Kapitel 16

Miljöanpassad hantering av bioteknik
Inledning
16.1Biotekniken utgörs av ny teknik som utvecklas ur modern bioteknik och som integrerats med den traditionella bioteknikens väletablerade metoder. Bio-teknik är ett kunskapsintensivt område under utveckling och utgörs av olika tekniker och förfaranden för att åstadkomma förändringar av DNA (deoxiribonukleinsyra) eller genetiskt material i växter, djur eller mikroorganismer, i syfte att framställa nyttiga produkter och nya tekniska metoder. Biotekniken kan inte av egen kraft lösa alla grundläggande miljö- och utvecklingsproblem, varför förväntningarna måste hållas inom realistiska ramar. Biotekniken kan dock ge ett mycket betydelsefullt bidrag till utvecklingen av bl.a. bättre hälso- och sjukvård, säkrare livsmedel genom tillämpning av hållbara jordbruksmetoder, bättre tillgång på dricksvatten, effektivare utvecklingsprocesser i industrin för bearbetning av råmaterial, stöd till hållbara metoder för skogsplantering och återbeskogning samt avgiftning av miljöfarligt avfall. Biotekniken ger också nya möjligheter till globalt samarbete, i synnerhet mellan länder som har stora biologiska resurser (inklusive genetiska resurser) men som saknar den expertis och de ekonomiska tillgångar som krävs för att utnyttja dessa resurser med hjälp av biotekniken och länder som har utvecklat en teknisk expertis för att omvandla biologiska resurser så att de kan tjäna en hållbar utveckling.9 Biotekniken kan bidra till att sådana resurser kan bevaras, t.ex. genom olika ex situ-metoder. De programområden som tas upp nedan syftar till att främja tillämpningen av internationellt överenskomna principer för att säkra en miljöanpassad hantering av biotekniken, skapa tillit och förtroende hos allmänheten, främja utvecklingen av hållbara biotekniska tillämpningar samt fastställa lämpliga metoder och tekniker, i synnerhet i utvecklingsländerna, genom följande åtgärder:

  1. Öka tillgången på livsmedel, foder och förnybara råmaterial

  2. Förbättra människors hälsa

  3. Förstärka miljöskyddet

  4. Öka tryggheten och utveckla internationella samarbetsmekanismer

  5. Upprätta kompetenshöjande mekanismer för utveckling och miljöanpassad tillämpning av bioteknik

Programområden

A. Öka tillgången på livsmedel, foder och förnybara råmaterial

Bakgrund
16.2För att möta den globala befolkningens allt större konsumtionsbehov krävs inte bara ökad tillgång på livsmedel, utan också avsevärt effektivare distribution av livsmedel, samtidigt som mer hållbara jordbruksmetoder måste utvecklas. En stor del av denna produktivitetsökning måste ske i utvecklingsländerna. För detta krävs en väl fungerande och miljösäker tillämpning av bioteknik inom jordbruket, miljöskyddet och sjukvården. Större delen av investeringarna inom bioteknikområdet har gjorts i den industrialiserade världen. Biotekniken kräver stora nyinvesteringar och omfattande kunskapsutveckling, i synnerhet i utvecklingsländerna.

Mål
16.3Följande målsättningar föreslås, med beaktande av behovet att vidta lämpliga säkerhetsåtgärder enligt programområde D:

  1. Optimera avkastningen av de viktigaste grödorna, samt inom boskapsskötsel och arter inom fiskodling, genom att kombinera bioteknik och traditionella förbättringsmetoder för växter, djur och mikroorganismer. Detta innebär bl.a. en mer mångsidig användning av genetiskt material, såväl hybrid- som originalmaterial.10 Avkastningen av skogsprodukter bör ökas på samma sätt för att säkra en hållbar skogsanvändning,11

  2. minska behovet av volymökningar av livsmedel, foder och råmaterial genom att förbättra näringsvärdet (sammansättningen) hos basgrödor, djur och mikroorganismer, samt minska förlusterna efter skörd av växt- och animalieprodukter,

  3. öka användningen av integrerade odlingstekniska metoder och metoder för bekämpning av skadedjur och sjukdomar, i syfte att undvika ett alltför kraftigt beroende av jordbrukskemikalier, och därigenom främja miljömässigt hållbara jorbruksmetoder,

  4. utvärdera marginella markområdens jordbrukspotential, jämfört med andra tänkbara användningsområden, och utveckla system som möjliggör hållbara produktivitetsökningar,

  5. införa biotekniska tillämpningar i skogsbruket, både för att öka avkastningen och utnyttja skogsprodukter på ett effektivare sätt, och för att få bättre metoder för skogsplantering och återbeskogning. Åtgärderna bör koncentreras på arter och produkter som odlas i och är särskilt värdefulla för utvecklingsländerna,

  6. uppnå effektivare kvävefixering och mineralabsorption genom symbios mellan högre växtarter och mikroorganismer,

