Kapitel 26

Att erkänna och stärka ursprungsbefolkningars och deras samhällens roll
Programområde

Bakgrund
26.1Ursprungsbefolkningar och deras samhällen har ett historiskt förhållande till de områden de bebor och härstammar i regel från de ursprungliga invånarna inom dessa områden. Med uttrycket "områden" förstås i detta kapitel även miljön i de områden som människorna genom hävd bebor. Ursprungsbefolkningar och deras samhällen utgör en betydande andel av världens befolkning. De har inom loppet av många generationer utvecklat en traditionell helhetssyn och kunskaper om sina områden samt dessa områdens naturresurser och miljö. Ursprungs-befolkningar och deras samhällen skall åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i full omfattning utan hinder eller diskriminering. Deras förmåga att delta i full utsträckning i processen mot en hållbar utveckling inom sina områden har ofta varit begränsad till följd av ekonomiska, sociala och historiska faktorer. Med tanke på sambandet mellan den naturliga miljön och dess hållbara utveckling och ursprungsbe-folkningars kulturella, sociala, ekonomiska och fysiska välbefinnande bör nationella och internationella insatser för att genomföra en miljöanpassad och hållbar utveckling beakta, anpassas till, främja och stärka ursprungsbefolkningars och deras samhällens roll.
26.2Några av de mål som ingår i målen och åtgärderna inom detta programområde ingår redan i sådana internationella rättsliga instrument som ILO-konventionen om ursprungs- och stambefolkningar (nr 169) och tas med i utkastet till en allmän förklaring om ursprungsbefolkningars rättigheter, som utarbetas av FNs arbetsgrupp för ursprungsbefolkningar. Internationella året för världens ursprungsbefolkningar (1993), som utlystes av generalförsamlingen i dess resolution 45/164 av den 18 december 1990, utgör ett lämpligt tillfälle för att mobilisera ytterligare internationellt, tekniskt och finansiellt samarbete.

Mål
26.3I fullt utvecklat samarbete med ursprungsbefolkningar och deras samhällen bör regeringar och, där så är lämpligt, mellanstatliga organisationer sträva efter att uppfylla följande mål:

  1. Att inleda en process för att bemyndiga ursprungsbefolkningar och deras samhällen genom bl.a. följande åtgärder:

    1. Att anta eller stärka lämplig politik och/eller rättsliga instrument på nationell nivå,

    2. att erkänna att ursprungsbefolkningars och deras samhällens områden bör skyddas från verksamhet som inte är miljöanpassad eller som de berörda människorna betraktar som socialt och kulturellt olämplig,

    3. att erkänna deras värderingar, traditionella kunskaper och metoder för resurshantering för att främja en miljöanpassad och hållbar utveckling,

    4. att erkänna att ett traditionellt och direkt beroende av förnybara resurser och ekosystem, inklusive hållbara skördemetoder, även i fortsättningen är livsviktigt för ursprungsbefolkningars och deras samhällens kulturella, ekonomiska och fysiska välbefinnande,

    5. att utveckla och stärka nationella tvistlösningsförfaranden för att lösa problem rörande bosättning och resurshantering,

    6. att stödja alternativa miljöanpassade produktionsmetoder för att säkerställa deras valmöjligheter när det gäller att förbättra sin livskvalitet så att de aktivt kan delta i en hållbar utveckling,

    7. att förbättra kapacitetsuppbyggnad för ursprungssamhällen på grundval av anpassning till och utbyte av traditionella erfarenheter, kunskaper och resurshanteringsmetoder för att säkerställa deras hållbara utveckling,

  2. anta, där så är lämpligt, förfaranden för att stärka ursprungsbefolkningars och deras samhällens aktiva deltagande i utformningen på nationell nivå av politik, lagar och program avseende resurshantering och andra utvecklingsprocesser som kan påverka dem samt initiativ till förslag från deras sida beträffande sådan politik och sådana program,

  3. främja ursprungsbefolkningars och deras samhällens deltagande på nationell och lokal nivå i strategier för resurshantering och bevarande och andra program som har startats för att stödja och följa upp strategier för en hållbar utveckling, t.ex. de som föreslås inom andra programområden i Agenda 21.

