1. Integrerad förvaltning och hållbar utveckling av kustområden, bl.a. exklusiva ekonomiska zoner

2. Skydd av den marina miljön

3. Hållbar användning och bevarande av levande marina tillgångar på det fria havet

4. Hållbar användning och bevarande av levande marina resurser under nationell jurisdiktion

5. Osäkra faktorer av central betydelse för förvaltning av den marina miljön och klimatförändringar

6. Förstärkt samarbete och samordningen på internationell och regional nivå

7. Hållbar utveckling av små öar

Programområden

A. Integrerad förvaltning och hållbar utveckling av kustområden och marina områden, inbegripet de exklusiva ekonomiska zonerna

Bakgrund

Mål

1. Ombesörja integration av politik och beslutsprocesser inom alla berörda sektorer i syfte att främja samverkande åtgärder och en balanserad resursanvändning,

2. kartlägga pågående och projekterad användning av kustområden och hur denna användning påverkar annan verksamhet,

3. fokusera på särskilda frågor avseende förvaltning av och planering av kustområden,

4. tillämpa ett förebyggande och försiktighetsgrundat synsätt vid planering och genomförande av projekt, inklusive förhandsbedömningar och systematisk bevakning av effekterna av större projekt,

5. främja utveckling och tillämpning av metoder, t.ex. nationell resurs- och miljöredovisning som speglar värdeförändringar till följd av utnyttjande av kustområden och marina områden, t.ex. föroreningar, erosion i marin miljö, resursförluster och skövling av livsmiljöer,

6. så långt möjligt ge berörda individer, grupper och organisationer tillgång till relevant information och möjligheter att samråda och delta i planering och beslutsfattande på lämplig nivå.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Planering och tillämpning av riktlinjer för mark- och vattenanvändning och lokalisering,

2. genomförande av planer och program på lämpliga nivåer för integrerad förvaltning och utveckling av kustområden och marina områden,

3. utarbetande av översiktsplaner för kustområden i syfte att kartlägga känsliga områden, inklusive erosionszoner, fysiska processer, användarkonflikter och särskilda prioriteringar i fråga om förvaltning,

4. miljökonsekvensbedömningar, systematiska observationer och uppföljning av större projekt, bl.a. genom att resultaten av dessa verksamheter införlivas i beslutsprocessen på ett systematiskt sätt,

5. planer för att möta katastrofer som framkallats av människan eller naturkatastrofer, bl.a. avseende sannolika effekter av potentiella klimatförändringar och höjningar av havsytan, samt katastrofplaner för att åtgärda miljöförstöring och föroreningar som beror av människan, t.ex. utsläpp av olja och andra material,

6. åtgärder för att förbättra boendemiljön i kustområden, särskilt med avseende på bostäder, dricksvatten samt hantering och rening av avloppsvatten, fast avfall och industriutsläpp,

7. periodiska bedömningar av effekterna av yttre faktorer och fenomen, i syfte att se till att målen för integrerad förvaltning och hållbar utveckling av kustområden och den marina miljön uppnås,

8. bevarande och restaurering av försämrade känsliga livsmiljöer,

9. integrering av sektorsprogrammen för hållbar utveckling av bebyggelse, jordbruk, turism, fiske, hamnar och industrier som påverkar kustområdena,

10. anpassning av infrastrukturen och alternativa försörjningsmöjligheter,

11. insatser för kunskapsutveckling och utbildning,

12. allmän utbildning och program för ökad medvetenhet hos och information till allmänheten,

13. främjande av miljöanpassad teknik och hållbart bruk,

14. utarbetande och samtidig tillämpning av miljökvalitetskriterier.

b) Data och information

1. Utveckla och underhålla databaser för bedömning, styrning och förvaltning av kustområden samt olika typer av hav liksom kustområdenas och havens resurser,

2. utveckla samhällsekonomiska indikatorer och miljöindikatorer,

3. regelbundet utföra bedömningar av miljötillståndet i kustområden och marina områden,

4. utarbeta och upprätthålla översiktsplaner, grundade på kriterier för hållbar utveckling av kustområden avseende resurser och resursanvändning, verksamheter, livsmiljöer och skyddade områden,

5. utbyta information och data.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

d) Kapacitetsuppbyggnad

1. Säkerställa kapacitetsuppbyggnad på lokal nivå,

2. rådgöra med lokala myndigheter, näringslivet, universitetssektorn, resursanvändargrupper och allmänheten om frågor som rör kustnära och marina områden,

3. samordna program för olika sektorer i samband med kapacitetsuppbyggnaden,

4. kartlägga befintliga och potentiella förutsättningar, resurser och behov för kunskapsutveckling och för en infrastruktur för vetenskap och teknik,

5. utveckla vetenskapliga och tekniska medel samt forskning,

6. främja och underlätta kunskapsutveckling och utbildning,

7. stödja "kunskapscentra" för integrerad förvaltning av kustnära och marina resurser,

8. stödja pilotprogram i demonstrationssyfte och projekt inom integrerad förvaltning av kustområden och marina områden.

