Kapitel 31

Teknik- och vetenskapssamhället
Inledning
31.1Ämnet för detta kapitel är frågan hur man skall göra det möjligt för det teknik- och vetenskapssamhälle, som omfattar bl.a. ingenjörer, arkitekter, industriformgivare, stadsplanerare, andra yrkesmän och beslutsfattare, att lämna ett mera öppet och effektivt bidrag till beslutsprocesser beträffande miljö och utvecklingsfrågor. Det är viktigt att kunskap sprids och större förståelse skapas för vetenskapens och teknikens roll i mänskliga angelägenheter, både hos beslutsfattare som medverkar till att utforma den offentliga politiken och hos allmänheten. Det befintliga samarbetet mellan det teknik- och vetenskapssamhället och allmänheten bör utvidgas och fördjupas till att bli ett fullödigt samarbete. Förbättrade kommunikationer och förbättrat samarbete mellan det teknik- och vetenskapssamhället och beslutfattare kommer att skapa förutsättningar för ökat utnyttjande av vetenskaplig och teknisk information och kunskaper vid genomförandet av politik och program. Beslutsfattare bör skapa bättre förutsättningar för att förbättra utbildning och självständig forskning inom området hållbar utveckling. De multidisciplinära metoder som redan tillämpas behöver stärkas och tvärvetenskapliga studier behöver utvecklas med medverkan från teknik- och vetenskapssamhället, beslutsfattare och allmänheten för att skapa det ledarskap och sprida det praktiska tekniska kunnande som behövs för en hållbar utveckling. Allmänheten bör få hjälp med att till det teknik- och vetenskapssamhället meddela sina id`er om hur vetenskap och teknik skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt för att utöva en positiv inverkan på deras liv. På samma sätt måste teknik- och vetenskapssamhället få garantier för rätten till självständig forskning och till att fritt kunna offentliggöra och utbyta sina resultat. Genom att anta och tillämpa internationellt vedertagna etiska principer skulle teknik- och vetenskapssamhället kunna öka sin professionalism och, mot bakgrund av den ständiga utveckling och ovisshet som är kännetecknande för vetenskapen, bidra till att värdet av dess bidrag på miljö- och utvecklingsområdet snabbare erkänns.

Programområden

A. Förbättrad kommunikation och förbättrat samarbete mellan teknik- och vetenskapssamhället, beslutsfattare och allmänheten

Bakgrund
31.2Teknik- och vetenskapssamhället och beslutsfattare bör förbättra sin samverkan för att kunna genomföra strategier för en hållbar utveckling på grundval av bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär att beslutsfattare bör skapa de nödvändiga förutsättningar för seriös forskning och för fullständig och öppen rapportering av teknik- och vetenskapssamhällets resultat och i samarbete med detta teknik- och vetenskapssamhälle utveckla metoder för att meddela beslutsfattande organ forskningsresultat och eventuella problem som är förknippade med dem i syfte att skapa ett bättre samband mellan vetenskapliga och tekniska kunskaper och utformning av strategier och program. Samtidigt skulle denna dialog hjälpa teknik-och vetenskapssamhället att fastställa prioriteringar för sin forskning och föreslå åtgärder som leder till konstruktiva lösningar.

Mål
31.3Följande mål föreslås:

  1. Att utvidga och öppna beslutsprocessen och bredda omfattningen av de utvecklings- och miljöfrågor där samarbete på alla nivåer mellan teknik- och vetenskapssamhället och beslutsfattare kan äga rum,

  2. att förbättra informations- och problemutbyte mellan teknik- och vetenskapssamhället och allmänheten för att göra det möjligt att förbättra utformningen av, förståelsen för och stödet till politik och program.

Åtgärder
31.4Regeringar bör vidta följande åtgärder:

  1. Undersöka hur nationell, vetenskaplig och teknisk verksamhet bättre skulle kunna svara mot de krav som ställs på en hållbar utveckling som ett led i den allmänna strävan att stärka nationella system för forskning och utveckling, bl.a. genom att stärka och bredda medlemskapet i nationella vetenskapliga och tekniska rådgivande organ, organisationer och kommitt`er för att säkerställa att:

    1. regeringar och allmänheten informeras utförligt om de nationella behoven vad gäller vetenskapliga och tekniska program,

    2. olika riktningar i den allmänna opionion företräds,

  2. främja regionala samarbetsmekanismer för att tillgodose regionala behov vad gäller hållbar utveckling. Upprättandet av sådana regionala samarbetsmekanismer skulle kunna underlättas genom samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn och skulle kunna utgöra ett stöd för regeringar, näringslivet, icke-statliga utbildningsanstalter och andra nationella och internationella organisationer samt stärka globala nätverk för akademiker,

  3. genom lämpliga mekanismer förbättra och öka det vetenskapliga och tekniska bidraget till mellanstatliga samråds-, samarbets- och förhandlingsprocesser syftande till internationella och regionala överenskommelser,