  7. höja kompetensen inom grundforskning och tillämpad forskning samt förmågan att leda och bedriva komplexa tvärvetenskapliga forskningsprojekt.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor
16.4Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med bistånd från internationella och regionala organisationer och med stöd från icke-statliga organisationer, den privata sektorn, universitet och högskolor och forskningsinstitutioner, utnyttja såväl traditionell som modern bioteknik för att förbättra djuruppfödning, växtodling och mikroorganismers kvalitet, i syfte att öka avkastningen från jordbruket på ett hållbart sätt, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att därigenom göra livsmedlen säkrare. Innan sådan bioteknisk modifiering genomförs skall önskvärda egenskaper identifieras, utifrån lantbrukarnas behov och de samhällsekonomiska, kulturella och miljömässiga effekterna av biotekniska förändringar och med hänsyn till behovet av att främja en hållbar social och ekonomisk utveckling. Effekterna av användning av bioteknik på möjligheterna att skydda och bevara miljön skall särskilt beaktas.
16.5Mer specifikt bör dessa organ sträva efter att:

  1. Förbättra avkastningen av livsmedel och djurfoderprodukter samt dessas näringsvärde och hållbarhet, bl.a. genom åtgärder för att minska förluster före och efter skörd,

  2. förbättra motståndskraften mot sjukdomar och skadedjur,

  3. genom förädling utveckla växtsorter med hög tolerans och/eller motståndskraft mot påverkan från skadedjur, sjukdomar och abiotiska faktorer,

  4. främja användning av underutnyttjade grödor av potentiell betydelse i framtiden för tillgången på humanlivsmedel och tillgången på råvaror inom industrin,

  5. öka effektiviteten hos sådana symbiotiska processer som kan bidra till en hållbar jordbruksproduktion,

  6. underlätta bevarande och säkert utbyte av gene-tiskt material från växter, djur och mikroorganismer genom tillämpning av olika förfaranden för riskbedömning och riskhantering, bl.a. förbättrad diagnostik för att upptäcka skadedjur och sjukdomar genom effektivare metoder för snabb förökning och fortplantning,

  7. utveckla bättre diagnosmetoder och vaccin för att förhindra spridning av sjukdomar, samt för snabb bedömning av gifter eller smittsamma organismer i produkter avsedda att användas som livsmedel eller boskapsfoder,

  8. identifiera högavkastande stammar av snabbväxande skog, särskilt sådan som är avsedd att användas som bränsle, samt utveckla snabba förökningsmetoder för att främja dess spridning och användning,

  9. utvärdera olika biotekniska metoder för att öka avkastningen av fisk, alger och andra arter av vattendjur och vattenväxter,

  10. främja en hållbar jordbruksproduktion genom att stärka och bredda befintliga forskningsorgans kompetens och inriktning, i syfte att erhålla den kapacitet som krävs för att uppnå detta mål. Forskning som syftar till utveckling av biologiska produkter och processer som är ekonomiskt och socialt godtagbara och värdefulla ur produktivitets- och miljöhänseende skall därför uppmuntras och följas upp, med beaktande av säkerhetsaspekterna,

  11. främja integration av lämpliga biotekniska metoder och traditionell bioteknik för odling av genetiskt modifierade växter, uppfödning av friska djur och skydd av skogens genetiska resurser,

  12. utveckla processer för att öka tillgången på biotekniskt framställt material för användning i livsmedel och foder och för produktion av förnybara råvaror.

b) Data och information
16.6Följande åtgärder bör vidtas:

  1. Utveckla jämförande bedömningar av olika tekniker och hur dessa kan tillämpas inom produktionen av livsmedel, samt ett system för bedömning av hur biotekniken kan påverka den internationella handeln med jordbruksprodukter,

  2. undersöka effekterna av avskaffande av subventioner och av användning av andra ekonomiska styrmedel för att visa på de miljökostnader som blir följden av ohållbar användning av jordbrukskemikalier,

  3. underhålla och utveckla databanker med information om olika organismers miljö- och hälsokonsekvenser, i syfte att underlätta riskbedömning,

  4. påskynda utvecklingsländernas anskaffande, övergång och anpassning till ny teknik, för att stödja nationela åtgärder för främjande av livsmedelssäkerhet.

c) Internationellt och regionalt samarbete och samordning
16.7Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör i enlighet med internationella avtal eller överenskommelser avseende den biologiska mångfalden och med stöd av berörda internationella och regionala organisationer främja följande åtgärder:

  1. Samarbeta om frågor om bevarande, tillgång till och utbyte av genetiskt material, rättigheter till immateriella tillgångar och oskyddade upptäckter, t.ex. lantbrukares och odlares rättigheter, tillgång till de fördelar som biotekniken erbjuder samt biologisk säkerhet,

  2. främja program för forskningssamarbete, i synnerhet i utvecklingsländerna, till stöd för de åtgärder som föreslås i detta programområde. Samarbete med lokala befolkningsgrupper och ursprungsbefolkningar för att bevara den biologiska mångfalden och för en hållbar användning av biologiska resurser, samt för att utnyttja dessa gruppers traditionella metoder och kunskap i samband med dessa åtgärder, skall betonas särskilt,

  3. påskynda förvärv, övergång och anpassning till ny teknik i utvecklingsländerna för att stödja nationella åtgärder för säkrare livsmedel, genom utveckling av system för stora och hållbara produktivitetsökningar som inte skadar eller äventyrar lokala ekosystem,12

