1. Översyn av jordbrukspolitik, planering och integrerad programutformning mot bakgrund av jordbrukets många olika funktioner, särskilt med sikte på en trygg livsmedelsförsörjning och en hållbar utveckling

2. Att säkerställa människors deltagande i och främja kunskapsutveckling för ett hållbart jordbruk

3. Att förbättra jordbruksproduktion och genom att kombinera jordbruksarbete med annat arbete och utveckling av infrastrukturen

4. Information om markanvändningsplaner och utbildning för jordbrukssektorn

5. Markvård och markrehabilitering

6. Vatten för hållbar livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling

7. Bevarande och hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser för livsmedel och ett hållbart jordbruk

8. Bevarande och hållbart nyttjande av djurgenetiska resurser för ett hållbart jordbruk

9. Integrerad skadedjursbekämpning inom jordbruket

10. En hållbar växtnäringsbalans för att öka livsmedelsproduktionen

11. Förändring av energiförsörjningen på landsbygden för att öka produktiviteten

12. Utvärdering av effekterna av ultraviolett strålning på växter och djur till följd av uttunning av det stratosfäriska ozonskiktet

A. Översyn av jordbrukspolitik, planering och integrerad programutformning mot bakgrund av jordbrukets många olika funktioner, särskilt med sikte på en trygg livsmedelsförsörjning och en hållbar utveckling

Bakgrund

Mål

1. Att senast 1995 se över och vid behov införa ett program för att integrera miljö- och utvecklingsfrågorna med analyser av politik inom livsmedels- och jordbrukssektorn och analyser, utformning och genomförande av relevant makroekonomisk politik,

2. att senast 1998 bibehålla och vid behov utveckla operativa planer, program och åtgärder tvärs över sektorsgränserna, inklusive program och åtgärder för att på hållbar basis öka livsmedelsprodukton och en trygg livsmedelsförsörjning inom ramen för en hållbar utveckling,

3. att senast 2005 bevara och öka utvecklingsländernas, särskilt de minst utvecklade ländernas, kapacitet för självständig hantering av politik, programutformning och planering.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Se över den nationella politiken för en trygg livsmedelsförsörjning, inklusive säkerställande av tillräckliga kvantiteter, tillräcklig stabilitet och tillgång till livsmedel för alla hushåll,

2. se över nationell och regional jordbrukspolitik med avseende bl.a. på utrikeshandel, prispolitik, växelkurspolitik, jordbrukssubventioner och -skatter samt en organisation för regional ekonomisk integration,

3. genomföra politik för att i positiv riktning påverka frågan om besittningsrätt och äganderätt till mark, med beaktande av den minsta areal per enhet som behövs för att bibehålla produktionsnivåer och förhindra ytterligare styckning av jordbruksfastigheter,

4. studera demografiska tendenser och befolkningsrörelser för att kunna fastställa kritiska områden vad gäller jordbruksproduktion,

5. utforma, införa och följa upp politik, lagar och bestämmelser samt incitament som leder till hållbart jordbruk, hållbar landsbygdsutveckling och förbättrad livsmedelsförsörjning samt till utveckling och överföring av lämplig jordbruksteknik, inklusive, där så är lämpligt, långsiktigt hållbara jordbrukssystem med minimal användning av insatsvaror,

6. stödja nationella och regionala förvarningssystem genom stödprojekt för en trygg livsmedelsförsörjning med övervakning av tillgång till och efterfrågan på livsmedel och faktorer som påverkar hushållens tillgång till livsmedel,

7. se över sin politik med sikte på att förbättra skörd, lagring, förädling, distribution och marknadsföring av produkter på lokal, nationell och regional nivå,

8. utforma och genomföra integrerade jordbruksprojekt knutna till andra resurshanteringsverksamhet, t.ex. bruk av betesmark, skogsbruk och viltvård,

9. främja social och ekonomisk forskning och politik till stöd för en hållbar utveckling av jordbruket, särskilt inom känsliga ekosystem och tätbefolkade områden,

10. observera lagrings- och distributionsproblem som påverkar livsmedelens tillgänglighet; stödja forskning, där så är nödvändigt, för att övervinna dessa problem samt samarbeta med producenter och distributörer för att införa förbättrade förfaranden och system.

1. Samarbeta aktivt för att öka och förbättra information om förvarningssystem för livsmedel och jordbruk på såväl regional som nationell nivå,

2. undersöka och bedriva forskning för att ta fram basinformation om situationen vad gäller naturresurser av betydelse för livsmedels- och jordbruksproduktion samt om planering för att kunna bedöma hur olika slags resursanvändning påverkar dessa resurser och utveckla metoder och analysverktyg, t.ex. miljöredovisningar.

1. Tillämpa, på subregional nivå, integrerade strategier för en hållbar utveckling av jordbruket och livsmedelsförsörjning som använder sig av de möjligheter som erbjuds av regional produktion och handel, inklusive organisationer för regional ekonomisk integration, för att trygga livsmedelsförsörjningen,

2. inom ramen för målet att uppnå en hållbar utveckling av jordbruket och gällande internationella principer om handel och miljö främja ett mera öppet och icke-diskriminerande handelssystem som utesluter orättvisa handelshinder, vilket tillsammans med annan politik skall underlätta ytterligare integrering av jordbruks- och miljöpolitik så att de stöder varandra,

3. stärka och upprätta nationella, regionala och internationella system och nätverk för att öka insikten om samspelet mellan jordbruk och miljö, specificera miljöanpassad teknik och underlätta utbyte av information om informationskällor, politik och analysteknik och analysverktyg.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

1. Angagera och utbilda lokala ekonomer, planerare och analytiker för att genomföra översyn av nationell och internationell politik och utveckla strukturer för ett hållbart jordbruk,

2. införa lagstiftning för att främja kvinnors rätt till jord och undanröja fördomar som hindrar dem från att delta i landsbygdsutveckling.

