Kapitel 38

En internationell institutionell ordning
Bakgrund
38.1UNCED:s mandat utgår från generalförsamlingens resolution 44/228 som bl.a. fastställde att UNCED skall utarbeta strategier och åtgärder för att hejda och vända effekterna av miljöförstöring genom ökade nationella och internationella insatser för att främja en hållbar och miljöanpassad utveckling i alla länder och att en förutsättning för ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna är att man tar itu med miljöproblemen. Den mellanstatliga uppföljningen av konferensprocessen skall ske inom ramen för FN-systemet, där generalförsamlingen skall vara högsta beslutande organ, som skall ge övergripande vägledning till regeringar, FN-organ och berörda traktatsorgan. Samtidigt skall regeringar och regionala, ekonomiska och tekniska samarbetsorganisationer spela en viktig roll vid uppföljning av UNCED. Deras åtaganden och åtgärder bör få nödvändigt stöd av FN-systemet och de multilaterala finansiella institutionerna. På det sättet kommer nationella och internationella åtgärder att vara till ömsesidigt gagn.
38.2För utförandet av konferensens uppdrag behövs en institutionell ordning inom FN-systemet som tillgodoser behovet av och bidrar till FN:s omstrukturering och förnyelse på det ekonomiska, sociala och alla andra därmed sammanhängande områden och till den övergripande reformen av FN, inklusive pågående förändringar inom sekretariatet. För att medverka till omdaningen och förnyelsen av FN-systemet skall Agenda 21 och andra beslut av UNCED genomföras på grundval av ett åtgärds- och resultatinriktat synsätt och i överensstämmelse med principerna om universalitet, demokrati, transparens, kostnadseffektivitet och ansvar.
38.3FN-systemet är, med sin kapacitet inom många olika sektorer och fackorganens stora erfarenhet av olika områden inom ramen för det internationella samarbete som rör miljö och utveckling, särskilt lämpat att bistå regeringar med att införa mer effektiva mönster för ekonomisk och social utveckling i syfte att förverkliga målen i Agenda 21 och uppnå en hållbar utveckling.
38.4Alla fackorgan i FN-systemet har en nyckelroll vid genomförandet av Agenda 21 inom sina respektive kompetensområden. För att säkerställa en effektiv samordning och undvika dubbelarbete vid genomförandet av Agenda 21 bör det finnas en effektiv arbetsfördelning mellan olika delar av FN-systemet utifrån dessas mandat och komparativa fördelar. Medlemsstaterna har möjlighet att genom vederbörande styrande organ se till att dessa uppgifter utförs effektivt. För att underlätta en utvärdering av fackorganens prestation och sprida kunskap om deras verksamhet bör alla FN-organ åläggas att regelbundet utarbeta och offentliggöra rapporter om sin verksamhet vad gäller genomförandet av Agenda 21. Det krävs även att deras politik, program, budget och verksamhet blir föremål för grundlig och kontinuerlig översyn.
38.5Ett fortsatt aktivt och effektivt deltagande av icke-statliga organisationer, vetenskapssamfundet och den privata sektorn, liksom även lokala grupper och samhällen, är viktigt för genomförandet av Agenda 21.
38.6Den institutionella struktur som redovisas nedan skall baseras på överenskommelser om finansiella resurser och mekanismer, teknik-överföring, Rio-deklarationen och Agenda 21. Dessutom måste det finnas ett fungerande samband mellan faktiska åtgärder och ekonomiskt stöd, vilket kräver ett nära och effektivt samarbete och informationsutbyte mellan FN-systemet och de multilaterala finansiella institutionerna för uppföljning av Agenda 21 inom ramen för den institutionella ordningen.

Mål
38.7Det övergripande målet är att föra in miljö- och utvecklingsfrågorna på nationell, subregional, regional och internationell nivå, och även inom ramen för den institutionella ordningen inom FN-systemet.

