1. Integrerad utveckling och förvaltning av vattentillgångarna;

2. Uppskattning av tillgängliga vattenresurser;

3. Skydd av vattentillgångar, vattenkvalitet och vatten-ekosystem;

4. Dricksvattenförsörjning och avloppsredning;

5. Vatten och en hållbar stadsutveckling;

6. Vatten för en hållbar livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling;

7. Klimatförändringars inverkan på vattentillgångarna.

A. Integrerad utveckling och förvaltning av vattentillgångarna

Bakgrund

Mål

1. Att främja en dynamisk, växelverkande, upprepande och multisektoriell inställning till förvaltning av vattenresurserna, inklusive identifiering och skydd av potentiella färskvattenkällor, som omfattar både teknologiska, socio-ekonomiska, miljö- och hälsoaspekter,

2. att planera för hållbar och rationell användning, skydd, bevarande och förvaltning av vattentillgångarna med utgångspunkt från samhällets behov och prioriteringar inom ramen för den nationalekonomiska utvecklingspolitiken,

3. att utforma, genomföra och utvärdera projekt och program som är både ekonomiskt effektiva och socialt rimliga inom ramen för klart definierade strategier, baserade på en total delaktighet från allmänhetens sida, inklusive av kvinnor, ungdomar, ursprungsbefolkningar, lokala samhällen, i policyarbetet och beslutsfattande vad gäller förvaltning av vattenresurser,

4. att, särskilt i utvecklingsländerna, identifiera och stärka eller utveckla alltefter behov lämpliga institutionella, juridiska och ekonomiska mekanismer för att säkerställa att vattenpolicyn och dess tillämpning utgör en katalysator för ett hållbart socialt framåtskridande och en ekonomisk tillväxt.

1. Att senast år 2000:
   1. ha utformat och igångsatt kostnadsberäknade och målinriktade nationella handlingsprogram och ha inrättat lämpliga institutionella strukturer och juridiska instrument,

   2. ha utarbetat effektiva vattenanvändningsprogram för att åstadkomma hållbara resursanvändningsmönster,

2. Att senast år 2025:
   1. ha uppfyllt subsektoriella målsättningar inom alla programområden beträffande färskvatten. Det är underförstått att uppfyllandet av de målsättningar som anges under (i) och (ii) ovan är beroende av nya och additionella ekonomiska resurser som kommer att göras tillgängliga för utvecklingsländerna i enlighet med relevanta åtgärder utgående från Generalförsamlingens resolution nr 44/228.

1. Utarbeta kostnadsberäknade och målinriktade nationella handlingsplaner och investeringsprogram,

2. integrera åtgärder för att skydda och bevara potentiella källor för färskvattentillgångar inklusive inventeringen av resurserna med planering av mark- och skogsresursanvändning, skydd av bergssluttningar och flodbankar samt övriga relevanta utvecklings- och bevaringsåtgärder,

3. utveckla samverkande databaser, prognosmodeller, ekonomiska planeringsmodeller och metoder för förvaltning och planering av vattenresurserna inklusive metoder för miljökonsekvensbedömningar,

4. optimera utfallet för vattenresursfrågor då fysiska och socioekonomiska aspekter medför restriktioner,

5. genomföra fördelningsbeslut genom efterfrågestyrning, prissättningsmekanismer och regleringsåtgärder,

6. utarbeta planer för hantering av översvämningar och torka, inklusive riskanalys och bedömning av miljö- och sociala konsekvenser,

7. främja planer för en rationell vattenanvändning genom att skapa en medvetenhet bland allmänheten, utbildningsprogram och uttag av vattenavgifter och andra ekonomiska instrument,

8. mobilisera vattenresurser speciellt i torra och halvtorra områden,

9. främja internationellt vetenskapligt forskningssamarbete på färskvattenområdet,

10. utveckla nya och alternativa källor för vattenförsörjning såsom havsvattenavsaltning, konstgjord regenerering av grundvatten, användning av vatten av marginell kvalitet, återanvändning av avloppsvatten samt vattenåtervinning,

11. integrera vattenkvantitets- och -kvalitetsförvaltning (inkluderande både yt- och underjordiska vattentillgångar),

12. vidta åtgärder för bevarande av vattenresurserna genom en effektivare vattenanvändning och planer för att minska avfallsmängderna för alla användare samt utveckling av vattensparplaner,

13. ge stöd till vattenanvändargrupper för att optimera förvaltningen av lokala vattenresurser,

14. utveckla tekniker för allmänhetens deltagande och genomföra dessa i beslutsfattandet, särskilt för att förstärka kvinnornas roll i planering och förvaltning av vattenresurserna,

15. utveckla och stärka såsom lämpligt är samarbetet på alla nivåer inklusive mekanismer på tillämpliga områden, nämligen:
    1. Generellt delegera förvaltningen av vattenresurserna till lägsta lämpliga nivå, dvs. den nivå som nationell lagstiftning medger, inklusive decentralisering av ansvar till lokala myndigheter, privata företag och samhällen,

    2. integrera planering och förvaltning av vattenresurserna på nationell nivå inom ramen för den nationella planeringsprocessen och där så är lämpligt inrätta en oberoende reglering och kontroll av färskvatten med utgångspunkt från nationell lagstiftning och ekonomiska åtgärder,

    3. på regional nivå där så är lämpligt överväga en harmonisering av nationella strategier och handlingsprogram,

    4. på global nivå söka få till stånd en bättre avgränsning av ansvarsområden, arbetsfördelning och samordning mellan internationella organisationer och program inklusive underlättandet av diskussioner och utbytet av erfarenheter på områden som berör förvaltning av vattenresurserna,

16. sprida information inklusive riktlinjer för arbetet och främja utbildningen för vattenanvändare inkluderande Förenta Nationernas överväganden om en Världsvattendag.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

1. Program för att väcka medvetenhet och mobilisera engagemang och stöd på alla nivåer samt ta initiativ till globala och lokala åtgärder för att främja sådana program.

