Kapitel 39
| Internationella rättsliga instrument och mekanismer |
|---|
|
| 39.1 | Insikten att följande väsentliga aspekter av processen vid
globala, multilaterala och bilaterala avtal, bör beaktas:
- Vidareutveckling av internationell rätt avseende
hållbar utveckling, med särskild hänsyn till den känsliga
avvägningen mellan miljö- och utvecklingsfrågor,
- behovet av att klargöra och stärka förhållandet mellan
befintliga internationella instrument eller avtal på
miljöområdet och relevanta sociala och ekonomiska avtal
eller instrument, med beaktande av utvecklingsländernas
särskilda behov,
- den väsentliga betydelsen på global nivå av alla
länders, inklusive utvecklingsländernas, medverkan vid och
bidrag till överenskommelser inom den internationella
rätten avseende hållbar utveckling. Många av de gällande
internationella rättsliga instrumenten och avtalen på
miljöområdet har utvecklats utan att utvecklingsländerna
har deltagit eller bidragit i tillräcklig omfattning och
kan därför behöva ses över för att återspegla
utvecklingsländernas problem och intressen samt
säkerställa en balanserad styrning av sådana instrument
och överenskommelser,
- utvecklingsländerna bör också ges tekniskt bistånd vid
sina försök att öka sin nationella rättsliga kompetens när
det gäller hållbar utveckling,
- framtida lagstiftningsprojekt för successiv utveckling
och kodifikation av internationell rätt avseende hållbar
utveckling bör beakta det arbete som för närvarande utförs
av Internationella rättskommissionen, och
- förhandlingar om successiv utveckling och kodifikation
av internationell rätt avseende hållbar utveckling bör i
regel föras på global basis, med beaktande av de särskilda
omständigheterna inom olika regioner.
Mål |
|---|
| 39.2 | Det övergripande målet för översyn och utveckling av
internationell miljörätt bör vara att utvärdera och främja dess
effektivitet och att främja integreringen av miljö- och
utvecklingspolitiken genom effektiva internationella
överenskommelser eller instrument, med hänsyn både till
universella principer och alla länders särskilda och olikartade
behov och problem. |
|---|
| 39.3 | Särskilda mål består i att:
- Fastställa och avhjälpa de problem som hindrar vissa
stater, särskilt utvecklingsländerna, från att delta i
eller på vederbörligt sätt tillämpa internationella
överenskommelser eller instrument och, där så är lämpligt,
revidera dessa i syfte att integrera miljö- och
utvecklingsaspekterna samt lägga en varaktig grund för
genomförandet av dessa överenskommelser eller instrument,
- fastställa prioriteringar för framtida internationella
lagstiftningsåtgärder om hållbar utveckling på global,
regional eller subregional nivå i syfte att förbättra den
internationella rättens effektivitet på detta område,
bl.a. genom integrering av miljö- och
utvecklingsfrågorna,
- främja och stödja ett effektivt deltagande av alla
berörda länder, särskilt utvecklingsländerna, vid
förhandlingar, genomförande, översyn och styrning av
internationella överenskommelser eller instrument, bl.a.
genom att ge tekniskt och ekonomiskt bistånd och genom
andra tillgängliga mekanismer i detta syfte, samt
tillämpning av differentierade förpliktelser när så är
lämpligt,
- främja, genom en successiv utveckling av globalt och
multilateralt förhandlade överenskommelser eller
instrument, internationella normer för miljöskydd som
beaktar olikheterna i situationen och kapaciteten i olika
länder. Staterna är införstådda med att miljöpolitiken bör
inriktas på de grundläggande orsakerna till
miljöförstöring för att därmed undvika att miljöåtgärder
leder till onödiga handelsrestriktioner. Handelspolitiska
åtgärder för miljöändamål bör inte utgöra en godtycklig
eller omotiverad diskriminering eller mynna ut i förtäckta
internationella handelsrestriktioner. Ensidiga åtgärder
för att lösa miljöproblem utanför importlandets
jurisdiktion bör undvikas. Åtgärder för att komma till
rätta med internationella miljöproblem bör så långt
möjligt baseras på internationell enighet. Inhemska
åtgärder för att uppnå dessa miljömål kan kräva att vissa
handelspolitiska åtgärder vidtas för att de skall vara
effektiva. Om handelspolitiska åtgärder anses nödvändiga
för att genomföra miljöpolitik, bör vissa principer och
regler tillämpas. Dessa kan omfatta bl.a. principen om
icke-diskriminering, principen om att de valda
handelspolitiska åtgärderna skall innebära minsta möjliga
handelsrestriktioner för att målen skall uppnås, en
skyldighet att säkerställa transparens vid tillämpning av
handelspolitiska åtgärder i miljöpolitiska syften och att
på lämpligt sätt underrätta berörda parter om nationella
regler samt kravet att ta hänsyn till särskilda
förhållanden och utvecklingsbehov i utvecklingsländer som
är i färd med att förverkliga internationellt överenskomna
miljömål,
- säkerställa att bindande rättsliga instrument
tillämpas effektivt, i full omfattning och utan dröjsmål
samt att underlätta att överenskommelser eller instrument,
när det är påkallat, revideras och anpassas av de berörda
parterna, med beaktande av alla länders, särskilt
utvecklingsländernas, särskilda behov och problem
- förbättra effektiviteten hos institutioner, mekanismer
och förfaranden för administration av överenskommelser och
instrument,
- konstatera och förhindra faktiska eller möjliga
konflikter, särskilt mellan överenskommelser eller
instrument på miljöområdet och det sociala/ekonomiska
området, för att säkerställa att sådana överenskommelser
eller instrument är konsekventa. Om konflikter uppstår,
bör de lösas på lämpligt sätt,
- studera och ta ställning till en breddning och ett
stärkande av mekanismer, bl.a. inom FN-systemet, för att,
när så är lämpligt och om de berörda parterna är överens,
göra det lättare att konstatera, undvika och lösa
internationella tvister vad gäller hållbar utveckling, med
beaktande av gällande bilaterala och multilaterala
överenskommelser om hur sådana tvister skall lösas.