38.8Följande särskilda mål ställs upp:

  1. Att säkerställa och granska genomförandet av Agenda 21 i syfte att uppnå en hållbar utveckling i alla länder,

  2. att stärka FN-systemets roll och funktion inom området miljö och utveckling. Alla FN-systemets berörda organ, organisationer och program bör anta konkreta program för genomförandet av Agenda 21 och även på begäran ge vägledning beträffande FN:s verksamhet eller råd till regeringar inom sina respektive kompetensområden,

  3. att stärka samarbetet och samordningen inom FN-systemet vad avser miljö och utveckling,

  4. att uppmuntra till samverkan och samarbete mellan FN-systemet och andra mellanstatliga och icke-statliga subregionala, regionala och globala institutioner och icke-statliga organisationer på miljö- och utvecklingsområdet,

  5. att stärka den institutionella kapaciteten och den ordning som behövs för att effektivt genomföra, följa upp och granska Agenda 21,

  6. att bistå med att stärka och samordna nationell, subregional och regional kapacitet och verksamhet på miljö- och utvecklingsområdet,

  7. att upprätta ett effektivt samarbete och informationsutbyte mellan FN:s organ, organisationer, program och de multilaterala finansiella organen inom ramen för den institutionella ordningen för uppföljning av Agenda 21,

  8. att vidta åtgärder när det gäller pågående och oförutsedda problem på miljö- och utvecklingsområdet,

  9. att säkerställa att eventuella nya institutionella ordningar stöder en förnyelse, en tydlig ansvarsfördelning och undvikande av dubbelarbete inom FN-systemet och i största möjliga utsträckning använder befintliga resurser.

Den institutionella strukturen

A. Generalförsamlingen
38.9Generalförsamlingen är såsom den högsta mellanstatliga mekanismen det främsta organ för policyutformning och bedömning av frågor som hänger samman med utvärdering av UNCED. Generalförsamlingen skall organisera regelbundet återkommande översyn av genomförandet av Agenda 21. Vid fullgörandet av denna uppgift skulle generalförsamlingen kunna överväga en tidtabell för en sådan utvärdering samt formatet och de organisatoriska aspekterna. Generalförsamlingen skulle särskilt kunna överväga att senast 1997 sammankalla till en särskild session för en övergripande översyn och bedömning av Agenda 21, som skulle föregås av lämpliga förberedelser på hög nivå.

B. Ekonomiska och sociala rådet
38.10Ekonomiska och sociala rådet skulle inom ramen för sin roll gentemot generalförsamlingen enligt FN-stadgan och mot bakgrund av den pågående omstruktureringen och förnyelsen av FN inom det ekonomiska och sociala området kunna bistå generalförsamlingen genom att övervaka samordningen inom systemet och av genomförandet av Agenda 21 samt avge rekommendationer i detta sammanhang. Rådet skulle dessutom kunna ta ansvar för att styra samordningen och integreringen inom systemet av miljö- och utvecklingsfrågorna med FNs politik och program samt avge lämpliga rekommendationer till generalförsamlingen, vederbörande fackorgan och medlemsstaterna. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att i enlighet med artikel 64 i FN-stadgan få fram regelbundna rapporter från fackorganen om deras planer och program beträffande genomförandet av Agenda 21. Ekonomiska och sociala rådet bör organisera en periodisk översyn av arbetet i den kommission för hållbar utveckling som avses i 38.11 samt de åtgärder inom hela systemet som vidtas för att integrera miljö- och utvecklingsfrågorna; därvid bör det till fullo utnyttja sina högnivå- och samordningssegment.