2. utbildning av ledningspersonal för vattenhantering på alla nivåer och förmedling av kunskaper om alla de element som behövs för att de skall kunna fatta sina beslut,

3. stärkande av utbildningskapaciteten i utvecklingsländerna;

4. erforderlig utbildning av det yrkesfolk som behövs inklusive fältpersonal;

5. förbättring av karriärstrukturerna;

6. utbyte av erforderliga kunskaper och teknologi, både för insamling av uppgifter och för genomförande av planerad utveckling inklusive föroreningsfria teknologier och de kunskaper som behövs för att få ut bästa möjliga resultat från det befintliga investeringssystemet.

B. Uppskattning av tillgängliga vattenresurser

Bakgrund

Mål

1. Att göra teknologi för uppskattning av vattenresurserna tillgängliga för alla länder lämplig för deras behov, oberoende av vilken utvecklingsnivå de befinner sig på, detta också omfattande metoder för uppskattning av klimatförändringarnas följdverkningar på färskvattenresurserna,

2. att förmå alla länder att alltefter ekonomiska förutsättningar anslå ekonomiska medel till bedömning av vattentillgångarna i linje med de ekonomiska och sociala behoven av tillgång på data om tillgängliga vattenresurser,

3. att säkerställa att bedömningsinformationen utnyttjas till fullo i utvecklingen av policies för vattenresursförvaltningen,

4. att förmå alla länder att vidta de institutionella åtgärder som erfordras för att på ett integrerat sätt säkerställa en effektiv insamling, behandling, lagring, återvinning och spridning till användarna av information om tillgängliga vattenresursers kvantitet och kvalitet i flodområden och grundvattenakvifärer,

5. att rekrytera och behålla tillräckligt med välutbildad och kvalificerad personal hos de organ som arbetar med uppskattning av tillgängliga vattenresurser och tillse att denna personal erhåller den utbildning och vidareutbildning som den behöver för att på ett framgångsrikt sätt kunna fullgöra sina uppgifter.

1. Att senast år 2000 i detalj ha undersökt möjligheterna att inrätta service för uppskattning av tillgängliga vattenresurser,

2. att som ett långsiktigt mål kunna förfoga över fullt fungerade organ baserade på finmaskiga hydrometriska nätverk.

1. Institutionell ram:
   1. Upprätta lämpliga policyramar och göra nationella prioriteringar,

   2. upprätta och stärka ländernas institutionella möjligheter inklusive de lagstiftnings- och regleringsåtgärder som krävs för att säkerställa en nöjaktig uppskattning av deras vattenresurser och ta fram översvämnings- och torkperiodsprognoser,

   3. upprätta och underhålla ett effektivt samarbete på nationell nivå mellan olika organ som ansvarar för insamling, lagring och analys av hydrologiska data,

   4. samarbeta vid uppskattningen av gränsöverskridande vattentillgångar enligt tidigare överenskommelse med varje berörd strandstat,

2. Datasystem:
   1. Se över befintliga nätverk för insamling av data och bedöma deras lämplighet inklusive sådana som tillhandahåller realtidsdata för översvämnings- och torkperiodsprognoser,

   2. förbättra nätverken för att kunna följa antagna riktlinjer för framtagning av data om vattenkvantitet och -kvalitet för yt- och grundvatten, liksom relevanta markanvändningsdata,

   3. tillämpa standarder och andra medel för att säkerställa datakompatibilitet,

   4. förbättra utrustning och rutiner som används för att lagra, behandla och analysera hydrologiska data och göra sådana data och de prognoser som tas fram på basis av dem tillgängliga för potentiella användare,

   5. upprätta databaser över alla typer av tillgängliga hydrologiska data på nationell nivå,

   6. genomföra "dataräddnings"-operationer, exempelvis bygga upp nationella arkiv över vattenresurserna,

   7. använda lämpliga, väl beprövade tekniker för behandling av hydrologiska data,

   8. göra områdesrelaterade uppskattningar med ledning av punkthydrologiska data,

   9. samla fjärranalysdata och där så är lämpligt använda geografiska informationssystem,

3. Spridning av data:
   1. Undersöka vilka behov som finns av vattenresursdata för olika planeringsändamål,

   2. analysera och presentera data och information om vattenresurser i de former som behövs för planering och styrning av ländernas socioekonomiska utveckling och för användning i miljöskyddsstrategier samt vid utarbetandet och genomförandet av specifika vattenrelaterade projekt,

   3. tillhandahålla prognoser och utfärda varningar om översvämningar och torka till allmänheten och civilförsvaret,

4. Forskning och utveckling:
   1. Upprätta eller stärka forsknings- och utvecklingsprogram på nationell, subregional, regional och internationell nivå till stöd för arbetet med att uppskatta befintliga vattenresurser,

   2. övervaka forsknings- och utvecklingsverksamheten för att säkerställa att man till fullo utnyttjar lokal expertis och andra lokala resurser och att de är anpassade till respektive lands eller länders behov.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

1. Utreda behoven av utbildning för respektive länders speciella krav,

2. utarbeta och stärka utbildningsprogrammen i vattenrelaterade ämnen i ett miljö- och utvecklingssammanhang för alla personalkategorier som arbetar med bedömningen av vattenresurserna. Härvid skall avancerad utbildningsteknologi användas och, där så är lämpligt, utbildningen vända sig till både män och kvinnor,

3. utveckla en bra rekryterings-, personal- och lönepolitik för personal vid nationella och lokala vattenorgan.

