1. att stärka den vetenskapliga basen för en hållbar utveckling,

2. att förbättra de vetenskapliga insikterna,

3. att förbättra långsiktiga vetenskapliga utvärderingar,

4. att bygga upp den vetenskapliga kapaciteten och förmågan.

A. Att stärka den vetenskapliga basen för en hållbar utveckling

Bakgrund

Mål

1. En omfattande breddning av den vetenskapliga basen och ett stärkande av vetenskaps- och forskningskapaciteten - särskilt vad beträffar utvecklingsländerna - inom områden med anknytning till miljö- och utvecklingsfrågor,

2. utformning av miljö- och utvecklingspolitik på grundval av bästa vetenskapliga kunskaper och bedömningar, med beaktande av behovet att förbättra det internationella samarbetet samt av det förhållandet att de olika processerna och valmöjligheterna är relativt osäkra,

3. samspelet mellan vetenskap och beslutsfattare, varvid försiktighetssynen skall tillämpas där så är lämpligt, för att förändra de nuvarande produktions- och konsumtionsmönstren och vinna tid för att minska osäkerheten vad beträffar val av politik,

4. framtagande och tillämpning av kunskaper, särskilt lokal-befolkningens kunskaper, med hänsyn till förutsättningarna inom olika miljöer och kulturer, för att uppnå en hållbar utvecklingsnivå, med beaktande av samband på nationell, regional och internationell nivå,

5. att förbättra samarbetet mellan vetenskapsmän genom att främja tvärvetenskapliga forskningsprogram och forskningsverksamhet,

6. att låta människorna delta i prioriteringsarbete och beslutsprocesser beträffande en hållbar utveckling.

1. Inventera sitt informationsförråd på det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området som är av betydelse för att främja en hållbar utveckling,

2. fastställa sina behov och prioriteringar inom forskningen mot bakgrund av internationell forskning,

3. stärka och utforma lämpliga institutionella mekanismer på den högsta lämpliga lokala, nationella, subregionala och regionala nivån samt inom FN-systemet för att utveckla en starkare vetenskaplig bas för att förbättra utformningen av en miljö- och utvecklingspolitik som är förenlig med de långsiktiga målen för en hållbar utveckling. Pågående forskning på detta område bör breddas för att i högre grad engagera allmänheten i beslut om långsiktiga mål för en hållbar utveckling,

4. utveckla, tillämpa och skapa de nödvändiga verktygen för en hållbar utveckling, inbegripet
   1. indikatorer för livskvalitet, som omfattar t.ex. hälsa, utbildning, social välfärd, miljösituationen och ekonomin,

   2. en ekonomisk syn på miljöanpassad utveckling och nya och förbättrade styrmedel för en bättre förvaltning av resurserna,

   3. utformning av en långsiktig miljöpolitik, riskhantering och miljöanpassad teknologivärdering,

5. samla in, analysera och integrera information om sambanden mellan ekosystemens tillstånd och hälsotillståndet i mänskliga samhällen i syfte att förbättra kunskaperna om kostnaderna och nyttan av olika slags utvecklingspolitik och utvecklingsstrategier rörande hälsa och miljö, särskilt i utvecklingsländerna,

6. genomföra vetenskapliga studier av nationella och regionala vägar mot en hållbar utveckling, med utnyttjande av jämförbara och inbördes kompletterande metoder. Sådana studier, samordnade genom en internationell vetenskaplig satsning, bör i hög grad utnyttja lokal sakkunskap och genomföras av multidisciplinära forskarlag från regionala nät och/eller forskningscentra, allt efter nationell kapacitet och de tillgängliga resurserna,

7. förbättra kapaciteten för att fastställa forskningsprioriteringar på nationell, regional och global nivå för att uppfylla de krav som ställs av en hållbar utveckling. Detta är en process som kräver vetenskapliga bedömningar om kortsiktiga och långsiktiga fördelar och möjliga långsiktiga kostnader och risker. Den bör vara flexibel och inställd på att tillgodose upplevda behov och genomföras med transparenta "användarvänliga" metoder för riskhantering,