C. Kommissionen för hållbar utveckling
38.11För att säkerställa en effektiv uppföljning av konferensen och för att stärka det internationella samarbetet och rationalisera den mellanstatliga beslutsprocessen vad avser integrering av miljö- och utvecklingsfrågorna samt för att följa upp genomförandet av Agenda 21 på nationell, regional och internationell nivå, bör en kommission för hållbar utveckling upprättas på hög nivå i enlighet med artikel 68 i FN-stadgan. Denna kommission bör underställas Ekonomiska och sociala rådet inom ramen för rådets skyldigheter gentemot generalförsamlingen enligt FN-stadgan. Den skulle bestå av företrädare för de stater som väljs till medlemmar med vederbörlig hänsyn till en skälig geografisk fördelning. Företrädare för de stater som inte väljs till kommissionens medlemsstater skulle kunna medverka som observatörer. Kommissionen bör verka för att FN-systemets organ, program och organisationer, de internationella finansiella institutionerna och andra berörda mellanstatliga organisationer aktivt deltar och uppmuntrar även icke-statliga organisationer, inklusive näringslivet och det vetenskapliga samfundet att delta. Kommissionens första sammanträde bör sammankallas senast 1993. Kommissionen bör stödjas av det sekretariat som avses i 38.19. Under tiden ombeds FN:s generalsekreterare att sörja för en tillfredsställande administrativ sekretariatsfunktion.
38.12Generalförsamlingen bör vid sin 47:e session fastställa särskilda organisationsformer för denna kommissions arbete, t.ex. dess sammansättning, dess förhållande till andra mellanstatliga FN-organ som handhar miljö- och utvecklingsfrågor samt hur ofta, hur länge och var dess sammanträden skall äga rum. Härvid bör man beakta den pågående processen för förnyelse och omstrukturering av FN:s arbete inom det ekonomiska och sociala området, särskilt de åtgärder som har rekommenderats av generalförsamlingen i resolutioner 45/264 av den 13 maj 1991 och 46/235 av den 13 april 1992 och andra resolutioner av betydelse i detta sammanhang. För detta ändamål ombeds FN:s generalsekreterare att med medverkan från generalsekreteraren för FN:s konferens om miljö och utveckling utarbeta en rapport för församlingen innehållande lämpliga rekommendationer och förslag.
38.13Kommissionen för hållbar utveckling skall ha följande funktioner:

  1. Att övervaka utvecklingen för genomförandet av Agenda 21 och åtgärder som hänger samman med integreringen av miljö- och utvecklingsmål med arbetet inom hela FN-systemet genom analys och utvärdering av rapporter från alla berörda organ, organisationer, program och institutioner inom FN-systemet som handhar olika miljö- och utvecklingsfrågor, inbegripet finansiella frågor,

  2. att beakta den information som lämnas av regeringar, inklusive t.ex. information i periodiska meddelanden eller nationella rapporter om de åtgärder de vidtar för att genomföra Agenda 21, de problem som de möter, t.ex. problem beträffande finansiella resurser och tekniköverföring, och andra miljö- och utvecklingsfrågor som de anser vara av betydelse i detta sammanhang,

  3. att granska utvecklingen av hur de olika åtagandena enligt Agenda 21 uppfylls, inklusive sådana som avser tillhandahållande av finansiella resurser samt tekniköverföring,

  4. att ta emot och analysera relevanta uppgifter från behöriga icke-statliga organisationer, inklusive den vetenskapliga och privata sektorn, inom ramen för genomförandet av Agenda 21,

  5. att utöka dialogen inom ramen för Förenta nationerna med icke-statliga organisationer och den icke-statliga sektorn samt med andra organ utanför FN-systemet,

  6. att, där så är lämpligt, beakta information om genomförandet av miljökonventior som kan komma att ställas till förfogande av berörda partsmöten,

  7. att genom Ekonomiska och sociala rådet avge lämpliga rekommendationer till generalförsamlingen på grundval av ett samordnat övervägande av rapporter och frågeställningar som rör genomförandet av Agenda 21, samt

  8. att vid en lämplig tidpunkt beakta resultaten av den undersökning som snarast skall göras av FN:s generalsekreterare avseende samtliga UNCED:s rekommendationer om program för kapacitetsuppbyggnad, informationsnät, arbetsgrupper och andra mekanismer för att stödja integreringen av miljö- och utvecklingsfrågor på regional och subregional nivå.
38.14Inom ramen för det mellanstatliga samarbetet bör det övervägas hur icke-statliga organisationer, inklusive sådana som företräder stora samhällsgrupper, särskilt kvinnogrupper, som är engagerade i genomförandet av Agenda 21, kan ges relevant information, inklusive information, rapporter och andra underlag som tas fram inom FN-systemet.

D. Generalsekreteraren
38.15Ett starkt och effektivt ledarskap från generalsekreteraren är avgörande, eftersom han/hon blir den samlande punkten för den institutionella ordningen inom FN-systemet för en framgångsrik uppföljning av konferensen och för genomförandet av Agenda 21.