Bakgrund

Mål

1. Tillämpa förebyggande och föregripande synsätt som baseras på försiktighetsprincipen för att förhindra att den marina miljön förstörs och för att minska risken för långsiktiga eller irreversibla miljöskador,

2. göra miljökonsekvensbeskrivningar av verksamheter som kan ge allvarliga skador på den marina miljön,

3. integrera skyddet av den marina miljön i den övergripande miljöpolitiken, i socialpolitiken och i utvecklingspolitiken,

4. förhindra miljöförstöring av den marina miljön genom att utveckla ekonomiska incitament, där så är lämpligt, för att tillämpa ren teknik samt andra styrmedel som innebär att miljökostnaderna beaktas som en del av totalkostnaden, t.ex. principen att förorenaren betalar,

5. förbättra kustbefolkningars levnadsstandard, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att bidra till att minska miljöförstöringen i kustnära och marina områden.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

Förhindrande, minskning och uppsikt över förstöringen av den marina miljön från landbaserade verksamheter

1. I förekommande fall uppdatera, förstärka och utvidga riktlinjerna från Montreal-konferensen,

2. där så är lämpligt bedöma befintliga regionala överenskommelsers och handlingsplaners effektivitet, i syfte att fastställa metoder för att vid behov vidta kraftigare åtgärder för att förhindra, minska och hålla uppsikt över förstöringen av den marina miljön från landbaserad verksamhet,

3. vid behov, där så är lämpligt, ta initiativet till och främja tillkomsten av nya regionala överenskommelser,

4. utveckla medel för att på basis av de senaste forskningsrönen ge teknisk vägledning för att angripa de viktigaste typerna av föroreningar av den marina miljön från landbaserade källor,

5. utarbeta riktlinjer för lämpliga globala finansieringsmekanismer,

6. identifiera ytterligare åtgärder som kräver internationellt samarbete,

1. Integrera avloppsfrågor i utarbetande eller revidering av utvecklingsplaner för kustområden, inklusive planer avseende den byggda miljön,

2. uppföra och driva reningsverk för avloppsvatten i enlighet med nationell politik och utifrån ländernas kapacitet och i den utsträckning som är möjlig genom internationellt samarbete,

3. placera utlopp för avloppsvatten längs kusterna på sådant sätt att en miljömässigt godtagbar kvalitet upprätthålls och att mussel- och snäckbestånd, vattenintag och badplatser inte utsätts för sjukdomsalstrande organismer,

4. främja miljöanpassad samhantering av avloppsvatten från hushåll och likartade industriutsläpp, och där så är möjligt, införa kontrollmekanismer för att förhindra att utsläpp som inte bör ingå i systemet tillförs detta,

5. främja primär rening av kommunalt avloppsvatten som släpps ut till floder, flodmynningsområden och havet, eller andra, för specifika platser, lämpliga lösningar,

6. efter behov upprätta och förbättra lokala, nationella, subregionala och regionala program för reglering och övervakning av utsläpp av avloppsvatten, med hjälp av minimiriktlinjer för utsläpp av avloppsvatten och kriterier för vattnets kvalitet, samt med beaktande av egenskaperna hos recipienter och föroreningarnas typ och omfattning.

1. Efter behov upprätta och förbättra program för reglering och övervakning av utsläpp av avloppsvatten och emissioner, inklusive utveckling och tillämpning av kontrollmetoder och teknik för återvinning,

2. främja risk- och miljökonsekvensbedömningar för att bidra till att säkra en godtagbar miljökvalitet,

3. där så är lämpligt främja bedömningar och samarbete på regional nivå med avseende på tillförsel av föroreningar från punktkällor i nya installationer,

4. stoppa emissioner eller utsläpp av organiska halogenerade ämnen där risk för ackumulation till farliga nivåer i den marina miljön föreligger,

5. minska emissioner eller utsläpp av andra syntetiska organiska föreningar där risk för ackumulation till farliga nivåer i den marina miljön föreligger,

6. främja kontroll av antropogen tillförsel av kväve och fosfor till kustvattnen, där problem som t.ex. eutrofiering hotar den marina miljön och dess resurser,

7. samarbeta med utvecklingsländerna, genom ekonomiskt och tekniskt stöd, för att uppnå bästa möjliga reglering och minskning av avfall och ämnen som är toxiska, stabila och bioackumulerbara, samt i fråga om avfallshantering utveckla miljöanpassade landbaserade alternativ till dumpning i havet,

8. samarbeta i utvecklingen och genomförandet av miljöanpassade markanvändningsmetoder och förfaranden för att minska sådan avrinning till vattendrag och flodmynningsområden som ger upphov till förorening eller försämring av den marina miljön,

9. främja användning av mindre miljöfarliga bekämpnings- och gödningsmedel och av alternativa metoder för skadedjursbekämpning, samt överväga förbud mot miljöfarliga medel,

10. ta nya initiativ på nationell, subregional och regional nivå för kontroll av tillflödet av föroreningar som inte härrör från punktkällor och som kräver stora förändringar av hanteringen av avfall och avloppsvatten samt av jordbruk, gruvdrift, byggnadsindustri och transporter.