8. utveckla metoder för samverkan mellan etablerad vetenskap och ursprungsbefolkningens kunskaper inom olika kulturer. Dessa metoder bör prövas i pilotstudier. De bör utvecklas på lokal nivå och tonvikten bör läggas vid ett samspel mellan ursprungsbefolkningars traditionella kunskaper och motsvarande gängse "avancerad vetenskap", med betoning på spridning och tillämpning av resultaten på miljöskydd och hållbar utveckling.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Att stödja nya forskningsprogram, inklusive socio-ekonomiska och mänskliga aspekter, på lokal, nationell, subregional, regional och global nivå för att stimulera till synergier mellan traditionella och konventionella vetenskapliga kunskaper och metoder och stärka tvärvetenskaplig forskning om förstöring och rehabilitering av miljön,

2. att upprätta demonstrationsmodeller av olika slag (t.ex. socio-ekonomiska och miljöförhållanden) för att studera metoder och utforma riktlinjer,

3. att stödja forskningen genom att utveckla metoder för relativ riskbedömning som ett hjälpmedel för beslutsfattare vid rangordning av forskningsprioriteringar.

Bakgrund

Mål

1. Genomföra forskningsprogram som leder till förbättrade kunskaper om vilken belastning jorden tål belastningar med hänsyn till dess naturliga system, t.ex. de biogeokemiska kretsloppen, det system som utgörs av atmosfären/hydrosfären/ litosfären/kryosfären, biosfären och biologisk mångfald, jordbrukets ekosystem och andra ekosystem på jorden och i vattnet,

2. utveckla och utnyttja nya analys- och prognosverktyg för att med större precision bedöma hur jordens naturliga system i ökande grad påverkas av mänskliga aktiviteter, både avsiktliga och oavsiktliga, och demografiska trender samt effekterna av dessa aktiviteter och trender,

3. integrera fysisk, ekonomisk och samhällsvetenskaplig vetenskap för att förbättra förståelsen av effekterna av ekonomiskt och socialt beteende på miljön och effekterna av miljöförstöring på lokala och globala ekonomier.

1. Stödja utvecklingen av ett utvidgat övervakningsnätverk för att beskriva kretslopp (t.ex. globala, biogeokemiska och hydrologiska kretslopp) och pröva hypoteser om deras beteende och förbättra forskning om samspelet mellan de olika globala kretsloppen och deras effekter på nationell, subregional, regional och global nivå som vägledning för tålighet och känslighet,

2. stödja nationella, subregionala, regionala och internationella observations- och forskningsprogram för global atmosfärisk kemi och källor till och sänkor för växthusgaser och se till att resultaten läggs fram i en form som är tillgänglig och förståelig för allmänheten,

3. stödja nationella, subregionala, regionala och internationela forskningsprogram om havets och jordens system, bygga ut globala terrestriska databaser för komponenterna i dessa, bygga ut motsvarande system för övervakning av förändringarna i deras tillstånd och förbättra prognosmodeller för jordens system och dess undersystem, inklusive modeller för hur dessa system fungerar vid olika scenarier för olika intensiv mänsklig påverkan. Forskningsprogrammen bör innefatta de program som nämnts i andra kapitlet i Agenda 21 som stöder mekanismer för samarbete och konsekvens mellan forskningsprogram om globala förändringar,

4. uppmuntra samordning av satellituppdrag och nätverk, system och metoder för att behandla och sprida den information som erhålls samt utveckla kommunikationen med de forskare som använder observationsdata om jorden och med FN:s Earthwatch-system,

5. utveckla kapaciteten för att förutsäga hur jord-, färskvattens-, kust- och havsekosystem samt den biologiska mångfalden reagerar på kortare och längre miljöstörningar och vidareutveckla metoder för att återställa ekologin,

6. studera betydelsen av den biologiska mångfalden och arters försvinnande för ekosystemens och det globala livsuppehållande systemets funktion,

7. upprätta ett globalt observationssystem för de parametrar som behövs för en rationell vård av kust- och bergszoner och avsevärt bygga ut övervakningssystem för färskvattenskvantitet/-kvalitet, särskilt i utvecklingsländerna,

8. för att förstå jorden som ett system, utveckla system för observation av jorden från rymden som ger integrerade, kontinuerliga och långsiktiga mätningar av samspelet mellan atmosfären, hydrosfären och litosfären samt utveckla ett system för informationsspridning som underlättar utnyttjandet av de uppgifter som erhålls genom observation,