1. En översyn över lagstiftnings- och regleringsunderlagen för uppskattning av tillgängliga vattenresurser,

2. underlättande av ett nära samarbete mellan vattensektorns olika organ, särskilt mellan dem som producerar och dem som använder information,

3. tillämpning av en politik för förvaltning av vattenanvändningen baserad på realistiska bedömningar av vattenresursernas tillstånd och trender,

4. förstärkning av förvaltningsförutsättningarna för vattenanvändargrupper såsom kvinnor, ungdomar, ursprungsbefolkningar och lokala samhällen för att få till stånd en effektivare användning av vattnet på lokal nivå.

Bakgrund

Mål

1. Bevarande av ekosystemens integritet enligt en förvaltningsprincip för bevarande av vatten-eko-system inklusive levande resurser samt ett effektivt skydd av dem mot alla former av försämring på nederbördsområdesnivå,

2. allmän hälsovård, en uppgift som inte bara kräver tillgång till tjänligt dricksvatten utan också kontroll av sjukdomsalstrande organismer i vattenmiljön,

3. kunskapsutveckling, nyckeln till kapacitetsuppbyggnaden och en förutsättning för införande av vattenkvalitetsstyrning.

1. Att identifiera de yt- och grundvattenresurser som skulle kunna utvecklas för en hållbar användning av dem samt andra stora utvecklingsbara vattenberoende resurser och samtidigt ta initiativ till program för skydd, bevarande och rationell användning av dessa resurser på ett hållbart sätt,

2. att identifiera alla potentiella källor för vattentillgångar och utarbeta planer för att skydda, bevara och utnyttja dem på ett rationellt sätt,

3. att ta initiativ till program för att effektivt förebygga och kontrollera vattenföroreningar med utgångspunkt från en lämplig blandning av strategier för minskning av föroreningarna vid källan, bedömningar av miljökonsekvenser och genomförbara standarder för större punktutsläpp och högriskområden för icke-punktutsläpp mot bakgrunden av deras socio-ekonomiska utveckling,

4. att vid behov delta så långt det är lämpligt i internationella vattenkvalitetskontroll- och styrningsprogram såsom Global Water Quality Monitoring Programme (GEMS/WATER), UNEP Environmentally Sound Management of Inland Waters (EMINWA), FAO regional inland fishery bodies och Convention on Wetlands of International Importance Especially as Waterflow Habitat (Ramsar-konventionen),

5. att minska förekomsten av vattenburna sjukdomar och därvid börja med att utrota dracunculiasis (Guinea-mask-infektionen) och onchocerciasis (river blindness) fram till år 2000,

6. att allt efter möjligheter och behov fastställa biologiska, hälso-, fysikaliska och kemiska kvalitetskriterier för alla vattenreserver (yt- och grundvatten), med sikte på en fortlöpande förbättring av vattenkvaliteten,

7. att anta ett integrerat synsätt för en miljömässigt hållbar förvaltning av vattenresurserna, inklusive skydd av vatten-ekosystem och levande färskvattenresurser,

8. att lägga upp strategier för en miljöanpassad förvaltning av färskvatten och därtill hörande kustekosystem med hänsyn till fisket, akvakultur, djurbete, jordbruksverksamhet och biologisk mångfald.

1. Skydd och bevarande av vattenresurser:
   1. Skapa och stärka tekniska och institutionella möjligheter för att identifiera och skydda potentiella vattenförsörjningskällor inom samhällets alla områden,

   2. identifiera potentiella källor för vattenförsörjning och utarbeta nationella profiler,

   3. utarbeta nationella planer för att skydda och bevara vattenresurserna,

   4. restaurera viktiga, men skadade, upptagningsområden för vattentäkter, särskilt på små öar,

   5. stärka administrativa och lagstiftande åtgärder för att förhindra övergrepp på befintliga och potentiellt användbara vattentäktsområden.

2. Förebyggande och kontroll av vattenföroreningar:
   1. Tillämpning av principen att förorenaren betalar, där så är lämpligt, för alla slags föroreningskällor, inklusive avloppsrening inom och utanför källan,

   2. främjandet av uppbyggandet av reningsverk för hushållsavloppsvatten och industriutsläpp och utvecklingen av lämpliga teknologier med beaktande av goda traditionella och ursprungliga metoder,

   3. utarbetandet av standarder för utsläpp av avloppsvatten och för recipienten,

   4. introduktion av förebyggande åtgärder i vattenkvalitetsstyrningen, där så är lämpligt, med inriktning på att minimera och förebygga föroreningar med hjälp av ny teknologi, produkt- och processförändringar, minskning av föroreningar vid källan och återanvändning, återvinning och återställande av det renade avloppsvattnet samt miljövänlig användning,