E. Mekanism på hög nivå för samordning av organen
38.16Agenda 21 bör, såsom basen för det internationella samfundets åtgärder för att integrera miljö och utveckling, utgöra huvudramen för samordning av relevanta åtgärder inom FN-systemet. För att säkerställa en effektiv övervakning och samordning av FN-systemets deltagande i uppföljning av konferensen behövs en samordningsmekanism under generalsekreterarens direkta ledarskap.
38.17Administrativa samordningskommittén (ACC) under generalsekreteraren bör ges i uppdrag att utföra denna uppgift. ACC skulle sålunda utgöra en nödvändig länk mellan de multilaterala finansiella institutionerna och andra FN-organ på högsta administrativa nivå. Generalsekreteraren skulle fortsätta att förnya kommitténs funktion. Det förväntas av samtliga chefer för organ och institutioner inom FN-systemet att de samarbetar i full utsträckning med generalsekreteraren för att ACC skall fungera effektivt vid fullgörandet av sin viktiga uppgift samt säkerställa att Agenda 21 genomförs framgångsrikt. ACC bör överväga att upprätta en särskild arbetsgrupp, underkommitté eller ett råd för hållbar utveckling, med beaktande av de erfarenheter som har vunnits av tjänstemännen för miljöfrågor (DOEM) och Kommittén för internationella utvecklingsinstitutioner som hanterar miljöfrågor (CIDIE) samt av UNEP:s och UNDP:s roll. Dess rapport bör överlämnas till vederbörande mellanstatliga organ.

F. Rådgivande organ på hög nivå
38.18Det skulle också kunna vara värdefullt för mellanstatliga organ, generalsekreteraren och FN-systemet som helhet att ha tillgång till sakkunskapen i ett rådgivande organ på hög nivå bestående av framstående personer med kunskaper på miljö- och utvecklingsområdet och inom vetenskapsgrenar med anknytning härtill som utses av generalsekreteraren i deras personliga egenskap. Generalsekreteraren bör avge lämpliga rekommendationer i detta avseende till generalförsamlingens 47:e session.

G. Sekretariatsstruktur
38.19En högt kvalificerad och kompetent sekretariatsstruktur inom FN:s sekretariat, som bl.a. utnyttjar de specialkunskaper som har erhållits under förberedelseprocessen för UNCED, är nödvändig för konferensens uppföljning och genomförandet av Agenda 21. Denna struktur skulle kunna tillhandahålla stöd för arbetet i samordningsmekanismerna på såväl mellanstatlig nivå som organnivå. Konkreta beslut om organisation hör till generalsekreterarens kompetensområde såsom FN:s högsta administrativa tjänsteman. Denne ombeds att snarast rapportera om de åtgärder som behöver vidtas, inklusive åtgärder rörande personal, varvid hänsyn skall tas till en balans mellan manlig och kvinnlig personal sådan denna definieras i artikel 8 i FN-stadgan och behovet att på bästa sätt utnyttja befintliga resurser mot bakgrund av den pågående omstruktureringen av FN:s sekretariat.

H. FN-systemets organ, program och organisationer
38.20Samtliga berörda FN-organ, program och organisationer i FN-systemet kommer att ha en viktig uppgift inom sina kompetensområden för att stödja och komplettera nationella insatser vad gäller uppföljning av konferensen, särskilt genomförandet av Agenda 21. Det kan öka samordningen och ömsesidigheten av deras insatser för att främja integreringen av miljö- och utvecklingsfrågorna om länder uppmuntras att vidhålla konsekventa ståndpunkter inom de olika styrande organen.

1. FN:s miljöprogram
38.21Under uppföljningen till konferensen blir det nödvändigt att stärka UNEP:s och dess miljöstyrelses roll. Miljöstyrelsen bör inom ramen för sitt mandat fortsätta att ge vägledning och samordning på miljöområdet med beaktande av utvecklingsperspektivet.
38.22UNEP bör betona bl.a. följande prioriterade områden:

  1. Att stärka sin roll som katalysator när det gäller att stimulera och främja miljöverksamhet och hänsynstagande i hela FN-systemet,

  2. att främja det internationella samarbetet på miljöområdet och, där så är lämpligt, utarbeta förslag för detta ändamål,

  3. att utveckla och främja utnyttjandet av metoder som naturresursredovisning och miljöekonomi,

  4. att sörja för miljöövervakning och -utvärdering, såväl genom förbättrat deltagande från FN-organens sida i Earthwatchprogrammet som utbyggda förbindelser med privata vetenskapliga och icke-statliga forskningsinstitut; att stärka dess förvarningssystem och göra det operativt,