Förhindra, minska och kontrollera försämringen av den marina miljön till följd av havsbaserad verksamhet

1. till följd av sjöfart, genom att:
   1. Stödja ratificering och genomförande från fler länders sida av relevanta konventioner och protokoll avseende sjöfarten,

   2. underlätta de processer som avses under i) genom att hjälpa enskilda stater att övervinna hinder för genomförandet, om staterna begär detta,

   3. samarbeta för att övervaka föroreningar av den marina miljön (t.ex. genom flygövervakning) till följd av utsläpp från fartyg, i synnerhet illegala utsläpp, och genom att se till att MARPOL:s utsläppsbestämmelser efterlevs,

   4. bedöma omfattningen av föroreningar till följd av sjöfart i områden som IMO bedömt som särskilt känsliga, och verka för att lämpliga åtgärder, där så är nödvändigt, vidtas inom sådana områden för att se till att allmänt vedertagna internationella regler efterlevs,

   5. vidta åtgärder för att se till att respekten upprätthålls för de områden, som kuststaterna, i enlighet med folkrätten, har avsatt inom sina exklusiva ekonomiska zoner i syfte att skydda och bevara sällsynta och känsliga ekosystem, t.ex. korallrev och mangroveskogar,

   6. överväga lämpliga regler för utsläpp av ballastvatten för att förhindra spridning av organismer som inte förekommer naturligt i området,

   7. främja säkerheten till havs genom tillfredsställande kartering av kuster och sjöfartsrutter,

   8. bedöma behovet av striktare internationella regler för att ytterligare minska risken för olyckor och föroreningar från lastfartyg (inklusive bulkfartyg),

   9. uppmana IMO och IAEA att samarbeta för att anta ett regelverk för fartygstransport av radioaktivt kärnbränsle i behållare,

   10. revidera och uppdatera IMO:s säkerhetsregler för kärnbränsledrivna handelsfartyg och diskutera hur ett sådant reviderat regelverk bör tillämpas på bästa sätt,

   11. stödja IMO:s pågående arbete med att utarbeta lämpliga åtgärder för att minska luftföroreningar genom utsläpp till luften från fartyg,

   12. stödja IMO:s pågående arbete med att utarbeta ett internationellt regelverk för fartygstransporter av miljöfarliga och giftiga ämnen, samt ytterligare diskutera om ersättningsfonder av samma typ som de som inrättats enligt Fondkonventionen vore lämpliga med avseende på föroreningsskador som uppkommit genom utsläpp av andra substanser än olja.

2. Till följd av dumpning, genom att:
   1. Stödja ratificering, genomförande och aktivt deltagande från fler länders sida i konventionerna om dumpning till havs, bl.a. för att snabbt komma fram till en strategi för framtiden inom ramen för Londonkonventionen om dumpning,

   2. uppmana Londonkonventionens parter att vidta lämpliga åtgärder för att stoppa dumpning och förbränning av miljöfarliga ämnen till havs.

3. till följd av verksamhet på offshoreplattformar för utvinning av gas och olja, genom att utvärdera redan vidtagna åtgärder avseende utsläpp till luft och vatten och säkerhet, samt bedöma behovet av ytterligare åtgärder,

4. till följd av verksamhet i hamnar, genom att underlätta uppförande av mottagningsanläggningar i hamnarna för uppsamling av olje- och kemikalierester och avfall från fartyg, i synnerhet i MARPOL-områden, samt genom att stödja uppförande av mindre anläggningar i småbåts- och fiskehamnar.

b) Data och information

1. Införa observationssystem för att mäta den marina miljöns kvalitet, bl.a. orsaker till och följderna av att den marina miljön försämras, som grund för förvaltningsåtgärder,

2. regelbundet utbyta information om miljöförstöringen till havs från landbaserad och havsbaserad verksamhet, samt om åtgärder för att förhindra, hålla uppsikt över och minska sådan miljöförstöring,

3. stödja och bygga ut internationella observationsprogram, t.ex. musselprogrammet, på basis av befintliga resurser och med särskild tonvikt på utvecklingsländerna,

4. inrätta ett centralt organ för information om kontroll av marina miljöföroreningar bl.a. processer och teknik för sådan kontroll samt för att stödja överföring av sådan teknik till utvecklingsländer och till länder med ett uppenbart behov av sådan kompetens,

5. upprätta en global översikt och databas med information om källor, typer, mängder och effekter av föroreningar av den marina miljön från landbaserad verksamhet i kustområden och från havsbaserad verksamhet,