  4. utveckla lämpliga säkerhetsförfaranden baserade på programområde D, med beaktande av etiska hänsyn.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsbedömning
16.8UNCED-sekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (åren 1993-2000) för att genomföra åtgärderna i detta program till omkring fem miljarder dollar, varav omkring 50 miljoner dollar från världssamfundet i form av bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren inklusive icke-koncessionella villkor beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel
16.9Se 16.6 och 16.7 ovan.

c) Kunskapsutveckling
16.10Utbildning av kompetent personal inom grundläggande och tillämpad vetenskap på samtliga nivåer (bl.a. forskare, teknisk personal och fältarbetare) är en av de viktigaste komponenterna i program av detta slag. Det är också mycket viktigt att skapa en medvetenhet om de fördelar och risker som biotekniken medför. För att stora tvärvetenskapliga projekt skall kunna genomföras framgångsrikt krävs det att forskningsresurserna hanteras på rätt sätt. Program för vidareutbildning av forskare bör därför omfatta ledarskapsutbildning. Projektspecifika utbildningsprogram bör också utarbetas för att möta behov på regional eller nationell nivå av allsidigt utbildad och tekniskt kvalificerad personal, i syfte att minska begåvningsflykten från utvecklingsländer till den industrialiserade världen. Utbildning av forskare, fältarbetare och användare och samarbete mellan dessa kategorier bör särskilt betonas, med målsättningen att skapa integrerade system. Vidare bör genomförande av program för utbildning om och utbyte av kunskap om traditionell bioteknik och för utbildning om säkerhetsförfaranden prioriteras.

d) Kapacitetsuppbyggnad
16.11För att bygga upp teknisk, ledarskaps-, planerings- och administrativ kompetens på nationell nivå till stöd för åtgärderna inom detta programområde krävs att institutioner och organ uppgraderas på lämpligt sätt. Sådana åtgärder bör backas upp genom internationellt, vetenskapligt, tekniskt och ekonomiskt bistånd i tillräcklig omfattning för att underlätta tekniskt samarbete och höja kompetensnivån i utvecklingsländerna. Programområde E beskriver detta mer i detalj.

B. Förbättra människors hälsa

Bakgrund
16.12Att förbättra människors hälsa är ett av de viktigaste målen för utveckling. Försämringen av miljöns kvalitet, i synnerhet förorening av luften, vattnet och jorden från giftiga kemikalier, miljöfarligt avfall, strålning och andra föroreningskällor, är ett problem som blir allt allvarligare. Nedbrytningen av miljön till följd av undermålig eller olämplig utveckling får direkta negativa konsekvenser för människors hälsa. Undernäring, fattigdom, dåliga bo-städer, brist på dricksvatten av god kvalitet och undermåliga sanitära förhållanden förvärrar problemen med såväl smittsamma som icke smittsamma sjukdomar. Följden av detta är ett ständigt växande hot mot människors hälsa och välfärd.

Mål
16.13Detta programområdes huvudmålsättning är att utnyttja miljöanpassad bioteknik, för att utforma ett övergripande hälsovårdsprogram, i syfte att:13

  1. Förstärka eller (i akutfall) inleda kampanjer för att bekämpa allvarliga och vanligt förekommande smittsamma sjukdomar,

  2. främja god hälsa bland människor i alla åldrar,

  3. utforma och effektivisera särskilda program för behandling av och skydd mot allvarliga och vanligt förekommande icke smittsamma sjukdomar,

  4. utarbeta och förstärka lämpliga säkerhetsrutiner baserade på programområde D, med beaktande av etiska hänsyn,

  5. skapa bättre förutsättningar för att bedriva grundforskning, tillämpad forskning och tvärvetenskapliga forskningsprojekt.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor
16.14Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd från internationella och regionala organisationer, universitet och högskolor, forskningsinstitutioner och läkemedelsindustrin, vidta följande åtgärder, med beaktande av säkerheten och etiska hänsyn:

  1. Utarbeta nationella och internationella program för att identifiera och inrikta verksamheten på de befolkningsgrupper i världen som har störst behov av åtgärder för bättre hälsa och skydd mot sjukdomar,

  2. utarbeta kriterier för att utvärdera de föreslagna åtgärdernas effektivitet samt den nytta och de risker de medför,

  3. fastställa och genomföra obligatoriska förfaranden för kontroll, systematisk provtagning och utvärdering av läkemedel och medicinsk teknik, förbjuda användning för försöksändamål av substanser och metoder som inte är riskfria, och se till att läkemedel och metoder som används inom reproduktionsmedicinen är säkra, effektiva och etiskt godtagbara,

  4. införa särskilda rutiner, t.ex. för diagnostisering av vattenburna patogener och föroreningsämnen för förbättring, systematisk provtagning och kvalitetsbedömning av dricksvatten,

  5. utveckla och göra nya och bättre vaccin mot allvarliga och vanligt förekommande smittsamma sjukdomar allmänt tillängliga. Vaccinen skall vara effektiva och säkra och ge skydd efter så få doser som möjligt. Arbetet för att utveckla vaccin mot vanliga barnsjukdomar skall förstärkas,

  6. utveckla biologiskt nedbrytbara vaccinationssystem som ger fullgott skydd genom engångsdoser, underlättar befolkningstäckande vaccinationskampanjer och minskar vaccinationskostnaderna,