  5. att samordna och främja relevant vetenskaplig forskning i avsikt att skapa ett förstärkt beslutsunderlag,

  6. att sprida miljöinformation till regeringar och till FN:s organ, program och organisationer,

  7. att höja det allmänna medvetandet och verksamhetsnivån på miljöskyddsområdet genom att samarbeta med allmänheten, icke-statliga organ och mellanstatliga institutioner,

  8. att vidareutveckla den internationella miljörätten, särskilt konventioner och riktlinjer, främja genomförandet av denna och samordna funktioner som uppstår till följd av ett ökande antal internationella avtal, bl.a. funktionen hos konventionernas sekretariat, med beaktande av behovet av effektivast möjliga resursutnyttjande, inklusive möjligheten att lokalisera sekretariat som upprättas i framtiden i varandras närhet,

  9. att vidareutveckla och främja största möjliga användning av miljökonsekvensbeskrivningar, bl.a. inom verksamheter för vilka FN:s fackorgan svarar och i samband med varje större projekt eller verksamhet som rör ekonomisk utveckling,

  10. att underlätta informationsutbyte om miljöanpassad teknik, inbegripet de juridiska aspekterna, och tillhandahållande av utbildning,

  11. att främja subregionalt och regionalt samarbete och stöd för initiativ och program som rör miljövård, vilket inkluderar dess viktiga roll för att bidra till och samordna de regionala mekanismer på miljöområdet som har utvecklats för uppföljning av UNCED,

  12. att på begäran ge tekniska, juridiska och institutionella råd till regeringar som skall upprätta eller förbättra sina nationella, juridiska och institutionella strukturer, särskilt i samarbete med UNDP:s insatser för kapacitetsuppbyggnad,

  13. att på begäran stödja regeringar och utvecklingsorgan vid integrering av miljöaspekterna i dess utvecklingspolitik och -program, särskilt genom att i samband med utformning och genomförande av program ge råd i miljöpolitiska, tekniska och policyfrågor,

  14. att vidareutveckla utvärderings- och biståndsinsatser vid miljökriser.
38.23För att UNEP skall kunna utföra alla dess uppgifter samtidigt som det behåller sin roll som FN-systemets främsta miljöorgan och med beaktande av miljöfrågornas utvecklingsaspekter kommer UNEP att behöva tillgång till större sakkunskap och tillräckliga finansiella resurser samt närmare samarbete med utvecklingsorgan och andra berörda organ inom FN-systemet. Vidare bör UNEP:s regionala kontor stärkas utan att dess högkvarter i Nairobi försvagas; UNEP bör vidta åtgärder för att förstärka sin samverkan med UNDP och Världsbanken.

2. FN:s utvecklingsprogram
38.24UNDP har också, i likhet med UNEP, en avgörande uppgift vad gäller uppföljning av UNCED. Genom sitt nät av fältkontor skulle det kunna främja FN-systemets gemensamma insats till stöd för genomförandet av Agenda 21 på såväl landsnivå som regional, interregional och global nivå, varvid det kan utnyttja fackkunskapen hos fackorganen och de övriga FN-organ som är engagerade i operativ verksamhet. UNDP:s landrepresentants/ landssamordnares roll behöver stärkas för att samordna FN:s operativa verksamhet på fältet.
38.25UNDP skall ha bl.a.följande uppgifter:

  1. Fungera som huvudorgan för att organisera FN-systemets insatser för kapacitetsuppbyggnad på lokal, nationell och regional nivå,

  2. mobilisera resurser från givarländernas regeringar för kapacitetsuppbyggnad i mottagarländerna och, där så är lämpligt, genom UNDP:s rundabordsmekanismer,

  3. stärka sina egna program för att stödja uppföljningen av UNCED, utan att detta inverkar på femte programcykeln,

  4. på begäran bistå mottagarländerna med att upprätta och stärka nationella samordningsmekanismer för uppföljning av UNCED,

  5. på begäran bistå mottagarländerna när det gäller att samordna mobilisering av inhemska finansiella resurser,

  6. främja och stärka kvinnors, ungdomars och andra stora samhällsgruppers deltagande vid genomförandet av Agenda 21 i mottagarländerna.