6. avsätta tillräckliga medel för kapacitetsuppbyggnad och utbildningsprogram för att ge utvecklingsländerna möjlighet att delta i full utsträckning, i synnerhet i internationella FN-program för insamling, analys och användning av data och information.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Stöd till industrin för att utarbeta och införa teknik för ren produktion eller kostnadseffektiv teknik för reglering av föroreningar,

2. planering för utveckling och användning i utvecklingsländer av avfallsanläggningar och teknik för avfallshantering med låga installations- och underhållskostnader,

3. laboratorieutrustning för systematiska observationer av mänsklig och annan påverkan på den marina miljön,

4. kartläggning av lämpliga material att bekämpa olje- och kemikalieutsläpp, bl.a. billiga, lokalt framställda eller lokalt tillgängliga material och tekniker som är lämpliga vid kritiska föroreningssituationer i utvecklingsländerna,

5. granskning av användningen av svårnedbrytbara organiska halogenerade ämnen som ackumuleras i den marina miljön, i syfte att fastställa vilka ämnen som inte kan bemästras på ett tillfredsställande sätt och för att ge en grund för beslut om en tidsram för avveckling av sådana ämnen så snart detta är praktiskt möjligt,

6. upprättande av ett centrum för information om förhindrande av havsföroreningar och om metoder och teknik för marin miljövård samt stöd för överföring av sådan information till till utvecklingsländer och andra länder som har behov av stöd.

1. Tillhandahålla utbildning för personal som behövs för ett fullgott skydd av den marina miljön enligt de beräkningar som gjorts över utbildningsbehoven på nationell, regional och subregional nivå,

2. främja tillkomsten av kurser om skyddet av den marina miljön i läroplanen för studieprogram om haven,

3. anordna kurser för utbildning av personal för bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp, i samarbete, där så är lämpligt, med oljeindustrin och den kemiska industrin,

4. anordna seminarier och kurser om miljöfrågor i samband med hamnverksamhet och utveckling i hamnområden,

5. stärka och tillhandahålla en säker finansiering av nya och befintliga internationella fackskolor för yrkesutbildning på sjöfartsområdet,

6. staterna bör genom bilateralt och multilateralt samarbete stödja och komplettera nationella åtgärder i utvecklingsländerna för kunskapsutveckling i syfte att förhindra och minska försämringen av den marina miljön.

C. Hållbar användning och bevarande av marina tillgångar på det fria havet

Bakgrund

Mål

1. Utveckla och öka marina levande tillgångars potential för att möta människans näringsbehov, såväl som sociala och ekonomiska mål och utvecklingsmål,

2. bibehålla och återställa populationer av marina arter på och till nivåer som kan ge maximalt hållbar avkastning, utifrån de begränsningar som sätts av miljömässiga och ekonomiska faktorer, och med beaktande av samspelet mellan arterna,

3. främja utveckling och användning av selektiva fiskeredskap och metoder som minimerar såväl svinnet vid fiske av målarter som bifångsterna,

4. säkra effektiv övervakning och efterlevnad av regler för fisket,

5. skydda och restaurera hotade marina arter,

6. bevara habitat och andra ekologiskt känsliga områden,

7. främja vetenskaplig forskning om marina levande tillgångar på det fria havet.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Tillämpa och genomföra dessa bestämmelser till fullo med avseende på fiskpopulationer vilkas utbredningsområden sträcker sig både inom och utanför de exklusiva ekonomiska zonerna (gränsöverskridande bestånd),

2. tillämpa och genomföra dessa bestämmelser till fullo med avseende på migrerande arter,

3. där så är lämpligt förhandla fram internationella avtal för effektiv förvaltning och bevarande av fiskbestånd,

4. definiera och kartlägga lämpliga förvaltningsenheter.

b) Data och information

1. Förbättra insamlingen av erforderliga data för bevarande och hållbar användning av marina levande tillgångar på det fria havet,

2. ombesörja regelbundet utbyte av aktuell information och av data som möjliggör bedömning av fiskeverksamhet,

3. utveckla och utbyta analys- och prognosinstrument, t.ex. för bedömning av fiskbestånd och bioekonomiska modeller.

4. utarbeta och utvidga lämpliga program för övervakning och bedömning.

1. Internationella valfångstkommissionens ansvar för bevarande och förvaltning av valbeståndet och för reglering av valfångsten i enlighet med 1946 års internationella konvention för reglering av valfångst,

2. det arbete som bedrivs av Internationella valfångstkommissionens forskningskommitté, i form av studier av framförallt stora valar, men även andra valar,

3. andra organisationers verksamhet, t.ex. inter-amerikanska tropiska tonfiskkommissionen och avtalet om småvalar i Östersjön och Nordsjön under Bonnkonventionen, för bevarande, förvaltning och studier av valar och andra marina däggdjur.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Utveckla databaser om marina levande tillgångar och fiske på det fria havet,

2. samla in och korrelera data om den marina miljön med data om marina levande tillgångar på det fria havet, bl.a. påverkan av regionala och globala förändringar av naturliga och antropogena orsaker,