  7. utveckla effektiva agens för biologisk kontroll av sjukdomsöverförande vektorer, t.ex. moskiter och motståndskraftiga varianser, med beaktande av miljö-skyddsaspekterna,

  8. utnyttja den moderna biotekniken för att utveckla bättre diagnosmetoder, nya läkemedel och bättre system för behandling och administration av läkemedel,

  9. utveckla metoder för att förbättra och utnyttja medicinalväxter och andra liknande resurser mer effektivt,

  10. utveckla processer för att öka tillgängligheten till biotekniskt framställt material för att förbättra människors hälsa.

b) Data och information
16.15Följande åtgärder bör vidtas:

  1. Forskning för jämförande bedömningar av olika inriktningar för allmän- och reproduktionshälsovård och de sociala, miljömässiga och ekonomiska kostnader och fördelar som dessa medför, med beaktande av allmän säkerhet och etiska hänsyn,

  2. utarbetande av utbildnings- och upplysningsprogram som vänder sig till beslutsfattare och till allmänheten, för att öka medvetenheten och insikten om den moderna bioteknikens relativa risker och fördelar, utifrån etiska och kulturella hänsynstaganden.

c) Internationellt och regionalt samarbete och samordning
16.16Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala organisationer vidta följande åtgärder:

  1. Utarbeta och förstärka lämpliga säkerhetsförfaranden baserade på programområde D, med beaktande av etiska hänsyn,

  2. stödja utvecklingen av nationella program, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förbättra det allmänna hälsotillståndet, i synnerhet skyddet mot allvarliga och vanligt förekommande smittsamma sjukdomar, vanliga barnsjukdomar och sjukdomsöverförande faktorer.

Medel för genomförande
16.17De mål som fastställs ovan kräver skyndsamma åtgärder för att bättre kontroll av smittsamma sjukdomar skall kunna uppnås inom den närmaste tioårsperioden. Spridningen av vissa sjukdomar över hela världen kräver globala åtgärder. För mer lokalt förekommande sjukdomar är regionala eller nationella program lämpligare. För att uppnå målen krävs:

  1. Kontinuerligt internationellt engagemang.

  2. Nationella prioriteringar med bestämda tidsramar.

  3. Vetenskapligt och ekonomiskt stöd på internationell och nationell nivå.

a) Finansiering och kostnadsbedömning
16.18UNCED-sekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (åren 1993-2000) för att genomföra åtgärderna i detta program till omkring 14 miljarder dollar, varav omkring 130 miljoner dollar från världssamfundet i form av bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren inklusive icke-koncessionella villkor beror bl.a. på vilka strate-gier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel
16.19Väl samordnade tvärvetenskapliga insatser, som bl.a. omfattar samarbete mellan forskare, finansieringsorgan och näringslivet, kommer att krävas. På global nivå kan detta innebära samarbete mellan forskningsinstitut i olika länder som finansieras gemensamt av flera stater och som eventuellt understöds av liknande samarbete på nationell nivå. Stödet till forskning och utveckling behöver också förstärkas, liksom mekanismerna för att möjliggöra överföring av relevant teknik.

c) Kunskapsutveckling
16.20Utbildning och tekniköverföring behövs på global nivå, för att ge regioner och länder tillgång till och möjlighet att delta i utbytet av information och expertkunskaper, i synnerhet inhemsk och traditionell kunskap och därmed förbunden bioteknisk kun-skap. Det är av största betydelse att skapa eller förstärka en inhemsk kompetens i utvecklingsländerna så att dessa får möjlighet att delta aktivt i de biotekniska produktionsprocesserna. Utbildning av personal bör ske på tre nivåer:

  1. Forskarutbildning för grundforskning och produktinriktad forskning,

  2. utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal (utbildning i användning av nya, säkra produkter) samt av forskningsledare för breda tvärvetenskapliga projekt,

  3. utbildning av teknisk personal för arbete på fältet.

d) Kapacitetsuppbyggnad
16.21Se programområde E.

C. Förstärkt miljöskydd

Bakgrund
16.22Miljöskyddet är en av de viktigaste faktorerna för hållbar utveckling. Idag är alla de biotiska och icke-biotiska delar som tillsammans utgör vår miljö hotade: djur, växter, mikroorganismer och ekosystem med biologisk mångfald, vatten, jord och luft, dvs. de fysiska grundförutsättningarna för naturtyper och ekosystem, liksom allt samspel mellan den biologiska mångfaldens olika livsformer och dessas habitat och ekosystem. De miljöproblem som orsakas av den växande globala befolkningens ökande användning av kemikalier, energi och icke förnybara resurser blir allt allvarligare. Trots åtgärder för att förhindra att avfallsmängderna ökar och för att främja återanvändning förväntas dessutom de miljöskador som orsakas av överkonsumtion, ökade avfallsmängder och ohållbar markanvändning tillta i omfattning.
16.23Det är nödvändigt att bygga upp en omfattande genbank av genetiskt material från växter, djur och mikroorganismer för att säkra hållbar utveckling. Biotekniken är ett av många viktiga verktyg i arbetet med att återställa skadade ekosystem och landskap, bl.a. genom utveckling av nya metoder för nyplantering av skog och återbeskogning, bevarande av genetiskt material och förädling av nya växtsorter. Biotekniken kan också användas för att studera hur nya organismer som införs i ett ekosystem påverkar befintliga och andra organismer.