9. utveckla och tillämpa system och teknik för automatisk insamling, registrering och överföring av uppgifter till data- och analyscentra för att övervaka processer på jorden, i havet och i atmosfären och varna för naturkatastrofer,

10. förbättra ingenjörsvetenskapers bidrag till tvärvetenskapliga forskningsprogram om jordsystem, särskilt i syfte att öka beredskapen för och minska de negativa konsekvenserna av stora naturkatastrofer,

11. intensifiera forskning för att integrera de fysiska, ekonomiska och samhällsvetenskaperna i syfte att förbättra förståelsen av miljöeffekterna av ekonomiskt och socialt beteende samt följderna av miljöförstöring för lokala och globala ekonomier och bl.a.
    1. utveckla forskning om mänskliga attityder och mänskligt beteende som de viktigaste drivkrafterna för en förståelse av orsak och verkan vad gäller miljöförändringar och resursutnyttjande,

    2. främja forskning om mänskliga, ekonomiska och sociala reaktioner till globala förändringar,

12. stödja utveckling av nya användarvänliga tekniker och system som underlättar integreringen av tvärvetenskapliga, fysiska, kemiska, biologiska och samhällsvetenskapliga/humanistiska processer, som i sin tur ställer information och kunskaper till förfogande för beslutsfattare och allmänheten.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Att stödja och utnyttja universitetens, forskningsinstitutens och statliga och icke-statliga organisationers nationella forskningsverksamhet och främja deras aktiva deltagande i regionala och globala program, särskilt i utvecklingsländerna,

2. att öka utnyttjandet av lämpliga system och teknologier, t.ex. superdatorer, rymd-, jord- och havsbaserad observationsteknologi, datahanterings- och databasteknik samt framför allt att utveckla och bygga ut det globala systemet för klimatobservation.

Bakgrund

Mål

Åtgärder

1. Samordna befintliga insamlingssystem för data och statistik med anknytning till utvecklings- och miljöfrågor som underlag för upprättandet av långsiktiga vetenskapliga utvärderingar, t.ex. data om överutnyttjande av resurser, import/exportflöden, energianvändning, hälsoeffekter, demografiska trender; att utnyttja de uppgifter som erhålls genom den verksamhet som avses i programområde B för miljö-/utvecklingsvärderingar på global, regional och lokal nivå samt sörja för en omfattande spridning av värderingarna i en form som svarar mot allmänhetens behov och är lättförståelig,

2. utveckla metoder för att genomföra nationella och regionala revisioner och en 5-årig global revision på integrerad basis. De standardiserade revisionerna bör vara ett hjälpmedel för förfinade studier av utvecklingens mönster och karaktär och bör bl.a. behandla de globala och regionala livsuppehållande systemens förmåga att uppfylla behoven hos mänskliga och andra livsformer och visa på områden och resurser som är känsliga för ytterligare förstöring. Denna uppgift skulle innebära en integrering av alla relevanta vetenskaper på nationell, regional och global nivå och bör organiseras av statliga organ, icke-statliga organisationer, universitet och forskningsinstitutioner med stöd från mellanstatliga och icke-statliga organisationer och FN-organ, där så är nödvändigt och lämpligt. Dessa revisioner bör senare göras tillgängliga för allmänheten.

Finansiering och kostnadsberäkning

D. Att bygga upp den vetenskapliga kapaciteten och förmågan

Bakgrund

Mål

1. Utbildning och resurser för lokal forskning och utveckling samt kunskapsutveckling inom de grundläggande vetenskaperna och de vetenskaper som är av betydelse för miljön, med utnyttjande, där så är lämpligt, av traditionella och lokala kunskaper om hållbara system,

2. en avsevärd ökning före år 2000 av antalet vetenskapsmän, särskilt kvinnliga sådana, i de utvecklingsländer där deras antal för närvarande är otillräckligt,

3. en väsentlig minskning i utvandringen av forskare från utvecklingsländerna och uppmuntran till dem som har lämnat sina hemländer att återvända,

4. förbättrad tillgång till relevant information för forskare och beslutsfattare i syfte att höja det allmänna medvetandet och deltagandet i beslutsprocessen,

5. forskares deltagande i nationella, regionala och globala forskningsprogram för miljö och utveckling, inklusive tvärvetenskaplig forskning,

6. regelbunden fortbildning för forskare från utvecklingsländerna inom sina respektive specialiteter.