3. samarbeta för samordning av forskningsprogram för att erhålla erforderlig kunskap för förvaltning av resurser i det fria havet.

d) Kapacitetsuppbyggnad

D. Hållbar användning och bevarande av marina levande tillgångar i områden under nationell jurisdiktion

Bakgrund

Mål

1. Utveckla och öka de levande marina resursernas potential för att möta behoven av livsmedel, liksom för att uppnå sociala, ekonomiska mål och utvecklingsmål,

2. beakta traditionell kunskap och intressen hos lokalsamhällen, samt fiskare som bedriver småskaligt hantverksmässigt fiske och ursprungsbefolkningar i program för utveckling och förvaltning,

3. bibehålla och återställa populationer av marina arter på och till nivåer som kan ge maximal, hållbar avkastning utifrån de begränsningar som sätts av miljömässiga och ekonomiska faktorer, och med beaktande av samspelet mellan arterna,

4. främja utveckling och användning av selektiva fiskeredskap som minimerar såväl svinnet vid fiske av målarter som bifångsterna,

5. skydda och återställa hotade marina arter,

6. bevara sällsynta eller känsliga ekosystem, liksom habitat och andra ekologiskt känsliga områden.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Bedöma de levande marina tillgångarnas potential, inklusive underutnyttjade eller outnyttjade bestånd och arter, genom att vid behov utföra inventeringar i syfte att kunna bevara och utnyttja dessa tillgångar på ett hållbart sätt,

2. anta och tillämpa strategier för hållbar användning av levande marina tillgångar, med beaktande av de särskilda behov och intressen som omfattas av grupper som bedriver hantverksmässigt småskaligt fiske, samt av lokala samhällen och ursprungsbefolkningar, för att tillfredsställa behovet av näring och livsmedel och andra utvecklingsbehov,

3. anta och tillämpa mekanismer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att utveckla havsbruk, vattenbruk och djuphavsfiske, oceanfiske och småskaligt fiske inom områden under nationell jurisdiktion där skattningar har påvisat att levande marina tillgångar är potentiellt tillgängliga,

4. stärka sin lagstiftning och sina regelverk bl.a. förvaltning, övervakningskapacitet och resurser att kontrollera efterlevnad av lagar och regler, i syfte att reglera verksamhet inom ramen för de strategier som beskrivits ovan,

5. vidta åtgärder för att öka tillgången på levande marina tillgångar som livsmedel, genom att minska svinnet, förlusterna efter fångst och kassering av fångst, samt genom bättre process-, distributions- och transportmetoder,

6. utveckla och främja användningen av miljöanpassad teknik enligt kriterier som är förenliga med hållbar användning av levande marina tillgångar, bl.a. genom bedömning av effekterna på miljön av mera betydande nya fiskemetoder,

7. förbättra produktiviteten och utnyttjandet av levande marina tillgångar som livsmedel och inkomstkälla.

1. Integrera utvecklingen av det småskaliga hantverksmässiga fisket i planeringen för hav och kustområden och därvid ta hänsyn till och, där så är möjligt, se till att fiskare, lokalsamhällen och ursprungs-befolkningar bereds möjlighet att företräda sina intressen,

2. erkänna rättigheterna för dem som bedriver småskaligt fiske samt ursprungsbefolkningars och lokala samhällens speciella situation, bl.a. rätten till hållbart utnyttjande och skydd av deras livsmiljöer,

3. utveckla system för att samla in och nedteckna traditionell kunskap om levande marina tillgångar och miljön, och stödja införlivandet av sådan kunskap i lednings- och förvaltningssystem.

1. Korallrevens ekosystem,

2. flodmynningsområden,

3. tempererade och tropiska våtmarker, inklusive mangrove,

4. sjögräsbottnar,

5. andra lek- och tillväxtplatser.

1. Förbättra insamling och utbyte av erforderliga data för bevarande och hållbar användning av marina levande tillgångar i områden under nationell jurisdiktion,

2. ombesörja regelbundet utbyte av aktuell data och information för bedömning av fiskeverksamhet,

3. utveckla och utbyta analys- och prognosinstrument, t.ex. för bedömning av fiskbestånd och bioekonomiska modeller,

4. utarbeta och bredda lämpliga program för mätning, övervakning och bedömning,

5. utarbeta och uppdatera översikter över den biologiska mångfalden, levande marina levande tillgångar och känsliga livsmiljöer i de exklusiva ekonomiska zonerna och andra områden under nationell jurisdiktion, med beaktande av förändringar av miljön till följd av naturliga eller antropogena orsaker.