Åtgärder
26.4Vissa ursprungsbefolkningar och deras samhällen kan i enlighet med nationell lagstiftning komma att kräva större kontroll över sina områden, självständig hantering av sina resurser, deltagande i utvecklingsbeslut som angår dem, inklusive, där så är lämpligt, deltagande i inrättandet eller förvaltningen av skyddade områden. Här följer exempel på särskilda åtgärder som regeringar kan vidta:

  1. Överväga att ratificera och tillämpa befintliga internationella konventioner om ursprungsbefolkningar och deras samhällen (om de inte redan har gjort detta) och ge sitt stöd för att generalförsamlingen skall anta en deklaration om ursprungsbefolkningars rättigheter,

  2. anta eller stärka en lämplig politik eller rättsliga instrument för skydd av ursprungsbefolkningars immateriella och kulturella rättigheter och rätten att bevara hävdvunna och administrativa system och förfaranden.
26.5FN-organisationer och andra internationella utvecklingsorgan och finansiella organisationer och regeringar bör, med ursprungsbefolkningars och deras samhällens aktiva deltagande, vidta följande åtgärder för att bl.a. förena deras värderingar, uppfattningar och kunskaper, inklusive det unika bidrag som görs av kvinnor från ursprungsbefolkningar, med resurshantering och annan politik och andra program som kan påverka dem:

  1. Utse en särskild kontaktperson inom varje internationell organisation och organisera årliga möten för samordning mellan organisationer i samråd med regeringar och ursprungsbefolkningars organisationer, där så är lämpligt, och utarbeta ett förfarande inom och mellan de operativa organen för att bistå regeringar när det gäller att säkerställa att ursprungsbefolkningars synpunkter på ett konsekvent och samordnat sätt inarbetas vid utformning och genomförande av politik och program. Enligt detta förfarande bör ursprungsbefolkningar och deras samhällen informeras och konsulteras och tillåtas att delta i nationella beslutsprocesser, särskilt vad gäller regionala och internationella samarbetsinsatser. Dessutom bör denna politik och dessa program fullt ut beakta strategier baserade på lokala initiativ från ursprungsbefolkningar,

  2. ge tekniskt och ekonomiskt bistånd till kapacitetsupp-byggnadsprogram för att stödja en hållbar självständig utveckling för ursprungsbefolkningar och deras samhällen,

  3. stärka forsknings- och utbildningsprogram som syftar till att:

    1. Uppnå en bättre förståelse av ursprungsbefolkningars kunskaper och erfarenheter på miljöområdet och tillämpa dessa i lösningar för dagens utvecklingsproblem,

    2. effektivisera ursprungsbefolkningars system för resurshantering, t.ex. genom att främja anpassning och spridning av lämpliga tekniska uppfinningar,

  4. bidra till ursprungsbefolkningars och deras samhällens ansträngningar vad gäller resurshantering och strategier för bevarande (t.ex. sådana som kan komma att utvecklas i samband med lämpliga projekt som finansieras av Globala miljöfaciliteten och Handlingsplanen för tropiskt skogsbruk) och andra programområden i Agenda 21, inklusive program för att samla, analysera och använda information till stöd för projekt för en hållbar utveckling.
26.6Regeringar bör, i fullt samarbete med ursprungsbefolkningar och deras samhällen, när det är lämpligt:

  1. Utarbeta eller stärka nationella förfaranden för samråd med ursprungsbefolkningar och deras samhällen i syfte att beakta deras behov och förena deras värderingar och traditionella och andra kunskaper och metoder med nationell politik och nationella program inom resurshantering och bevarande och andra utvecklingsprogram som angår dem,

  2. samarbete på regional nivå, där så är lämpligt, för att söka lösa ursprungsbefolkningars problem i syfte att erkänna och stärka deras deltagande i en hållbar utveckling.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning
26.7Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta kapitel till ca. 3 miljoner dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Rättsliga och administrativa ramar
26.8Regeringar bör, i samarbete med de berörda ursprungsbe-folkningarna, beakta ursprungsbefolkningars och deras samhällens rättigheter och skyldigheter i nationell lagstiftning, med hänsyn till de särskilda förhållandena i landet. Utvecklingsländerna kan behöva tekniskt bistånd för att genomföra dessa åtgärder.

c) Kunskapsutveckling
26.9Internationella biståndsorgan och regeringar bör ge ekonomiska och andra resurser till utbildning för ursprungsbefolkningar och deras samhällen i syfte att bygga upp deras kapacitet för att uppnå en hållbar egenutveckling och bidra till och delta i en hållbar och rättvis utveckling på nationell nivå. Särskild tonvikt bör läggas vid att stärka rollen för kvinnor från ursprungsbefolkningar.
Kapitel 25InnehållKapitel 27