1. Främja forskares utbildning, inte bara inom deras huvudområde utan också vad gäller förmågan att identifiera, hantera och integrera miljöaspekterna med forsknings- och utvecklingsprojekt, säkerställa en gedigen kunskapsbas vad gäller naturliga system och ekologi- och resurshantering samt utbilda specialister som kan arbeta i tvärvetenskapliga program med anknytning till miljö och utveckling, inbegripet program inom tillämpade samhällsvetenskaper,

2. stärka den vetenskapliga infrastrukturen inom skolor, universitet och forskningsinstitutioner, särskilt sådana i utvecklingsländerna, genom att förse dem med tillräcklig vetenskaplig utrustning och ge dem tillgång till aktuell vetenskaplig litteratur i syfte att uppnå och behålla en kritisk massa av högt kvalificerade forskare i dessa länder,

3. utveckla och utvidga nationella vetenskapliga och teknologiska databaser, med databehandling i enhetliga format och system och som ger fullständig och öppen tillgång till datalagringssystemen i regionala, vetenskapliga och teknologiska informationsnät; främja överföring av vetenskaplig och teknologisk information samt databaser till globala eller regionala datacentra och nätverkssystem,

4. utveckla och utvidga regionala och globala vetenskapliga och tekniska informationsnät baserade på och kopplade till nationella vetenskapliga och tekniska databaser; samla in, behandla och sprida information från regionala och globala vetenskapliga program; bygga ut aktiviteter för att minska informationshinder på grund av språkskillnader; utöka, särskilt i utvecklingsländerna, tillämpningar hos databaserade återvinningssystem för att klara en växande mängd vetenskaplig litteratur,

5. utveckla, stärka och etablera samarbete mellan nationella, regionala och globala system för att främja ett fullständigt och öppet utbyte av vetenskaplig och teknologisk information och underlätta tekniskt bistånd på området miljöanpassad och hållbar utveckling. Detta bör genomföras genom utveckling av mekanismer för utbyte av grundforskningsresultat och information och förbättring och utveckling av internationella nätverk och centra, inklusive regional sammankoppling med nationella vetenskapliga databaser för forskning, utbildning och övervakning. Sådana mekanismer bör utformas med sikte på att förbättra det yrkesmässiga samarbetet mellan forskare i alla länder och upprätta starka nationella och regionala allianser mellan näringslivet och forskningsinstitutioner,

6. förbättra och utveckla nya förbindelser mellan befintliga nätverk av forskare inom naturvetenskap och samhällsvetenskap och universitet på internationell nivå för att stärka nationell kapacitet vid formulering av valmöjligheter beträffande miljö- och utvecklingpolitik,

7. sammanställa, analysera och publicera information om ursprungsbefolkningars kunskaper om miljö och utveckling och hjälpa de samhällen som besitter sådana kunskaper att dra nytta av dem.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Stöd till samordning av vetenskapligt samarbete mellan alla länder i regionen,

2. sammankoppling med övervakningscentra och genomförande av bedömningar av miljö- och utvecklingsförhållanden,

3. stöd till samordning av nationella studier om hållbara utvecklingsalternativ,

4. organisation av vetenskaplig utbildning,

5. upprättande och underhållande av system och databaser för information, övervakning och utvärdering.

1. Att skapa förutsättningar (t.ex. löner, utrustning, bibiliotek) som borgar för att forskare kommer att arbeta effektivt i sina hemländer,

2. att bygga ut nationell, regional och global kapaciet för att bedriva vetenskaplig forskning och utnyttja vetenskaplig och teknisk information när det gäller miljöanpassad och hållbar utveckling. Detta innebär ett ökat behov av finansiella resurser för globala och regionala vetenskapliga och tekniska informationsnät, alltefter omständigheterna, som kommer att fungera effektivt när det gäller att tillgodose utvecklingsländernas vetenskapliga behov. Kvinnors kompetens bör utvecklas genom att rekrytera fler kvinnor till forskning och forskarutbildning.