3. FN:s konferens om handel och utveckling
38.26FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) bör spela en viktig roll vid genomförandet av Agenda 21 i dess form efter den utvidgning av programmet som beslutades vid konferensens åttonde session, med beaktande av betydelsen av sambanden mellan utveckling, internationell handel och miljön och i enlighet med dess mandat vad gäller hållbar utveckling.

4. FN:s Sudan-Sahel-kontor
38.27FN:s Sudan-Sahel-kontor, som arbetar inom UNDP:s ansvarsområde och med stöd av UNEP, bör, med de nya resurser som kan komma att tillföras, stärkas så att det kan fungera som ett viktigt rådgivande organ och delta effektivt i genomförandet av de bestämmelser i Agenda 21 som avser torka, ökenspridning och markanvändning. Erfarenheterna från denna verksamhet skulle kunna utnyttjas av alla andra länder som drabbas av torka och ökenspridning, särskilt länderna i Afrika, främst de hårdast drabbade länderna eller de som betecknas som minst utvecklade länder.

5. FN:s fackorgan och organ knutna till dessa samt andra berörda mellanstatliga organisationer
38.28Alla FN:s fackorgan, organ som är knutna till dessa och andra berörda mellanstatliga organisationer har inom sitt kompetensområde en viktig roll att spela vid genomförandet av de delar av Agenda 21 och andra konferensbeslut som berör dem. Deras styrelser kan överväga metoder för att stärka och anpassa verksamheter och program till Agenda 21, särskilt vad gäller projekt för att främja en hållbar utveckling. Vidare kan de överväga att utarbeta särskilda ordningar med givarländer och finansiella institutioner vad gäller genomförande av projekt som kan komma att kräva additionella resurser.

I. Regionalt och subregionalt samarbete och genomförande
38.29Regionalt och subregionalt samarbete blir ett viktigt resultat av konferensen. FNs regionala ekonomiska kommissioner, regionala utvecklingsbanker och regionala organisationer för ekonomiskt och tekniskt samarbete kan inom sina kompetensområden bidra till denna process genom att:

  1. Främja regional och subregional kapacitetsuppbyggnad,

  2. främja integreringen av miljöaspekter med regional och subregional utvecklingspolitik,

  3. främja regionalt och subregionalt samarbete, där så är lämpligt, i fråga om gränsöverskridande frågor som rör hållbar utveckling.
38.30Regionala ekonomiska kommissioner bör, där så är lämpligt, spela en ledande roll vid samordning av regionala och subregionala verksamheter som bedrivs av andra FN-organ och skall bistå länder när det gäller att uppnå en hållbar utveckling. Dessa kommissioner, regionala program inom FN-systemet samt andra regionala organisationer bör undersöka behovet av att anpassa sin nuvarande verksamhet till Agenda 21, där så behövs.
38.31Det måste ske ett aktivt samarbete mellan de regionala kommissionerna och andra berörda organisationer, regionala utvecklingsbanker, icke-statliga organisationer och andra institutioner på regional nivå. UNEP och UNDP skulle tillsammans med de regionala kommissionerna kunna spela en avgörande roll när det gäller att ge nödvändig hjälp, särskilt när det gäller att bygga upp och stärka medlemsstaternas kapacitet.
38.32Det finns ett behov av närmare samarbete mellan UNEP och UNDP, tillsammans med andra berörda institutioner, vid genomförande av projekt för att hejda miljöförstöring eller dess följder och stödja utbildningsprogram på regional nivå inom miljöplanering och miljövård för en hållbar utveckling.
38.33Regionala mellanstatliga tekniska och ekonomiska organisationer kan spela en viktig roll genom att hjälpa regeringar att vidta samordnade åtgärder för att lösa miljöproblem av regional betydelse.
38.34Regionala och subregionala organisationer bör spela en viktig roll vid genomförandet av de bestämmelser i Agenda 21 som avser åtgärder mot torka och ökenspridning. UNEP, UNDP och UNSO bör bistå och samarbeta med dessa organisationer.
38.35Samarbetet mellan regionala och subregionala organisationer och vederbörande FN-organisationer bör uppmuntras, när så är lämpligt, även på andra sektorer.