  4. stärka vetenskaplig och teknisk rådgivning till FN:s och andra internationella institutioners högsta nivåer för att säkerställa att vetenskap och tekniskt kunnande beaktas i politik och strategier för en hållbar utveckling,

  5. förbättra och stärka program för spridning av forskningsresultat från universitet och forsknings-institutioner. Detta kräver ett större erkännande och bättre stöd för de forskare, tekniker och lärare som förmedlar vetenskaplig och teknisk information till beslutsfattare, akademiker inom andra områden och allmänheten. Sådant stöd bör koncentreras på överföring av kompetens och överföring och anpassning av planeringsteknik. Detta kreäver ett obegränsat och öppet utbyte av information mellan forskare och beslutsfattare. Att publicera nationella forskningsrapporter och tekniska rapporter som är förståeliga och som motsvarar lokala behov vad gäller hållbar utveckling skulle också förbättra kommunikationen mellan forskarvärlden och besluts-fattare samt genomförandet av forskningsresultat,

  6. förbättra förbindelserna mellan den statliga och den oberoende forskningssektorn och näringslivet och därmed ge forskning en betydande roll i industriell strategi,

  7. främja och stärka kvinnornas roll som likaberättigade samarbetspartners inom vetenskap och teknik,

  8. utveckla och tillämpa informationsteknik för att förbättra spridningen av information om hållbar utveckling.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning
31.5Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgf4ärder som redovisas i detta kapitel till ca. 15 miljoner dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive kommersiella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Kapacitetsuppbyggnad
31.6Mellanstatliga paneler för utvecklings- och miljöfrågor med tonvikt på de vetenskapliga och tekniska aspekterna bör organiseras, liksom studier om gensvar och anpassningsförmåga i följande handlingsprogram.

B. Att främja principer och riktlinjer beträffande vetenskap och teknik

Bakgrund
31.7Forskare och tekniker har ett särskilt ansvar som arvtagare till en tradition och som specialister och vetenskapsmän engagerade i sökandet efter kunskap och strävan att skydda biosfären inom ramen för arbetet för en hållbar utveckling.
31.8Ett höjt etiskt medvetande inom beslutsprocessen på miljö- och utvecklingsområdet bör bidra till lämpliga prioriteringar vad beträffar upprätthållande och förbättring av livsuppehållande system för deras egen skull och därmed säkerställa att den nuvarande och de kommande generationerna sätter värde på att de naturliga processerna livsdugliga. Mot denna bakgrund skulle ett stärkande av teknik- och vetenskapssamhällets etiska principer och riktlinier höja miljömedvetenheten och bidra till en hållbar utveckling. Det skulle öka respekten för teknik- och vetenskapssamhället och underlätta för vetenskapen och tekniken att ta sitt ansvar.

Mål
31.9Målet bör vara att utveckla, förbättra och främja internationell enighet om etiska principer och riktlinjer för vetenskaplig och teknisk verksamhet som i full utsträckning bygger på de livsuppehållande systemens integritet och vetenskapens och teknikens viktiga roll för att jämka samman miljö- och utvecklingsbehoven. För att spela en effektiv roll i beslutsprocessen skall sålunda etiska principer och riktlinjer inte endast fastställas av teknik- och vetenskapssamhället utan även accepteras av hela samhället.

Åtgärder
31.10Följande åtgärder skulle kunna vidtas:

  1. Stärka det nationella och internationella samarbetet, inbegripet inom den icke-statliga sektorn, när det gäller att utveckla etiska principer och riktlinjer beträffande en miljöanpassad och hållbar utveckling, med beaktande av Riodeklarationen och gällande etiska principer och riktlinjer,

  2. stärka och tillsätta nationella rådgivande grupper för miljö- och utvecklingsetik i syfte att utveckla ett gemensamt värdesystem mellan teknik- och vetenskapssamhället och samhället i övrigt och främja en kontinuerlig dialog,

  3. bygga ut utbildning i fråga om etiska frågor på miljö- och utvecklingsområdet för att införliva dessa mål med läroplaner och prioriteringar beträffande forskning,

  4. se över och ändra tillämplig nationell och internationell och utländsk miljölagstiftning för att säkerställa att lämpliga etiska principer och riktlinjer skrivs in i dessa bestämmelser.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning
31.11Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta kapitel till ca. 5 miljoner dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Kapacitetsuppbyggnad
31.12Etiska principer och riktlinje bör utarbetas för och av teknik- och vetenskapssamhället med avseende på dess forskningsverksamhet och genomförande av program för en hållbar utveckling. UNESCO kan lämpligen ta ansvaret för att genomföra ovannämnda åtgärder i samarbete med andra FN-organ och mellanstatliga och icke-statliga organisationer.
Kapitel 30InnehållKapitel 32