   5. obligatorisk miljökonsekvensbedömning för alla större vattenresursutvecklingsprojekt som kan förväntas medföra försämrad vattenkvalitet och negativt påverka vatten-ekosystemen, i kombination med en planering för lämpliga hjälpåtgärder och förstärkt kontroll av nya industriinstallationer, upplag av fast avfall och utvecklingsprojekt för infrastrukturen,

   6. tillämpning av riskbedömning och riskstyrning i samband med beslut inom detta område och säkerställa uppföljning i överensstämmelse med dessa beslut,

   7. identifiering och tillämpning av bästa miljömetoder till rimliga kostnader för att undvika spridning av föroreningar, dvs. genom en begränsad, rationell och planerad användning av kvävehaltigt konstgödsel och andra jordbrukskemikalier (bekämpningsmedel, växtgifter) inom jordbruket,

   8. uppmuntrande och främjande av användningen av adekvat behandlat och renat avloppsvatten inom jordbruket, akvakulturen, industrin och övriga sektorer.

3. Utveckla och tillämpa ren teknologi:
   1. Integrerad kontroll av industriutsläpp, inklusive produktionsteknologier med låga avfallsmängder och återcirkulering av vattnet genom att sätta in förebyggande åtgärder på grundval av en brett upplagd livscykelanalys,

   2. rening av kommunalt avloppsvatten för säker återanvändning i jordbruk och akvakulturen,

   3. utveckling av bioteknik bl a för avfallshantering, produktion av biogödsel och andra verksamheter,

   4. utveckling av lämpliga metoder för kontroll av vattenföroreningar med hänsyn till sunda traditionella och ursprungliga metoder.

4. Skydd av grundvattnet:
   1. Utveckling av jordbruksmetoder som inte skadar grundvattnet,

   2. vidtagande av nödvändiga åtgärder för att förhindra att saltvatten tränger in i grundvattenförande lager på små öar och i låglänta kustområden till följd av att havsnivån stiger eller på grund av överexploatering av grundvattenförande lager i kustområden,

   3. förhindrande av förorening av akvifärer genom reglering av giftiga ämnen som tränger ned i marken samt upprätta skyddszoner i grundvattenåterbildnings- och uttagningsområden,

   4. utformning och styrning av avfallsupplag på grundval av tillförlitlig hydrogeologisk information och konsekvensbedömning med hjälp av bästa genomförbara och bästa tillgängliga teknologi,

   5. främjande av åtgärder för att förbättra brunnars och källområdens säkerhet och integritet för att därigenom hindra biologiska sjukdomsalstrande organismer och farliga kemikalier från att tränga in i akvifärer och vattentäkter,

   6. kontrollering, efter behov, av vattenkvaliteten på yt- och grundvatten som kan förväntas påverkas av utsläpp från upplag av giftiga och farliga ämnen.

5. Skydd av vatten-ekosystem:
   1. Restauration av förorenade och skadade vattenreservoarer för att återställa vattenmiljöer och ekosystem,

   2. restaurationsprogram för jordbruksmark och andra vattenanvändare, med likvärdiga åtgärder till skydd för och för användning av sådana grundvattenresurser som är viktiga för jordbrukets produktivitet och för den biologiska mångfalden i tropikerna,

   3. bevarande och skydd av våtmarker (på grund av deras ekologiska betydelse och hemvist för många arter) med beaktande av sociala och ekonomiska faktorer,

   4. kontroll av skadliga vattenlevande arter som kan tillintetgöra andra vattenlevande arter.

6. Skydd av levande färskvattenresurser:
   1. Kontroll och övervakning av vattenkvaliteten för att möjliggöra en hållbar utveckling inom insjöfisket,

   2. skydd av ekosystem mot föroreningar och kvalitetsförsämring för utveckling av akvakulturprojekt i färskvatten.

7. Kontroll och kartläggning av vattenresurser och vatten som får ta emot avfall:
   1. Inrättandet av nätverk för kontroll och kontinuerlig kartläggning av vatten som tar emot avfall och av punktkällor och diffusa föroreningsutsläpp,

   2. främjande och ökning av tillämpningen av miljökonsekvensbedömningar i geografiska informationssystem,

   3. kartläggning av föroreningskällor för att åstadkomma en bättre överensstämmelse med standarder och föreskrifter och för att reglera frågan om utsläppstillstånd,

   4. kontrollering av användningen av sådana kemiska ämnen i jordbruket som kan ha negativ inverkan på miljön,

   5. rationell markanvändning för att förhindra försämring av marken, erosion och igenslamning av sjöar och andra vattendrag.

8. Utveckling av nationella och internationella lagstiftningsinstrument som i vissa fall kan behövas för att skydda vattenkvaliteten, särskilt vad gäller:
   1. Kontroll och övervakning av föroreningar och deras följdverkningar i nationella och gränsöverskridande vattendrag,

   2. kontroll av atmosfärisk överföring av föroreningar över långa sträckor,

   3. kontroll av oavsiktliga och/eller avsiktliga utsläpp i nationella och/eller gränsöverskridande vattendrag,

   4. miljökonsekvensbedömning.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

d) Kapacitetsuppbyggnad

D. Dricksvattenförsörjning och avloppsrening

Bakgrund

Mål

1. Skydd av miljö och hälsa genom integrerad förvaltning av vattenresurser och flytande och fast avfall,

2. institutionella reformer för främjande av integrerade åtgärder och ändrade rutiner, attityder och beteenden samt fullt deltagande av kvinnor på alla nivåer inom sektorns olika institutioner,

3. offentlig förvaltning av service med stöd av åtgärder för att stärka lokala institutioner vid genomförandet och upprätthållandet av vatten- och avloppsreningsprogrammen,

4. sunda finansiella rutiner uppnådda genom en bättre förvaltning av befintliga tillgångar och en utbredd användning av lämplig teknik.