J. Nationellt genomförande
38.36Staterna har en viktig roll att spela vid uppföljningen av UNCED och genomförandet av Agenda 21. Åtgärder på nationell nivå bör samordnas mellan alla länder så att både miljö- och utvecklingsfrågor kan behandlas på ett konsekvent sätt.
38.37Beslut om och utformning av politik på nationell nivå som har till syfte att genomföra Agenda 21 bör på begäran stödjas av FN-systemet.
38.38Vidare skulle staterna kunna överväga att utarbeta nationella rapporter. FN-systemets organ bör i detta sammanhang på begäran bistå länder, särskilt utvecklingsländerna. Länder skulle också kunna överväga att utarbeta nationella handlingsplaner för att genomföra Agenda 21.
38.39Befintliga biståndskonsortier, samrådsgrupper och rundabordskonferenser skulle kunna öka sina ansträngningar för att integrera miljöaspekter och därmed förbundna utvecklingsmål med sina strategier för utvecklingssamarbete och överväga att ändra inriktningen på sitt medlemskap och sin verksamhet för att underlätta denna process och ge ett bättre stöd till de nationella ansträngningarna för att integrera miljö- och utvecklingsfrågorna.
38.40Stater kan vilja överväga att inrätta en nationell samordningsstruktur som skall svara för uppföljningen av Agenda 21. Inom denna struktur, som skulle dra nytta av icke-statliga organisationers kunskaper, skulle framställningar och information kunna lämnas till Förenta nationerna.

K. Samarbete mellan FN-organ och internationella finansiella organisationer
38.41En framgångsrik uppföljning av konferensen är beroende av ett effektivt samspel mellan praktiska åtgärder och ekonomiskt stöd, vilket kräver ett nära och effektivt samarbete mellan FN-organ och de multilaterala finansiella organisationerna. Generalsekreteraren och cheferna för FN:s program och organisationer och de multilaterala finansiella organisationerna har ett särskilt ansvar för att åstadkomma ett sådant samarbete, inte endast genom att i full utsträckning delta i FN:s samordningsmekanism på hög nivå (Administrativa Samordnings-kommittén - ACC) utan också på regional och nationell nivå. I synnerhet bör företrädare för multilaterala finansiella organisationer och mekanismer samt för internationella fonden för jordbruksutveckling delta aktivt i överläggningarna i den mellanstatliga struktur som är ansvarig för uppföljningen av Agenda 21.

L. Icke-statliga organisationer
38.42Icke-statliga organisationer och stora samhällsgrupper är viktiga partners vid genomförandet av Agenda 21. Berörda icke-statliga organisationer, inklusive forskare, kvinnogrupper m.m., bör beredas tillfälle att lämna sina bidrag och upprätta lämpliga relationer med FN-systemet. Stöd bör ges till icke-statliga organisationer i utvecklingsländerna och deras egna nät.
38.43FN-systemet, inbegripet de internationella finans- och utvecklingsorganen och samtliga mellanstatliga organisationer och fora, bör, i samråd med icke-statliga organisationer, vidta åtgärder för att:

  1. Utforma öppna och effektiva medel för att uppnå att icke-statliga organisationer, inklusive sådana som är knutna till viktiga samhällsgrupper, medverkar vid den process som upprättas för att granska och utvärdera genomförandet av Agenda 21 på alla nivåer samt främja deras bidrag till denna,

  2. ta hänsyn till de resultat som presenteras av de icke-statliga organisationernas gransknings- och utvärderingssystem i generalsekreterarens rapporter till generalförsamlingen och alla berörda FN-organ och mellanstatliga organisationer och fora beträffande genomförandet av Agenda 21 i enlighet med dess granskningsprocess.
38.44Förfaranden bör inrättas för att utöka de icke-statliga organisationernas roll, inklusive organisationer som är knutna till stora samhällsgrupper, varvid ackreditering bör ske enligt de förfaranden som har fastställts för UNCED. Sådana organisationer bör ha tillgång till rapporter och annan information som tas fram av FN-systemet. Generalförsamlingen bör på ett tidigt stadium undersöka metoder för att öka de icke-statliga organisationernas deltagande inom FN-systemets ram i uppföljningsprocessen till UNCED.
38.45Konferensen noterar andra institutionella initiativ för genomförandet av Agenda 21, t.ex. förslaget att upprätta ett icke-statligt Jordens råd och förslaget att utse en förmyndare för kommande generationer samt andra initiativ från lokala myndigheter och näringsliv.
Kapitel 37InnehållKapitel 39