Mål
16.24Målsättningen med detta program är att förhindra, hejda och vända miljöförstöringsprocessen genom ändamålsenlig tillämpning av bioteknik tillsammans med annan teknik, och med säkerhetsförfarandena som en integrerad del av programmet. Bl.a. skall särskilda projekt med specifik inriktning inledas så snabbt som möjligt, i syfte att:

  1. Införa produktionsprocesser som utnyttjar naturresurserna optimalt, genom återanvändning av biomassa, energiåtervinning och minimering av avfallsproduktionen,14

  2. främja användningen av bioteknik, med särskild tonvikt på biologisk återhämtning av mark och vatten, avfallsbehandling, markbevarande åtgärder, nyplantering av skog och återbeskogning samt markåterhämtning,15 ,16

  3. tillämpa biotekniken och biotekniska produkter för att skydda miljön, med ekologisk säkerhet som långsiktig målsättning.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor
16.25Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala organisationer, den privata sektorn, icke-statliga organisationer, universitet och högskolor samt forskningsinstitutioner, vidta åtgärder för att:

  1. Utveckla miljöanpassade alternativ till och förbättra miljöskadliga produktionsprocesser,

  2. utveckla tillämpningar för att minimera behovet av ohållbar användning av syntetiska kemikalier och maximera användningen av miljöanpassade produkter, inklusive naturprodukter (Se programområde A),

  3. utveckla processer för att minska avfallsproduktionen, behandla avfallet före deponering och finna användningsområden för biologiskt nedbrytbart material,

  4. utveckla processer för energiåtervinning och för att framställa förnybara energikällor, djur-foder och råmaterial ur återanvänt organiskt avfall och biomassa,

  5. utveckla processer för att rena miljön från föroreningar, t.ex. till följd av oavsiktliga oljeutsläpp, där den konventionella tekniken är dyr, ineffektiv eller undermålig eller saknas helt,

  6. utveckla processer för att öka tillgången på odlingsmaterial, i synnerhet inhemska sorter, för nyplantering av skog och återbeskogning samt för att förbättra skogsavkastningen på ett hållbart sätt,

  7. utveckla tillämpningar för att öka tillgången på stresståliga odlingsmaterial för markförbättring och jordbevarande åtgärder,

  8. främja tillämpningen av integrerade metoder för skadedjursbekämpning, genom omdömesgill användning av biologiska kontrollagens,

  9. främja användningen av biologiska gödningsmedel i nationella gödningsprogram,

  10. främja användning av bioteknik för bevarande av och forskning om den biologiska mångfalden och hållbar användning av biologiska resurser,

  11. utveckla teknik för behandling av avloppsvatten och organiskt avfall som är enkel att tillämpa,

  12. utveckla ny teknik för snabb bedömning av orga-nismer med avseende på nyttiga biologiska egenskaper,

  13. främja ny bioteknik för miljömässigt hållbar utvinning av mineralresurser.

b) Data och information
16.26Åtgärder bör vidtas för att förbättra tillgängligheten till såväl befintlig bioteknisk information som till information i globala databaser.

c) Internationellt och regionalt samarbete och samordning
16.27Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala organisationer:

  1. Förbättra kompetens och resurser för forskning, utbildning och utveckling, i synnerhet i utvecklingsländerna, till stöd för åtgärderna inom detta programområde.

  2. utveckla metoder för tillämpning och spridning av miljöanpassad bioteknik av stor betydelse för miljön, särskilt på kort sikt, även om sådan bioteknik är av begränsat kommersiellt intresse,

  3. förbättra samarbetet för kompetensutveckling, inklusive överföring av bioteknik, mellan de länder som deltar i samarbetet,

  4. utarbeta lämpliga säkerhetsförfaranden baserade på programområde D, med beaktande av etiska hänsyn.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsbedömning
16.28UNCED-sekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (åren 1993-2000) för att genomföra åtgärderna i detta program till omkring en miljard dollar, varav omkring 10 miljoner dollar från världssamfundet i form av bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren inklusive icke-koncessionella villkor beror bl.a. på de specifika strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel
16.29Se 16.25-16.27 ovan.

c) Kunskapsutveckling
16.30Verksamheten inom detta programområde leder till ökat behov av utbildad personal. Stödet till befintliga utbildningsprogram behöver förstärkas, t.ex. på universitets- och högskolenivå, liksom utbytet av utbildad personal mellan länder och regioner. Utbildningsprogram för nya verksamheter och för vidareutbildning behöver också utarbetas, bl.a. för teknisk personal och stödpersonal. Det är också nödvändigt att så snabbt som möjligt öka insikten bland beslutsfattare inom myndigheter, ekonomiska och andra organ om biologiska principer och dessas politiska betydelse.

d) Kapacitetsuppbyggnad
16.31Det är nödvändigt att berörda institutioner tar ansvar för och ges de politiska, ekonomiska och personella möjligheterna att vidta sådana åtgärder som anges ovan, samt att de har ett dynamiskt förhållningssätt till den biotekniska utvecklingen (se programområde E).