Åtgärder

1. Miljö och hälsa:
   1. Upprätta skyddsområden för källor för dricksvattenförsörjning,

   2. ta hand om exkrement och avloppsvatten genom användning av lämpliga system för avloppsrening i stads- och landsbygdsområden,

   3. bygga ut vattenförsörjningen i stads- och landsbygdsmiljö och utveckla och utöka system för användning av regnvatten, särskilt på små öar, som ett komplement till det ordinarie vattenförsörjningsnätet,

   4. bygga upp och utöka reningsverk och dräneringssystem där så är lämpligt,

   5. behandla och på ett betryggande sätt återanvända hushålls- och industriavloppsvatten i stads- och landsbygdsområden,

   6. kontrollera vattenburna sjukdomar.

2. Människor och institutioner:
   1. Stärka myndigheternas insatser när det gäller förvaltningen av vattenresurserna och samtidigt till fullo erkänna de lokala myndigheternas roll,

   2. uppmuntra utveckling och styrning av vattenhanteringen baserat på samarbete mellan användare, planerare och politiker på alla nivåer,

   3. tillämpa principen att beslutsfattandet skall äga rum på lägsta lämpliga nivå efter samråd med allmänheten och involvering av användarna vid planering och genomförande av vattenprojekt,

   4. stödja kunskapsutveckling på alla nivåer inklusive specialprogram för kvinnor,

   5. genomföra brett upplagda utbildningsprogram med särskild tonvikt på hygien, lokal förvaltning och minskning av riskerna,

   6. internationella stödmekanismer för finansiering, genomförande och uppföljning av programmen.

3. Förvalta på nationell och lokal nivå:
   1. Stödja och assistera lokala organ i en hållbar hantering av egna system,

   2. uppmuntra lokalbefolkningen, särskilt kvinnor, ungdom, ursprungsbefolkning och lokala organ att delta i skötseln av vattenresurserna,

   3. bygga upp ett samband mellan nationella vattenförsörjningsplaner och kommunernas förvaltning av den lokala vattenförsörjningen,

   4. integrera samhällets förvaltning av vattnet i den totala samhällsplaneringen,

   5. främja den primära hälso- och miljövården på lokal nivå samt utbilda lokala organ i lämplig vattenhanteringsteknik och primär hälsovård,

   6. ge stöd till serviceorganen inom vattensektorn för att göra dem mer kostnadseffektiva och uppmärksamma på konsumenternas behov,

   7. ägna större uppmärksamhet åt underförsörjda landsbygdsregioner och stadsområden med låginkomstprofil,

   8. restaurera defekta system, minska avfallsmängderna och införa en betryggande återanvändning av vatten och avloppsvatten,

   9. program för rationell vattenanvändning och säker drift och underhåll,

   10. forskning och utveckling av lämpliga tekniska lösningar,

   11. betydligt ökad kapacitet för rening av stadsavlopp i takt med den ökande belastningen.

4. Skapa medvetenhet hos samt informera/engagera allmänheten:
   1. Stärka styrningen av kontroll och information på sub-nationell och nationell nivå,

   2. årlig behandling, analys och publicering av kontrollresultat på nationell och lokal nivå som ett verktyg för sektorstyrning och ett sätt att främja/väcka medvetenhet hos allmänheten,

   3. använda begränsade sektorindikatorer på regional och global nivå för att främja sektorn och skaffa fram pengar,

   4. förbättra sektoriell samordning, planering och genomförande med hjälp av en förbättrad styrning av kontroll- och informationsverksamheten för att öka sektorns upptagningskapacitet, särskilt i lokala självhjälpsprojekt.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. I görligaste mån sträva efter att finna billiga vetenskapliga och tekniska hjälpmedel,

2. i görligaste mån utnyttja traditionella och ursprungliga rutiner för att maximera och bevara det lokala engagemanget,

3. ge bistånd till tekniska/vetenskapliga institutioner på nationsnivå för att underlätta utarbetandet av utbildningsprogram till stöd för områden som är viktiga för vatten- och avloppsreningssektorn.

d) Kapacitetsppbyggnad

E. Vatten och en hållbar stadsutveckling

Bakgrund

Mål

1. Att senast år 2000 ha säkerställt att alla människor som bor i städerna har tillgång till minst 40 liter friskt vatten per person och dygn och att 75 procent av stadsbefolkningen har tillgång till egen eller kommunal avloppsrening,

2. att senast år 2000 ha utarbetat och börjat tillämpa kvantitativa och kvalitativa standarder för kommunala och industriella utsläpp,

3. att senast år 2000 ha säkerställt att 75 procent av det fasta avfallet i städerna samlas in och återvinns eller lagras på ett miljömässigt tillfredsställande sätt.

