstandard och som är mindre be- roende av jordens icke förnyelsebara resurser och mer i överensstämmelse med jordens belastningsförmåga. Detta bör återspeglas i utvecklingen av nya system för nationalräkenskaper och andra indikatorer för hållbar utveckling.

c) Samarbete och samordning på internationell nivå
4.12 Internationella granskningsprocesser existerar redan för granskning av ekonomiska, utvecklingsmässiga och demografiska faktorer, men mer uppmärksamhet bör ägnas frågor om konsumtions- och produktionsmönster, hållbara livsstilar och miljö.
4.13 I samband med uppföljningen av genomförandet av Agenda 21 bör hög prioritet ges utvärdering av den roll och inverkan ohållbara produktions- och konsumtionsmönster och livsstilar har, samt dessas samband med hållbar utveckling.

Finansiering och kostnadsberäkning
4.14 Konferenssekretariatet har beräknat att det inte är troligt att genomförandet av detta program kräver några större nya resurser.

B. Utveckling av nationella riktlinjer och strategier för främjande av förändringar av ohållbara konsumtionsmönster

Bakgrund
4.15 Uppnåendet av målen miljömässig kvalitet och hållbar utveckling kommer att kräva effektiv produktion och förändringar av konsumtionsmönster för att öka en optimering av resursanvändning och en minimering av avfall. I många fall kommer detta att innebära en omorientering av nuvarande produktions- och konsumtionsmönster vilka har utvecklats i industrialiserade samhällen och som sedan har efterliknats i stora delar av världen.
4.16 Framsteg kan göras genom att förstärka positiva trender som uppstår, som del av en process som leder till betydande förändringar i konsumtionsmönster hos industrier, stater, hushåll och individer.

Mål
4.17 I framtiden bör staterna genom berörda organisationer arbeta i riktning mot att uppnå följande övergripande målsättningar:
  1. Främjande av effektiva produktionsprocesser och minskning av resursslösande konsumtion i den ekonomiska tillväxtprocessen, med beaktande av utvecklingsländernas utvecklingsbehov,

  2. utveckling av nationella politiska ramar som främjar en förändring i riktning mot mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster, och

  3. förstärkning av värderingar som främjar hållbar produktion och hållbara konsumtionsmönster samt politiska åtgärder som främjar överföring av miljömässigt sunda teknologier till utvecklingsländer.
Åtgärder

a) Främjande av högre effektivitet vid användning av energi och resurser
4.18 En minskning av mängden energi och material som används per enhet i produktion av varor och tjänster kan bidraga både till undanröjande av miljömässiga påfrestningar och till högre ekonomisk och industriell produktivitet och konkurrenskraft. Regeringarna bör därför i samarbete med industrin intensifiera ansträngningarna att anv'f6ända energi och resurser på ett ekonomiskt och miljömässigt effektivt och sunt sätt genom att:
  1. Främja spridningen av befintliga miljömässigt sunda teknologier,

  2. främja forskning om och utveckling av miljömässigt sunda teknologier,

  3. hjälpa utvecklingsländer att använda dessa teknologier effektivt och att utveckla teknologier som är anpassade till deras särskilda förutsättningar,

  4. främja en miljömässigt sund användning av nya och förnyelsebara energikällor, och

  5. främja miljömässigt sund och hållbar användning av förnyelsebara naturresurser.
b) Minimering av avfallsproduktion
4.19 Samtidigt är det nödvändigt för samhället att utveckla effektiva metoder för hanteringen av de ökande mängderna avfallsprodukter och avfallsmaterial. Regeringarna bör tillsammans med industrin, hushållen och allmänheten göra förenade ansträngningar att minska produktionen av avfall och avfallsprodukter genom att:
  1. Främja återanvändning i industriella processer samt på konsumentnivå,

  2. minska resursslöseri vid förpackning av produkter, och

  3. främja införandet av miljömässigt mer sunda produkter.
c) Hjälp till individer och hushåll att fatta miljömässigt sunda inköpsbeslut
4.20 I många länder har konsumenterna på senare tid blivit mer miljömedvetna och detta, tillsammans med ett ökat intresse hos vissa delar av industrin för att producera miljömässigt sunda produkter, är en betydelsefull utveckling som bör främjas. Regeringar och internationella organisationer bör, tillsammans med den privata sektorn, utveckla bedömningsgrunder och metoder för att utvärdera miljöpåverkan och resurskrav under en produkts eller process hela livscykel. Resultatet av dessa utvärderingar bör omvandlas till tydliga anvisningar för att informera konsumenter och beslutsfattare.
4.21 Regeringarna bör, i samarbete med industrin och andra berörda grupper, främja en ökning av miljömärkning och andra miljörelaterade produktinformationsprogram som är utformade för att hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val.
4.22 De bör också främja ökad konsumentmedvetenhet hos allmänheten och hjälpa hushåll och individer att göra miljömässigt välgrundade val genom att:
  1. Informera om följderna av konsumentval och konsumentbeteende för att främja efterfrågan på miljömässigt sunda produkter och miljömässigt sund produktanvändning,

  2. göra konsumenterna medvetna om produkters påverkan på hälsa och miljö, genom exempelvis konsumentlagstiftning och miljömärkning, och

  3. främja konsumentinriktade program, såsom återanvändning samt pant- och retursystem.
d) Statlig upphandling som föredöme
4.23 Regeringarna spelar även de en roll i konsumtionen, i synnerhet i länder där den offentliga sektorn spelar en viktig roll i ekonomin och därför kan ha stort inflytande på företagens beslut och allmänhetens värderingar. De bör därför granska sina organs och institutioners inköpspolitik för att i förekommande fall kunna förbättra miljöinnehållet i den statliga upphandlingspolitiken, utan att bryta mot internationella handelsprinciper.

e) Miljömässigt sund prissättning
4.24 Utan stimulans i form av priser och marknadssignaler som för producenter och konsumenter klargör de miljökostnader vilka energiförbrukning, materialförbrukning och förbrukning av naturresurser och avfallsproduktion medför, är det tveksamt om på kort sikt några större förändringar av konsumtionsmönster och produktionsmönster kommer att ske.
4.25 Användningen av lämpliga ekonomiska instrument för att påverka konsumentbeteendet har inneburit vissa framsteg. Instrumenten ifråga innefattar miljöavgifter och miljöskatter, system för pant-och-retur osv. Denna process bör främjas med beaktande av landspecifika förutsättningar.

f) Förstärkning av värderingar som stöder hållbar konsumtion
4.26 Regeringarna och organisationer från den privata sektorn bör främja mer positiva attityder till hållbar konsumtion genom utbildning, program för ökad medvetenhet hos allmänheten och genom andra medel, såsom positiv marknadsföring av produkter och tjänster som utnyttjar miljömässigt sunda tekniker eller som främjar hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Vid utvärdering av genomförandet av Agenda 21 bör vederbörlig uppmärksamhet ägnas bedömningen av framsteg som skett genom utvecklande av dessa nationella riktlinjer och strategier.

Medel för genomförande
4.27 Detta program behandlar främst förändringar av ohållbara konsumtions- och produktionsmönster samt värderingar som främjar hållbara konsumtionsmönster och livsstilar. Regeringarnas, konsumenternas och producenternas förenade ansträngningar är nödvändiga. Särskild uppmärksamhet bör ges den viktiga roll som kvinnor och hushåll har i egenskap av konsumenter och den potentiella påverkan deras kombinerade köpkraft kan ha på ekonomin.
Kapitel 3InnehållKapitel 5