D. Öka säkerheten och utveckla internationella samarbetsmetoder

Bakgrund
16.32Det är nödvändigt att vidareutveckla de principer för riskbedömning och riskhantering i fråga om alla aspekter av bioteknik som har överenskommits på internationell nivå och som bör bygga på nationellt fastställda principer. Först när tillfredsställande och transparenta förfaranden för säkerhet och gränskontroll har införts blir det möjligt att till fullo utnyttja biotekniken och acceptera såväl de potentiella fördelarna som riskerna med denna teknik. Dessa säkerhetsförfaranden kan bygga på bl.a. följande grundläggande principer: principen att organismen, om vilken man skall ha ingående kunskaper, skall stå i centrum. Dock skall denna princip tillämpas på ett flexibelt sätt, med beaktande av nationella krav och av att det logiska tillvägagångssättet är att arbeta steg för steg och fall för fall. Samtidigt visar erfarenheten att man i många fall bör tillämpa en mer allsidig metod som bygger på de erfarenheter som har gjorts under inledningsskedet, vilket bl.a. kan leda till ett rationaliserat arbetssätt med indelning i kategorier, principen om utnyttjande av riskbedömning och riskhantering samt klassificering av huruvida organismerna skall användas i slutna system eller får släppas ut i miljön.

Mål
16.33Målsättningen med detta programområde är att garantera säkerhet vid utveckling, tillämpning, utbyte och överföring av bioteknik, genom internationella överenskommelser om principer för tillämpning vid riskbedömning och riskhantering,*** med särskild tonvikt på hälso- och miljöfaktorer, samt bredast möjliga deltagande från allmänhetens sida och beaktande av etiska hänsyn.

Åtgärder
16.34De föreslagna åtgärderna inom detta programområde kräver omfattande internationellt samarbete. De skall bygga på planerade eller redan införda åtgärder för att skynda på tillämpningen av miljöanpassad bioteknik, i synnerhet i utvecklingsländerna.*********

a) Lednings- och hanteringsfrågor
16.35Regeringar och andra beslutande instanser på lämplig nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala organisationer, den privata sektorn, icke-statliga organisationer, universitet och högskolor och forskningsinstitutioner, vidta följande åtgärder:

  1. Göra etablerade säkerhetsförfaranden tillgängliga på bred basis, genom att samla in befintlig information och anpassa den till olika länders och regioners specifika behov,

  2. efter behov vidareutveckla säkerhetsförfaranden för att främja vetenskaplig utveckling och kategorisering inom områdena riskbedömning och riskhantering (informationsbehov, databaser, förfaranden för riskbedömning och villkor för utsläppande, fastställande av säkerhetsvillkor samt uppföljning och besiktningar, med beaktande av initiativ som redan tagits på nationell, regional och internationell nivå. När så är möjligt skall upprepning eller duplicering av initiativ undvikas),

  3. sammanställa, uppdatera och utarbeta kompatibla säkerhetsförfaranden inom ramen för internationellt överenskomna principer, som grund för riktlinjer för bioteknisk säkerhet, samt undersöka behovet och lämpligheten av ett internationellt avtal. Vidare skall infomationsutbyte som grund för vidareutveckling främjas, på basis av åtgärder som redan vidtagits av internationella organisationer eller andra expertorgan,

  4. bedriva utbildningsprogram på nationell och regional nivå om tillämpning av de föreslagna tekniska riktlinjerna,

  5. bidra till informationsutbyte om de förfaranden som krävs för säker hantering och riskhantering och om villkoren för utsläppande av biotekniska produkter, samt samarbeta för att kunna ge omedelbar hjälp i händelse av nödsituationer som kan uppträda i samband med användning av biotekniska produkter.

b) Data och information
16.36Se 16.35 och 16.37.

c) Internationellt och regionalt samarbete och samordning
16.37Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala organisationer, höja medvetenheten om de risker och fördelar som biotekniken kan medföra.
16.38Se 16.35. Ytterligare åtgärder bör bl.a. omfatta följande:

  1. Anordna ett eller flera regionala möten mellan länder för att fastställa ytterligare praktiska åtgärder för att underlätta det internationella samarbetet för biologisk säkerhet.

  2. upprätta ett internationellt nätverk med nationella, regionala och globala kontaktpunkter,

  3. på begäran ge direkt bistånd genom det internationella nätverket, med hjälp av informationsnät, databaser och informationsrutiner.

  4. beakta behovet och den praktiska tillämpbarheten av internationellt överenskomna riktlinjer om säkerhet vid utsläppande av biotekniska produkter bl.a. riskbedömning och riskhantering, samt överväga att studera lämpligheten av att anta riktlinjer som skulle kunna underlätta nationell lagstiftning om ansvars- och ersättningsfrågor.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsbedömning
16.39UNCED-sekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (åren 1993-2000) för att genomföra åtgärderna i detta program till omkring 2 miljoner dollar från världssamfundet i form av bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren inklusive icke-koncessionella villkor beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel
16.40 Se 16.35.

c) Kunskapsutveckling
16.41Se 16.35.

d) Kapacitetsuppbyggnad
16.42Utvecklingsländer bör ges tillräckligt internationellt bistånd av teknisk och ekonomisk art och det tekniska samarbete med dessa länder bör underlättas, i syfte att bygga upp deras lednings-, planerings-, administrativa och tekniska kompetens på nationell nivå till stöd för åtgärderna inom detta programområde. Se även programområde E.