1. Utveckla ekonomiskt och tekniskt samarbete för att förbättra utvecklingsländernas kapacitet inom småskaligt fiske och havsfiske, liksom inom vatten- och havsbruk längs kusterna,

2. främja användningen av levande marina tillgångar för att bekämpa undernäring och göra utvecklingsländerna självförsörjande på livsmedel, bl.a. genom att minimera förlusterna efter fångst och genom skötsel av bestånden så att en hållbar avkastning garanteras,

3. utarbeta gemensamma kriterier för användning av selektiva fiskeredskap och metoder för att minimera såväl svinnet vid fångst av målarter som bifångst av andra arter,

4. främja kvaliteten på fisk och skaldjur, t.ex. genom nationella kvalitetsnormer, i syfte att nå ut på marknaderna, öka kundernas förtroende och maximera den ekonomiska avkastningen.

1. Internationella valfångstkommissionens ansvar för bevarande och tillsyn av valbeståndet och reglering av valfångst i enlighet med 1946 års internationella konvention för reglering av valfångsten,

2. det arbete som bedrivs av Internationella valfångstkommissionens forskningskommitté, i form av studier av framförallt stora valar, men även av andra valar,

3. andra organisationers verksamhet, t.ex. interamerikanska tropiska tonfiskkommissionen och avtalet om småvalar i Östersjön och Nordsjön under Bonn-konventionen, för bevarande, tillsyn och studier av valar och andra marina däggdjur.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Ombesörja överföring av miljöanpassad teknik för att utveckla fiske, vattenbruk och havsbruk, i synnerhet i utvecklingsländerna,

2. lägga särskilt tonvikt på mekanismer för överföring av information om resurser och bättre teknik för fiske och vattenbruk till lokala samhällen där fiske bedrivs,

3. främja studium, vetenskaplig bedömning och utnyttjande av lämplig traditionell förvaltning,

4. där så är lämpligt följa FAO/ICES regler om överföring och införande av marina organismer och sötvattensorganismer,

5. främja forskning om marina områden av särskilt stor betydelse för levande marina tilgångar, t.ex. områden med stor biologisk mångfald, förekomst av endemiska arter och hög produktivitet, samt uppehållsplatser för migrerande arter.

1. Bredda tvärvetenskaplig undervisning, utbildning och forskning om levande marina tillgångar, i synnerhet inom samhällsvetenskap och ekonomi,

2. tillhandahålla utbildningsmöjligheter på nationell och regional nivå för att stödja hantverksmässigt fiske, inklusive husbehovsfiske, i syfte att utveckla det småskaliga utnyttjandet av levande marina tillgångar samt för att uppmuntra lokala samhällen, fiskare som bedriver småskaligt fiske, kvinnor och ursprungsbefolkningar att delta på lika villkor,

3. införa ämnen som tar upp de levande marina tillgångars betydelse i läroplaner på alla nivåer.

1. Utveckla forskningskapaciteten för bedömning och övervakning av populationer av levande marina tillgångar,

2. stödja lokala samhällen där fiske bedrivs, i synnerhet samhällen som är beroende av fisket som försörjningskälla, ursprungsbefolkningar och kvinnor, bl.a. genom att ge erforderligt tekniskt och ekonomiskt bistånd för att organisera, underhålla, ombesörja kunskapsutbyte, och öka traditionella kunskaper om levande marina tillgångar och fiskemetoder, samt förbättra kunskaperna om marina ekosystem,

3. fastställa strategier för hållbar utveckling av vattenbruk, bl.a. miljöskyddsförvaltning för att därmed stödja landsbygdssamhällen där fiskodling bedrivs,

4. där så behövs utveckla och stärka institutioner för genomförande av målsättningar och verksamheter med avseende på bevarande och förvaltning av levande marina tillgångar.

E. Beaktande av osäkra faktorer av central betydelse för hantering av den marina miljön och klimatförändringar

Bakgrund

Mål

1. Främja forskning om och systematisk observation av den marina miljön, såväl i territorialvatten som på det fria havet, bl.a. samspelet med atmosfäriska fenomen, t.ex. uttunningen av ozonskitet,

2. främja utbyte av forskningsresultat samt av data och information från systematiska observationer och traditionell ekologisk kunskap, samt se till att sådan information och sådan kunskap är tillgänglig för politiker och för allmänheten på nationell nivå,

3. samarbeta för att utveckla standardiserade och samordnade förfaranden, mätteknik, kapacitet för lagring och behandling av data för forskning om och systematisk observation av den marina miljön.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Samordning av nationella och regionala observationsprogram avseende fenomen som uppträder i kustområden och strandnära områden till följd av klimatförändringar, samt av forskningsparametrar av stor betydelse för förvaltning av marina och kustnära områden i samtliga regioner,

2. utveckla bättre prognoser om marina förhållanden för kustinvånares trygghet och säkerhet samt för effektivare verksamhet till havs,

3. samarbeta för att vidta särskilda åtgärder för att kunna utöka och göra en anpassning till potentiella klimatförändringar och höjningar av havsytan, t.ex. globala överenskommelser om metoder för bedömning av kustområdens sårbarhet, utveckling av modeller och handlingsstrategier, i synnerhet för prioriterade områden som mindre öar och låglänta och utsatta kustområden,

