Programområde

Bakgrund

Mål

1. Att uppmuntra till en decentraliserad beslutsprocess genom att skapa och stärka organisationer på lokal och bynivå som kan delegera makt och ansvar till primära resursanvändare,

2. att stödja och öka den rättsliga kapaciteten hos kvinnor och svagare grupper vad beträffar tillgång till, användning av och besittningsrätt till jord,

3. att främja och uppmuntra varaktigt hållbara jordbruksmetoder och -teknik,

4. att införa eller stärka en politik som uppmuntrar till självförsörjning vad gäller resurs- och energisnål teknik, inklusive traditionella lokala metoder och prissättningsmekanismer som inberäknar miljökostnader,

5. att utveckla en policyram som ger jordbrukare incitament och motivation för varaktigt hållbara och effektiva jordbruksmetoder,

6. att stärka jordbrukares medverkan, både vad gäller kvinnor och män, vid utformningen och genomförandet av en politik med detta syfte genom de organisationer som representerar dem.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Säkerställa genomförandet av programmen för varaktiga försörjningsmöjligheter, utveckling av jordbruk och landsbygd, hantering av känsliga ekosystem, vattenanvändning inom jordbruket och integrerad förvaltning av naturresurser,

2. främja prissättningsmekanismer, handelspolitik, skattestimulanser och andra politiska instrument som har en positiv inverkan på den enskilde jordbrukarens beslut om ett effektivt och hållbart utnyttjande av naturresurser samt fullt ut ta hänsyn till de följder som dessa beslut får för en trygg livsmedelsförsörjning för hushållen, jordbruksinkomster, sysselsättningen och miljön,

3. engagera jordbrukare och de organisationer som representerar dem i utformning av politik,

4. skydda, erkänna och formalisera kvinnors möjligheter till besittningsrätt och jordanvändning samt rätt till jord, tillgång till krediter, teknik, produktionsresurser och utbildning,

5. stödja bildandet av jordbrukarorganisationer genom att säkerställa tillfredsställande rättsliga och sociala förutsättningar.

1. Nationella och internationella forskningscentra bör samarbeta med jordbrukarorganisationer vid utveckling av miljövänliga jordbruksmetoder som är anpassade till lokala förhållanden,

2. regeringar, multilaterala och bilaterala utvecklingsorgan och icke-statliga organisationer bör samarbeta med jordbrukarorganisationer vid utformning av projekt för jordbruksutveckling för särskilda agro-ekologiska zoner.

1. Inrätta mekanismer för att dokumentera, sammanställa och sprida lokalbefolkningens kunskaper, metoder och projekterfarenheter för att kunna lära sig av det förgångna vid utformning och genomförande av politik som påverkar jordbrukares, skogbrukares och fiskares liv,

2. upprätta nätverk för utbyte av jordbrukarerfarenheter som bidrar till att bevara jord-, vatten- och skogsresurser, så långt möjligt minska användning av kemikalier och minska eller återanvända jordbruksavfall,

3. utarbeta pilotprojekt och tilläggstjänster i syfte att tillgodose kvinnliga jordbrukares behov och tillvarata deras kunskaper.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Utveckla miljöanpassad jordbruksteknik som ökar skördarna, upprätthåller jordens kvalitet, återvinner näringsämnen, sparar vatten och energi och bekämpar skadedjur och ogräs,

2. genomföra studier av högresurs- och resurssnålt jordbruk för att jämföra deras produktivitet och uthållighet. Denna forskning bör företrädesvis bedrivas under olika förhållanden vad gäller miljöfaktorer och sociala villkor,

3. stödja forskning om mekanisering som skulle optimera mänsklig arbetskraft och djurkraft samt manuell utrustning och utrustning för dragdjur som är lätt att använda och underhålla. Jordbrukstekniken bör utvecklas med hänsyn till de resurser som är tillgängliga för jordbrukarna och djurens roll i jordbrukshushåll och i det ekologiska sammanhanget.

d) Kapacitetsuppbyggnad

1. Skapa de institutionella och juridiska mekanismer som behövs för att säkerställa en reell besittningsrätt för jordbrukare. Avsaknaden av lagstiftning om rätt till jord har varit ett hinder för åtgärder mot jordförstöring i många jordbrukssamhällen i utvecklingsländerna,

2. stärka institutioner på landsbygden som skulle kunna öka hållbarheten genom lokalt förvaltade kreditsystem och tekniskt bistånd, lokala produktions- och distributionskanaler för produktionsresurser, lämplig utrustning och småskaliga förädlingsenheter samt marknadsförings- och distributionssystem,

3. inrätta mekanismer för att öka tillgången till jordbruksutbildning, krediter och användning av förbättrad teknik för jordbrukare, särskilt kvinnor och jordbrukare från ursprungsbefolkningar, och därmed säkerställa en trygg livsmedelsförsörjning för dessa grupper.