E. Upprätta kompetenshöjande mekanismer för utveckling och miljöanpassad tillämpning av bioteknik

Bakgrund
16.43På grund av den allt snabbare utvecklingen och tillämpningen av bioteknik, i synnehet i utvecklingsländerna, blir stora insatser nödvändiga för att bygga upp de institutionella resurserna på nationell och regional nivå. De resurser som möjliggör detta, t.ex. inom utbildning, tekniskt kunnande, forskning och utveckling, industrins infrastruktur, kapital (inklusive riskkapital), det immaterialrättsliga skyddet samt expertkunskaper på områden som marknadsföring, forskning, teknikvärdering, socioekonomisk bedömning och säkerhetsbedömning är ofta otillräckliga i utvecklingsländerna. Åtgärder måste därför vidtas för att bygga upp kompetens på dessa och andra områden och dessa åtgärder måste backas upp av ekonomiskt stöd. Det är därför nödvändigt att stärka den inhemska kompetensen i utvecklingsländerna genom nya inter-nationella initiativ för att stödja forskningen, i syfte att påskynda utveckling och tillämpning av såväl ny som traditionell bioteknik till stöd för behovet av en hållbar utveckling på lokal, nationell och regional nivå. Nationella mekanismer som gör det möjligt för allmänheten att hålla sig informerad och diskutera forskningen om och tillämpningen av bioteknik skall ingå i denna process.
16.44Vissa åtgärder har redan vidtagits på nationell, regional och global nivå med avseende på de frågor som tas upp under programområdena A, B, C och D, och rådgivning har getts till enskilda länder om utveckling av nationella riktlinjer och om system för att genomföra dessa riktlinjer. Dessa åtgärder är dock i allmänhet dåligt samordnade och inbegriper många olika organisationer, prioriteringar, grupper, tidsramar, finansieringskällor och resursbegränsningar. För att kunna utnyttja befintliga resurser på effektivast möjliga sätt krävs en betydligt mer samlad och samordnad strategi. Liksom vid tillämpning av annan ny teknik kan den biotekniska forskningen och tillämpningen av forskningsresultaten få omfattande både positiva och negativa socioekonomiska och kulturella effekter. Vilka dessa effekter är måste fastställas i början av det biotekniska utvecklingsarbetet, så att konsekvenserna av överföring av bioteknik kan hanteras på rätt sätt.

Mål
16.45Följande mål föreslås:

  1. Främja utveckling och tillämpning av bioteknik, särskilt i utvecklingsländerna, genom att:

    1. stärka redan vidtagna åtgärder på nationell, regional och global nivå,

    2. ge erforderligt stöd till beiotekniken, särskilt till forskning och produktutveckling, på nationell, regional och internationell nivå,

    3. höja medvetenheten hos allmänheten om fördelarna och riskerna med bioteknik, i syfte att bidra till hållbar utveckling,

    4. bidra till att skapa ett gynnsamt klimat för investeringar, kompetensuppbyggnad i industrin och distribution/marknadsföring,

    5. främja utbytet av forskare mellan alla länder och motarbeta begåvningsflykt,

    6. erkänna och främja ursprungsbefolkningars och deras samhällens traditionella metoder och kunskaper, och se till att de ges möjlighet att ta del av de ekonomiska och kommersiella fördelar som den biotekniska utvecklingen medför.17

  2. fastställa metoder och medel för att stärka redan pågående projekt, där så är möjligt genom att bygga på redan etablerade mekanismer, i synnerhet på regional nivå, för att exakt fastställa behoven av ytterligare initiativ, framförallt med avseende på utecklingsländerna, samt utveckla lämpliga strategier, där bl.a. förslag till nya internationella mekanismer skall ingå.

  3. fastställa eller anpassa lämpliga mekanismer för säkerhets- och riskbedömning på lokal, regional och internationell nivå, allt efter det aktuella fallet.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor
16.46Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd från internationella och regionala organisationer, den privata sektorn, icke-statliga organisationer samt universitet och högskolor och forskningsinstitutioner, vidta följande åtgärder:

  1. Utarbeta riktlinjer och mobilisera ytterligare resurser för att underlätta tillgängligheten till ny bioteknik, i synnerhet för och i utvecklingsländerna,

  2. genomföra kampanjer för att skapa större medvetenhet bland allmänheten och bland beslutsfattare i nyckelställning om de möjligheter samt de fördelar och risker som miljöanpassad tillämpning av bioteknik medför,

  3. så snart som möjligt granska metoder, program och åtgärder som redan införts eller vidtagits på nationell, regional och global nivå, för att identifiera dessas starka respektive svaga sidor och eventuella brister, samt bedöma vilka prioriteringar som är nödvändiga i utvecklingsländerna,

  4. utnyttja befintlig kompetens för att fastställa och genomföra strategier, för att lösa problem med begränsningar och brister inom områdena livsmedel, foder och förnybara råmaterial, hälsovård och miljöskydd,