4. kartlägga pågående och planerade program för systematisk observation av den marina miljön, i syfte att integrera olika verksamheter och fastställa prioriteringar för att möta den särskilda osäkerhet sin råder beträffande oceaner och andra hav,

5. initiera forskningsprogram för att fastställa de marinbiologiska effekterna av ökad ultraviolett strålning till följd av uttunning av ozonskiktet i stratosfären och utvärdera de eventuella effekterna av detta.

b) Data och information

1. Öka det internationella samarbetet, särskilt i syfte att stärka nationell, vetenskaplig och teknisk kapacitet för att utföra analyser, bedömningar och prognoser av globala klimat- och miljöförändringar,

2. stödja IOC:s roll i samarbete med WMO, UNEP, och andra internationella organisationer i arbetet med att samla in, analysera och sprida data och information om oceaner och alla hav, bl.a., då så är lämpligt, genom det globala system för observation av oceaner som föreslagits, med särskild betoning på behovet av att IOC utarbetar en strategi för utbildning och tekniskt bistånd till utvecklingsländerna genom det s.k. TEMA-programmet för praktisk och teoretisk utbildning och ömsesidigt stöd,

3. skapa sektorsövergripande nationella informationsbaser med resultat från forskning och systematiska observationsprogram,

4. sammanlänka dessa databaser med befintliga organ och mekanismer för data- och informationstjänster, t.ex. World Weather Watch och Earthwatch,

5. samarbeta för utbyte, lagring och arkivering av data och information genom globala och regionala datacentraler,

6. samarbeta för att tillförsäkra möjlighet i synnerhet för utvecklingsländerna att delta till fullo, i internationella program som leds av FN:s olika organ eller organisationer för insamling, analys och utnyttjande av data och information.

1. Ombesörja tekniskt samarbete för att utveckla kuststaters och ö-nationers kapacitet att bedriva marin forskning och utföra systematiska observationer samt för att tillämpa resultaten av detta arbete,

2. stärka befintliga nationella institutioner och där så behövs skapa internationella mekanismer för analys och prognosarbete i syfte att sammanställa och organisera ett utbyte av regionala och globala oceanografiska analyser och prognoser, samt tillhandahålla resurser för internationell forskning och utbildning på nationell, subregional och regional nivå, där så är tillämpligt.

1. Tillse att data och resultat från sådan forskning även fortsättningsvis är fritt tillgänglig för det internationella samfundet,

2. utvidga möjligheterna för internationella forskare och FN:s specialorgan att framledes få förbättrad tillgång till forskningsdata och forskningsresultat, bl.a. genom att främja regelbundet återkommande seminarier och symposier.

1. Genomgång av befintliga regionala och globala databaser,

2. mekanismer för utveckling av jämförbara och förenliga metoder, godkännande av metoder och mätningar, anordna regelbundet återkommande vetenskapliga genomgångar, utveckla alternativa återställningsåtgärder, utarbeta gemensamma format för presentation och lagring samt sprida den insamlade informationen till potentiella användare,

3. systematisk observation av livsmiljöer längs kuster och av höjningar av havsytan, förteckning av marina föroreningskällor och granskning och genomgång av fiskestatistik,

4. organisation av periodiska bedömningar av tillståndet i oceaner, andra hav och kustområden och av den sannolika utvecklingen i dessa områden.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsbedömning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

d) Kapacitetsuppbyggnad

F. Stärka samarbetet och samordningen på internationell och regional nivå.

Bakgund

Mål

1. Integrera sektorsåtgärder för miljö och utveckling i marina områden och kustområden på nationell, subregional, regional och global nivå, allt efter omständigheterna,

2. främja ett effektivt informationsutbyte och, där så är lämpligt, samarbetet mellan bilaterala och multilaterala institutioner för miljö- och utvecklingsfrågor i marina områden och kustområden på nationell, regional, subregional och interregional nivå,

3. främja inom ramen för FN:s arbete, regelbunden genomgång och diskussion på regeringsnivå om miljö- och utvecklingsfrågor som rör marina områden och kustområden,

4. främja effektivt utnyttjande av samordningsmekanismer för de organ inom FN-systemet som arbetar med miljö- och utvecklingsfrågor som rör marina områden och kustområden, liksom kontakterna med berörda internationella utvecklingsorgan.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

Globala åtgärder

1. Stärker samordningen och utvecklar bättre förbindelser mellan berörda FN-organ och deras subregionala och regionala kontor med ansvar för marina frågor och kustfrågor,

2. stärker samordningen, då så är lämpligt, mellan dessa organisationer och andra organisationer, institutioner och fackorgan inom FN som arbetar med utveckling, handel och relaterade ekonomiska frågor,

3. förbättrar representationen av de FN-organ som arbetar med den marina miljön i FN:s systemomfattande samordningsåtgärder,

4. där så behövs främjar samarbetet mellan FN-organ och subregionala och regionala program för kustnära och marina områden,

5. utvecklar ett centraliserat system för information om lagstiftning och rådgivning om genomförande av juridiskt bindande avtal om frågor som rör den marina miljön och dess utveckling.