1. Skydd av vattenresurser mot stora uttag, föroreningar och kvalitetsförsämring:
   1. Bygga avloppsreningsverk baserade på en miljöanpassad, billig och förbättringsbar teknik,

   2. införa dagvattenavrinnings- och dräneringsprogram i städerna,

   3. främja återvinning och återanvändning av avloppsvatten och fast avfall,

   4. kontrollera industriella föroreningskällor för att skydda vattentillgångarna,

   5. skydda avrinningsområden mot uttömning och kvalitetsförsämring inom skogstäckta områden och mot skadliga verksamheter uppströms,

   6. främja forskningen om skogens bidrag till en hållbar utveckling av vattenresurserna,

   7. uppmuntra de bästa styrningsmetoderna för användning av jordbrukskemikaler med inriktning på att minska deras inverkan på vattentillgångarna.

2. En effektiv och rättvis fördelning av vattenresurserna:
   1. Anpassa stadsplaneringen till vattenresursernas tillgänglighet och beständighet,

   2. tillgodose stadsbefolkningarnas grundläggande behov av vatten,

   3. införa vattenavgifter med beaktande av omständigheterna i respektive land och, där det är ekonomiskt genomförbart, se till att de återspeglar vattnets marginal-och alternativa kostnader, speciellt för produktionsverksamheten.

3. Institutionella/lagstiftnings-/förvaltningsreformer:
   1. Införa regler för en övergripande förvaltning av städernas vattentillgångar,

   2. på nationell och lokal nivå främja utarbetandet av markanvändningsplaner med vederbörligt beaktande av vattenresursutvecklingen,

   3. utnyttja de kunskaper och den potential som finns hos icke-statliga organisationer, privata sektorn och lokalbefolkningen med beaktande av allmänhetens och de strategiska intressena i vattenresurserna.

4. Främjande av allmänhetens delaktighet:
   1. Starta kampanjer för att väcka en medvetenhet hos allmänheten och uppmuntra allmänhetens intresse för en rationell användning av vattnet,

   2. göra allmänheten uppmärksam på beho-vet av att skydda vattenkvaliteten i stadsmiljön,

   3. främja engagemanget från allmänhetens sida när det gäller insamling, återvinning och eliminering av avfall.

5. Stöd till lokal kapacitetsuppbyggnad:
   1. Utarbeta lagstiftning och riktlinjer för att främja investeringar i kommunal vatten-och avfallshantering, som återspeglar städernas större bidrag till landets ekonomiska utveckling,

   2. ge ekonomiska grundbidrag och tekniskt stöd till lokal hantering av materialförsörjning och tjänster,

   3. så långt möjligt uppmuntra självbestämmande och ekonomisk bärkraft för anläggningar för stadsvatten, fast avfall och avloppsrening,

   4. bygga upp och upprätthålla en kader av yrkesfolk och halvprofessionell personal för hantering av vatten, avloppsvatten och fast avfall.

6. Bygga upp bättre avloppsreningskapacitet:
   1. Utarbeta program för hantering av vatten, avloppsrening och avfallshantering med inriktning på den fattiga stadsbefolkningen,

   2. göra billiga alternativ för vattenförsörjnings- och avloppsreningsteknik tillgängliga,

   3. basera val av teknik och servicenivå på vad användarna vill ha och vad de kan betala,

   4. mobilisera och underlätta möjligheterna för kvinnor att vara delaktiga i vattenförvaltningsgrupper,

   5. uppmuntra och utrusta lokala vattenanvändargrupper och vattenkommitt`er för att sköta de allmänna vattenförsörjningssystemen och kommunala avloppssystemen och vid behov ställa teknisk hjälp till förfogande,

   6. beakta fördelarna med och möjligheterna att restaurera befintliga men dåligt fungerande system och att korrigera drift- och underhållsbrister.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

d) Kapacitetsuppbyggnad

F. Vatten för en hållbar livsmedelsproduktion och utveckling på landsbygden

Bakgrund

Mål

1. Vattnet bör ses som en ändlig resurs med ett ekonomiskt värde och stor social och ekonomisk betydelse återspeglande vikten av att tillgodose grundläggande behov;

2. lokala myndigheter måste delta i vattenanvändningens alla faser och säkerställa att kvinnor till fullo engageras med tanke på deras viktiga roll i den praktiska vardagsförsörjningen, hanteringen och användningen av vatten;

3. förvaltningen av vattenresurser måste utvecklas inom ramen för ett omfattande program för (i) människans hälsa; (ii) produktion, bevarande och distribution av livsmedel; (iii) katastrofplaner; (iv) miljöskydd och bevarande av den naturliga resursbasen;

4. Det är nödvändigt att inse och aktivt stödja den roll som landsbygdsbefolkningen spelar, med särskild tonvikt på kvinnorna.

Åtgärder

1. Vattenförsörjning och avloppsrening för oförsörjda fattiga människor på landsbygden:
   1. Anta nationella riktlinjer och göra budgetprioriteringar med inriktning på en bättre servicetäckning,

   2. främja lämpliga teknologier,

   3. introducera lämpliga kostnads-återhämtningsmekanismer med hänsyn till effektivitet och rättvisa med hjälp av mekanismer för styrning av efterfrågan,

   4. främja offentligt ägande och rätt till vattenförsörjnings- och avloppsreningsanläggningar,

   5. upprätta kontroll- och utvärderingssystem,

   6. stärka vattenförsörjningen och avloppsreningen på landsbygden med tonvikten på institutionell utveckling, effektiv styrning och en lämplig ram för finansiering av tjänsterna,

   7. förbättra hygienutbildningen och bekämpa spridningen av sjukdomsalstrande organismer,

   8. tillämpa lämpliga teknologier för vattenbehandling,

   9. vidta omfattande miljöåtgärder för kontroll av sjukdomsalstrande organismer.