Åtgärder |
|---|
| 39.4 | Åtgärder och medel för genomförande bör övervägas mot
bakgrund av punkterna Bakgrund och Mål ovan utan inskränkning i
varje stats rätt att lägga fram förslag i detta avseende för FN:s
generalförsamling. Dessa förslag kan eventuellt offentliggöras i
en särskild sammanställning om hållbar utveckling.
A. Översyn, utvärdering och åtgärder inom internationell rätt
avseende hållbar utveckling |
|---|
| 39.5 | Samtidigt som parterna skall säkerställa att alla berörda
länder deltar bör de med jämna mellanrum granska och utvärdera
efterlevnaden och effektiviteten av gällande internationella
överenskommelser eller instrument samt prioriteringar för framtida
lag-stiftning om en hållbar utveckling. Inom ramen för detta
arbete kan parterna även undersöka möjligheten att i enlighet med
generalförsamlingens resolution 44/228 formulera staternas
allmänna rättigheter och skyldigheter vad gäller hållbar
utveckling. I vissa fall bör man beakta möjligheten av att ta
hänsyn till olika omständigheter genom differentierade
förpliktelser eller tillämpning etappvis. En möjlighet i detta
sammanhang vore att tillämpa tidigare UNEP-praxis, som innebär att
juridiska experter, utsedda av nationella regeringar, sammanträder
vid tidpunkter som fastställs senare för att behandla aktuella
frågor i ett bredare miljö- och utvecklingsperspektiv. |
|---|
| 39.6 |
- Folkrättsliga åtgärder bör övervägas för att vid
väpnade konflikter undvika en massiv miljöförstöring som
inte är folkrättsligt försvarbar. De rätta instanserna för
behandling av denna fråga är generalförsamlingen och 6:e
kommitt`n. Internationella Röda Korskommitt`ns särskilda
kompetens och roll bör beaktas i detta sammanhang.
- med hänsyn till att det är absolut nödvändigt att
säkerställa säker och miljöanpassad kärnkraft och för att
stärka det internationella samarbetet på detta område bör
man verka för att avsluta de pågående förhandlingarna om
en konvention om kärnkraftsäkerhet inom ramen för
Internationella atomenergiorganet.
B. Mekanismer för genomförande |
|---|
| 39.7 | Parterna i internationella överenskommelser bör överväga
förfaranden och mekanismer för att främja och se över att de
genomförs effektivt, till alla delar och utan dröjsmål. För detta
ändamål kan stater bl.a.:
- Inrätta effektiva och praktiska system för
rapportering om internationella rättsliga instruments
effektiva, fulla och snabba genomförande,
- överväga lämpliga metoder för att de berörda
internationella organen, t.ex. UNEP, skall kunna bidra
till en vidareutveckling av sådana mekanismer.
C. Effektivt deltagande i internationell lagstiftning |
|---|
| 39.8 | I samband med dessa åtgärder och andra som kan komma att
vidtas i framtiden i enlighet med punkterna Bakgrund och Mål ovan
bör alla länders, särskilt utvecklingsländernas, effektiva
deltagande säkerställas genom att tekniskt och/eller ekonomiskt
bistånd ställs till förfogande i lämplig omfattning.
Utvecklingsländerna bör ges "försprångsstöd", inte endast vad
gäller deras nationella ansträngningar för att genomföra
internationella överenskommelser eller instrument, utan även för
att de skall kunna delta effektivt i förhandlingar om nya eller
reviderade överenskommelser eller instrument och genomförandet på
internationellt plan av sådana överenskommelser eller instrument.
Stödet bör omfatta bistånd för att bygga upp kompetens inom
internationell rätt, särskilt vad gäller hållbar utveckling och
för att säkerställa tillgång till nödvändiga referensuppgifter och
vetenskaplig/teknisk kunskap.
D. Tvister inom området hållbar utveckling |
|---|
| 39.9 | För att undvika tvister och lösa uppkomna tvister bör stater
vidare studera och överväga metoder för att utvidga och
effektivisera de befintliga möjligheterna, med beaktande bl.a. av
erfarenheterna av existerande internationella överenskommelser,
instrument eller institutioner och deras mekanismer för
genomförande, t.ex. förfaranden för att undvika tvister och lösa
uppkomna tvister. Detta kan omfatta mekanismer och förfaranden för
informationsutbyte, underrättelse och samråd vid situationer som
kan leda till tvister med andra stater vad gäller hållbar
utveckling och för effektiva fredliga tvistlösningsmetoder i
enlighet med FN-stadgan, inklusive hänskjutande av tvister till
Internationella domstolen där det är lämpligt, samt intagande av
bestämmelser om detta i fördrag om hållbar utveckling. |
|---|
|
| |