• principen om icke-diskriminering,

• principen om att den handelspolitiska åtgärd som väljs inte skall begränsa handeln i större omfattning än vad som krävs för att uppnå målen,

• skyldighet att säkra transparens vid tillämpning av handelspolitiska åtgärder i miljösyfte och att i god tid underrätta om nationella regler, samt

• kravet på att beakta utvecklingsländernas särskilda villkor och utvecklingsbehov i arbetet med att uppnå internationellt överenskomna miljömål.

1. Stärka och där så behövs bredda det regionala samarbetet på regeringsnivå, de regionala havsprogrammen inom FN:s miljöprogram, regionala och subregionala fiskeorganisationer och regionala kommissioner,

2. där så behövs samordna det arbete som bedrivs av berörda FN-organ och andra multilaterala organisationer på subregional och regional nivå, bl.a. genom gemensam lokalisering av personella resurser,

3. anordna regelbundna överläggningar på inomregional nivå,

4. utnyttja nationella organisationer för att förbättra tillgängligheten till och utnyttjande av expertis och teknik i subregionala och regionala centra och nätverk, t.ex. de Regionala centra för marinteknologi.

1. Främja informationsutbyte om marina frågor och kustfrågor,

2. stärka internationella organisationers kapacitet för informationshantering och stödja, där så är lämpligt, utvecklingen av nationella, subregionala och regionala data- och informationssystem. Detta kan också omfatta nätverk för kontakter mellan länder med likartade miljöproblem,

3. vidareutveckla befintliga internationella mekanismer, t.ex. Earthwatch och GESAMP.

a) Finansiering och kostnadsbedömning

b) Vetenskapliga och tekniska medel, kunskapsutveckling och kompetensuppbyggnad

G. Hållbar utveckling av små öar

Bakgrund

Mål

1. Anta och genomföra planer och program för att stödja en hållbar utveckling och användning av dessa länders marina och kustnära resurser, bl.a. för att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov, bibehålla den biologiska mångfalden och förbättra ö-befolkningarnas livskvalitet,

2. vidta åtgärder för att möjliggöra för små ö-nationer under utveckling att på ett effektivt, kreativt och hållbart sätt möta förändringar av miljön, mildra effekterna av sådana förändringar och minska hoten mot marina och kustnära resurser.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Studera små öars speciella miljö- och utvecklingskarakteristika, utarbeta miljööversikter och sammanställningar över egna naturresurser, känsliga marina livsmiljöer och den biologiska mångfalden,

2. utveckla tekniker för att fastställa och övervaka vilken belastning små öar kan tåla under olika utvecklingsvillkor och resursbegränsningar,

3. utarbeta planer på medellång och lång sikt för hållbar utveckling, med tonvikt på mångsidig resursanvändning, integration av miljöhänsyn i den ekonomiska och sektoriella planeringen och politiken, fastställande av åtgärder för att bibehålla den kulturella och biologiska mångfalden och bevarande av hotade arter och känsliga marina livsmiljöer,

4. anta och anpassa tekniker för styrning och förvaltning av kustområden, t.ex. planering, lokalisering och miljökonsekvensbeskrivningar med hjälp av geografiska informationssystem, som är lämpliga för små öars speciella situation och villkor samt med beaktande av ö-nationernas och deras ursprungsbefolkningars traditionella och kulturella värden,

5. göra en genomgång av befintliga institutionella arrangemang samt kartlägga och genomföra lämpliga och nödvändiga institutionella reformer för att effektivt kunna genomföra planer för en hållbar utveckling, bl.a. tvärsektoriell samordning och olika gruppers deltagande i planeringsarbetet,

6. genomföra planer för hållbar utveckling, bl.a. granska och revidera nuvarande politik och metoder som bedöms ohållbara,

7. utarbeta och genomföra rationella strategier på basis av försiktighetsprincipen och ett föregripande synsätt, för att behandla de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar och höjningar av havsytan, samt utarbeta lämpliga beredskapsplaner,

8. främja miljöanpassad teknik för hållbar utveckling i små ö-nationer under utveckling och redovisa sådan teknik som bör avvecklas eftersom den utgör hot mot ekosystem av central betydelse för ö-nationer.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

d) Kapacitetsuppbyggnad

18. Hänvisningar till FN:s havsrättskonvention i detta kapitel av Agenda 21 skall inte vara till förfång för någon stats ställning, med avseende på undertecknande, ratificering eller anslutning till konventionen.

19. Hänvisningar till FN:s havsrättskonvention i detta kapitel av Agenda 21 skall inte vara till förfång för stater som anser konventionen vara av enhetlig natur.

20. Inget av vad som sägs under respektive programområde i detta kapitel skall tolkas som en inskränkning av rättigheterna för stater som är inbegripna i tvister om suveränitet eller avgränsning av de havsområden som avses.