2. Effektiv vattenanvändning:
   1. Öka effektiviteten och produktiviteten vad gäller användningen av vatten i jordbruket för ett bättre utnyttjande av de begränsade vattenresurserna,

   2. stärka vatten- och markanvändningsforskningen i områden med konstbevattning ÄBresp nederbördsförsörjda områden,

   3. kontrollera och värdera genomförandet av konstbevattningsprojekt för att bl.a. tillförsäkra optimal användning och riktigt underhåll av projektet,

   4. ge stöd till vattenanvändargrupper med inriktning på att förbättra styrningsresultaten på lokal nivå,

   5. ge stöd till lämplig användning av relativt bräckt vatten för konstbevattning.

3. Överbevattning, salinitetskontroll och dränering:
   1. Införa ytdränering i nederbördsförsörjda jordbruksområden för att förhindra tillfällig överbevattning och översvämningar i låglänt terräng,

   2. införa konstgjord dränering i jordbruk med konstbevattning och naturlig regnbevattning,

   3. uppmuntra till gemensam användning av yt- och grundvatten, inklusive kontroll och studier av vattenbalansen,

   4. sätta in dränering i konstbevattnade områden i torra och halvtorra regioner.

4. Reglering av vattenkvaliteten:
   1. Utarbeta och driva ett kostnadseffektivt system för kontroll av vattenkvaliteten hos vatten som används i jordbruket,

   2. förhindra negativa effekter från jordbruksverksamheten på vattenkvaliteten för andra sociala och ekonomiska verksamheter och i våtmarker genom bl.a. optimal användning av gårdens eget material och minskad användning av externt material i jordbruksverksamheten,

   3. upprätta biologiska, fysikaliska och kemiska vattenkvalitetskriterier för vattenanvändare i jordbruket och för havs- och flod-ekosystem,

   4. minimera ytavrinning med markerosion och sedimentation,

   5. förnuftiga utsläpp av avlopp från bosättningar och från gödsel som uppstår genom intensiv djuravel,

   6. minimera de negativa effekterna av jordbrukskemikalier genom användning av integrerad skadedjursbekämpning,

   7. informera på samhällsnivå om föroreningskonsekvenser för vattenkvaliteten, livsmedelssäkerheten och människans hälsa vid användning av konstgödsel och kemiska ämnen.

5. Program för vattenresursutveckling:
   1. Utveckla småskalig konstbevattning och vattenförsörjning för människor och boskap och för bevarande av vatten och mark,

   2. formulera storskaliga, långsiktiga utvecklingsprogram för konstbevattning med beaktande av effekterna på den lokala ekonomin och miljön,

   3. främja lokala initiativ för en integrerad utveckling och styrning av vattentillgångarna,

   4. ge erforderlig teknisk rådgivning och stöd samt förbättra det institutionella samarbetet på lokal nivå,

   5. främja satsningar från jordbrukarnas sida för mark- och vattenanvändning med beaktande av utbildningsnivå, förmåga att mobilisera lokala myndigheter och de krav som ekosystemen ställer i torra och halvtorra regioner,

   6. planera och utveckla mångändamålsenliga vattenkraftssystem med vederbörlig hänsyn till miljöaspekterna.

6. Förvaltning av knappa vattenresurser:
   1. Utveckla långsiktiga strategier och praktiska åtgärdsprogram för användning av vatten i jordbruket vid knapp tillgång på och konkurrerande efterfrågan på vatten,

   2. fastställa att vattnet är en social, ekonomisk och strategisk resurs i samband med planering och styrning av konstbevattning,

   3. formulera speciella program med inriktning på beredskap mot torka och med tonvikten på knapp tillgång på livsmedel och miljösäkerhetsåtgärder,

   4. främja och förbättra återanvändning av avloppsvatten i jordbruket.

7. Vattenförsörjning för boskap:
   1. Förbättra kvaliteten på tillgängligt vatten för boskap med beaktande av deras toleransgränser,

   2. öka mängden vattenkällor som är tillgängliga för boskap, särskilt sådana som finns i stora betessystem, dels för att minska det avstånd man måste förflytta sig för att komma åt vatten och dels för att förhindra överbetning runt vattenkällorna,

   3. förhindra kontamination av vattenkällorna med djurexkrement för att stoppa spridningen av sjukdomar, särskilt zoonosis,

   4. uppmuntra användning av vattnet för flera ändamål genom att främja integrerade system för jordbruk, djurhållning och fiske,

   5. uppmuntra vattenspridningsplaner för att öka stora gräsområdens förmåga att behålla vatten och därigenom stimulera foderproduktionen och förhindra avrinning.

8. Insjöfiske:
   1. Utveckla en hållbar styrning av fisket som en del av den nationella vattenresursplaneringen,

   2. undersöka särskilda aspekter på hydrobiologiska och miljökrav för vissa viktiga sötvattensfiskar i förhållandet till varierande vattenregimer,

   3. förhindra eller mildra förändringar i vattenmiljön som orsakas av andra användare eller återställa miljöer som utsatts för sådana förändringar i avsikt att varaktigt kunna använda och bevara den biologisk mångfalden i levande vattenmiljöer,

   4. utveckla och sprida miljöanpassade utvecklings- och förvaltningsmetoder för vattenresurserna i avsikt att intensifiera avkastningen från insjöfisket,

   5. införa och underhålla lämpliga system för insamling och tolkning av data för vattenkvalitet och -kvantitet och flodmorfologi som underlag för levande vattenresursers, inklusive fiskets, tillstånd och styrning.