  5. så snart som möjligt göra en uppföljning och kritisk genomgång för att fastställa metoder och medel för att stärka utvecklingsländernas möjligheter att tillämpa biotekniken med hänsyn till miljön. Ett första steg i detta arbete är att fastställa metoder för att förbättra befintliga mekanismer, i synnerhet på regional nivå. Detta skall följas upp av diskussioner om tänkbara nya internationella mekanismer, t.ex. regionala biotekniska centra,

  6. utarbeta strategier för att lösa problem med förväntade brister och begränsningar, genom ändamålsenlig forskning, produktutveckling och marknadsföring,

  7. vid behov fastställa ytterligare standarder för kvalitetssäkring för biotekniska tillämpningar och produkter.

b) Data och information
16.47Följande åtgärder bör vidtas: tillgängligheten till befintliga system för informationsspridning bör underlättas, i synnerhet för utvecklingsländerna, och där så behövs förbättras. Vidare bör möjligheten att sammanställa en informationskatalog diskuteras.

c) Internationellt och regionalt samarbete och samordning
16.48Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer ta nya lämpliga initiativ för att fastställa prioriterade forskningsområden utifrån specifika problem. Vidare bör tillgängligheten till ny bioteknik förbättras, i synnerhet för utvecklingsländerna och för berörda organisationer i dessa länder, i syfte att stärka den inhemska kompetensen och stödja uppbyggande av forskningskompetens och institutionella resurser i dessa länder.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsbedömning
16.49UNCED-sekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (åren 1993-2000) för att genomföra åtgärderna i detta program till omkring fem miljoner dollar från världssamfundet i form av bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av rege-ringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive eventuella icke-koncessionella villkor beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel
16.50"Workshops", symposier, seminarier och annat utbyte inom forskarkretsar om specifika prioriterade ämnesområden bör anordnas på regional och global nivå. Kompetensen hos forskare och teknisk personal i de olika länderna skall utnyttjas till fullo för att åstadkomma ett sådant utbyte.

c) Kunskapsutveckling
16.51Personalutvecklingsbehov behöver identifieras och vidareutbildningsprogram utvecklas på nationell, regional och global nivå, i synnerhet i utvecklingsländerna. Dessa skall understödjas av ökad utbildning och träning på samtliga nivåer, såväl grundutbildningar på universitet och högskolor som forskarutbildningar och fortbildning för studerande med doktorsgrad, liksom utbildning av tekniker och assistenter, med särskild tonvikt på utbildning av arbetskraft inom konsultverksamheter, design, ingenjörsvetenskap och marknadsundersökning. Vidare är det nödvändigt att utarbeta och inrätta utbildningsprogram för föreläsare som utbildar forskare och tekniker inom institutioner för kvalificerad forskning i olika länder över hela världen, och system för belöning, stimulas och erkännande av forskare och teknologier (se 16.50). Det är också nödvändigt att förbättra tjänstevillkoren på nationell nivå i utvecklingsländerna, för att stimulera den utbildade arbetskraften så att den stannar i landet. Samhället bör informeras om de sociala och kulturella effekterna av utveckling och tillämpning av bioteknik.

d) Kapacitetsuppbyggnad
16.52Bioteknisk forskning och utveckling bedrivs såväl under mycket kvalificerade förhållanden som på praktisk nivå i många länder. Åtgärder behöver vidtas för att se till att den nödvändiga infastrukturen för forskning, tillämpning ute på fältet och teknisk verksamhet finns tillgänglig på decentraliserad nivå. Det globala och regionala samarbetet inom såväl grundforskning som tillämpad forskning och utveckling behöver också stärkas och alla tänkbara åtgärder vidtas för att se till att befintliga nationella och regionala organ och institutioner utnyttjas maximalt. Sådana institutioner finns redan i vissa länder och det borde vara möjligt att utnyttja dem för utbildning och gemensamma forskningsprojekt. Det är nödvändigt att förstärka kompetensen och resurserna inom universitet, tekniska utbildningar och lokala forskningsanstalter där biotekniskt utvecklingsarbete bedrivs och utveckla organisationer för tillämpning ute på fältet, i synnerhet i utvecklingsländerna.
  1. Se kapitel 15 (Bevarande av den biologiska mångfalden).

  2. Se kapitel 14 (Att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling).

  3. Se kapitel 11 (Åtgärder mot avskogning).

  4. Se kapitel 34 (Överföring av miljöanpassad teknologi, samarbete och kapacitetsuppbyggnad).

  5. Se kapitel 6 (Att skydda och främja människors hälsa).

  6. Se kapitel 21 (Miljöanpassad hantering av fast avfall och avloppsvatten).

  7. Se kapitel 10 (En integrerade syn på planering och hushållning av markresurser).

  8. Se kapitel 18 (Skydd av kvalitet och tillgång på färskvattenresurser). *** Se forskningsrapport 55: "Miljöanpassad hantering" av bioteknik: Säkerhet inom bioteknik - riskbedömning och riskhantering" (februari 1992). Sammanställd av UNCED-sekretariatet i syfte att beakta kommentarer vid UNCED:s förberedande kommittés tredje session till del II av dokument A/CONF.151/PC/67, med diskussionerna från expertmötet i London i juni 1991 om bedömning och hantering av risker med bioteknik.

  9. Se kapitel 26 (Att erkänna och stärka ursprungsbefolkningars och deras samhällens roll).
Kapitel 15InnehållKapitel 17