9. Utveckling av akvakulturverksamheten:
   1. Utveckla miljöanpassade akvakulturteknologier som är förenliga med de lokala, regionala och nationella planerna för förvaltning av vattenresurserna och som tar hänsyn till de sociala faktorerna,

   2. införa lämpliga akvakulturtekniker och hithörande metoder för utveckling och hantering av vattnet i länder som ännu inte har någon erfarenhet av akvakultur,

   3. bedöma miljökonsekvenserna av akvakultur med särskild hänvisning till kommersiella enheter och potentiella vattenföroreningar från odlingsenheterna,

   4. utvärdera de ekonomiska möjligheterna för akvakulturen i förhållande till alternativ användning av vattnet med beaktande av användningen av vatten av marginell kvalitet och kraven för investering och drift.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Identifiering av kritiska områden för tillämpbar vattenforskning;

2. Stärkande av de tillämpbara forskningsresurserna hos institutioner i utvecklingsländerna;

3. Förbättring av översättning av resultat från den vattenrelaterade forskningen inom jordbruks- och fiskesystem i en praktisk och tillgänglig teknologi och tillhandahållande av erforderligt stöd för att de snabbt skall kunna tillämpas ute på fältet.

c) Kunskapsutveckling

1. Uppskatta utbildningsbehoven för styrning av vattenanvändningen i jordbruket,

2. utöka de formella och informella utbildningsaktiviteterna,

3. utveckla praktiska kurser för att förbättra möjligheterna att intensifiera arbetet på att sprida tekniskt kunnande och stärka jordbrukarnas möjligheter, speciellt med inriktning på småskaliga producenter,

4. utbilda personal på alla nivåer, inklusive jordbrukare, fiskare och medlemmar i lokala organ, med särskild inriktning på kvinnorna,

5. öka möjligheterna till karriärutveckling för att höja kunskapsnivån bland administratörer och tjänstemän på alla nivåer som är engagerade i styrningsprogram för mark- och vattenanvändning.

1. Förbättring av vattenanvändningspolitiken med avseende på jordbruk, fiske och utveckling på landsbygden samt av ramlagar för genomförande av en sådan politik,

2. en översyn, förstärkning och vid behov omstrukturering av befintliga institutioner för att öka deras kapacitet när det gäller vattenfrågor, varvid man samtidigt måste erkänna behovet av att förvaltningen av vattenresurserna äger rum på lägsta lämpliga nivå,

3. en översyn över och, vid behov, förstärkning av organisationsstrukturen, det funktionella samspelet och sambandet mellan ministerier och avdelningar inom ett visst ministerium,

4. genomförande av särskilda åtgärder som behöver stöd för institutionell förstärkning genom bl.a. en långsiktig programbudgetering, personalutbildning, uppmuntran, mobilitet, utrustning och samordningsmekanismer,

5. förbättring av den privata sektorns engagemang i kunskaps-utveckling och uppbyggnad av infrastukturen.

6. överföring av befintliga och nya vattenanvändningstekniker genom att skapa mekanismer för samarbete och informationsutbyte mellan nationella och regionala institutioner.

Bakgrund

Mål

1. Att förstå och kvantifiera hotet från klimatförändringars inverkan på färskvattenresurserna,

2. att underlätta genomförandet av effektiva nationella motåtgärder om och när den hotande inverkan ses som tillräckligt bekräftad för att motivera sådana åtgärder,

3. att studera potentiella följdverkningar av klimatförändringar i områden som hotas av torka och översvämningar.

1. Kontrollera och registrera den hydrologiska regimen inklusive markfuktighet, grundvattenbalans, vattnets penetration och avdunstning samt därmed sammanhängande klimatfaktorer, speciellt i regioner och länder där den största sannolikheten föreligger för att de skall drabbas av negativa effekter av klimatförändringar och där man därför bör definiera de områden som är sårbara för sådana följdverkningar,

2. utveckla och tillämpa tekniker och metoder för uppskattning av potentiella negativa effekter på färskvattenresurserna till följd av klimatförändringar genom temperatur- och nederbördsförändringar och stigande havsnivå samt risker för översvämningar,

3. inleda fallstudier för att undersöka om det finns samband mellan klimatförändringar och de nuvarande tork- och översvämnings-katastroferna i vissa regioner,

4. bedöma de sociala, ekonomiska och miljömässiga följderna,

5. utveckla och initiera strategier för att möta identifierade negativa effekter inklusive förändringar i grundvattennivåerna och för att förhindra saltinträngning i grundvattenförande lager,

6. utveckla jordbruksverksamheter baserade på användning av bräckt vatten,

7. bidra till pågående forskningsverksamhet inom ramen för nuvarande internationella program.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

d) Kapacitetsuppbyggnad

21. Förenta Nationernas rapport om vattenkonferensen, Mar del Plata 14-25 mars 1977 (United Nations Publications, Sales No. E.77.II.A.12), del 1, kap. I, sekt. C. st. 35.

22. Förenta Nationernas rapport om vattenkonferensen, Mar del Plata, 14-25 mars 1977 (United Nations Publications, Sales No. E.77.II.A.12), del 1, kap. I, resolution II.