B. Att säkerställa människors deltagande i och främja kunskapsutveckling för ett hållbart jordbruk

Bakgrund

Mål

1. Att främja större allmänt medvetande om betydelsen av folkligt deltagande och folkliga organisationer, särskilt kvinnogrupper, ungdomar, ursprungsbefolkningar och befolkningar som lever under ockupation, lokala samhällen och småjordbrukare, för ett hållbart jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling,

2. att säkerställa att människor på landsbygden, särskilt kvinnor, småjordbrukare, jordlösa, urinvånare och människor som lever under ockupation, får tillgång på rättvisa villkor till jord, vatten och skogsresurser och till teknik, finansiering, marknadsföring, förädling och distribution,

3. att stärka och utveckla ledningen av och kapaciteten hos landsbygdsmänniskors organisationer samt rådgivningstjänster och decentralisera beslutsfattandet till lägsta lokala nivå.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Utveckla och förbättra integrerade rådgivningstjänster för jordbruksfrågor och landsbygdsorganisationer och genomföra åtgärder för naturresurshantering och en trygg livsmedelsförsörjning, med beaktande av de olika behoven inom naturahushållsjordbruket och marknadsinriktad produktion,

2. se över och ändra inriktningen på befintliga åtgärder för att uppnå tillgång till jord, vatten och skogsresurser för fler befolkningsgrupper och säkerställa likaberättigande för kvinnor och andra eftersatta grupper, med särskild tonvikt på landsbygdsbefolkningar, ursprungsbefolkningar, människor som lever under ockupation och lokala samhällen,

3. upprätta tydliga äganderättigheter och tilldela andra rättigheter och skyldigheter vad avser jord till individer eller samhällen för att uppmuntra till investeringar i jordresurser,

4. utarbeta riktlinjer för en decentraliseringspolitik för landsbygdsutveckling genom omorganisering och stärkande av landsbygdsinstitutioner,

5. utforma politik beträffande rådgivning, utbildning, prissättning, distribution av insatsvaror, krediter och skatter för att ge de nödvändiga incitamenten och rättvis tillgång för fattiga människor till tjänster för produktionsstöd,

6. tillhandahålla stödtjänster och utbildning, med beaktande av olikheterna vad beträffar jordbruksförhållanden och jordbruksmetoder inom olika områden; största möjliga användnig av insatsvaror som produceras på plats och minimal användning av externa insatsvaror; största möjliga användning av lokala naturresurser och hushållning med förnybara energikällor samt upprättande av nätverk för utbyte av information om alternativa jordbruksmetoder.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

1. Intensifiera sitt samarbete med icke-statliga organisationer för att samla och sprida information om folkligt deltagande och folkliga organisationer och människor som lever under ockupation, försök med olika metoder för utveckling baserade på ett aktivt deltagande från befolkningens sida och utbildning för kunskapsutveckling och för att stärka landsbygdsorganisationers ledningsstrukturer,

2. medverka till att få fram information som finns tillgänglig hos icke-statliga organisationer och främja ett internationellt ekologiskt jordbruksnätverk för att påskynda utveckling och tillämpning av ekologiska jordbruksmetoder.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Uppmuntra människorna att delta i utveckling och överföring av jordbruksteknik, med utnyttjande av ursprungsbefolkningens ekologiska kunskaper och metoder,

2. upprätta tillämpad forskning om metoder baserade på befolkningens deltagande i beslutsprocessen, ledningsstrategier och lokala organisationer.

d) Kapacitetsuppbyggnad

C. Att förbättra jordbruksproduktion och jordbrukssystem genom att kombinera jordbruksarbete med annat arbete och utveckling av infrastrukturen

Bakgrund

Mål

1. Att förbättra produktiviteten inom jordbruket på ett hållbart sätt och öka diversifiering, effektivitet, en trygg livsmedelsförsörjning och inkomster på landsbygden samtidigt som riskerna för ekosystem minimeras,

2. att öka jordbrukarnas självtillit när det gäller att utveckla och förbättra infrastrukturen på landsbygden och underlätta överföring av miljöanpassad teknik för integrerade produktions- och jordbrukssystem, inklusive inhemsk teknik och ett hållbart utnyttjande av biologiska och ekologiska processer, inklusive kombinerat skogs- och jordbruk, hållbar viltvård, fiskodling, inlandsfiske och kreatursskötsel,

3. att skapa sysselsättningstillfällen såväl inom som utanför jordbruket, särskilt bland fattiga människor och dem som är bosatta inom marginella områden, med beaktande av förslagen om alternativ sysselsättning bl.a. inom regnfattiga områden.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Utveckla och till jordbrukarhushåll lära ut integrerade jordbruksmetoder, t.ex. växelbruk, användning av organisk gödsel och annan teknik för att minska användning av jordbrukskemikalier, olika slags teknik för näringstillförsel och effektivt utnyttjande av externa insatsvaror, förbättrad teknik för att utnyttja avfall och biprodukter och förebygga förluster före och efter skörden, med särskilt beaktande av kvinnornas roll,

2. skapa sysselsättningstillfällen utanför jordbruket genom privata småskaliga enheter för förädling av jordbruksprodukter, servicecentra för landsbygden och andra förbättringar vad gäller infrastrukturen,

3. främja och förbättra finansiella nätverk på landsbygden som utnyttjar lokala investeringsresurser,

4. säkerställa den viktigaste infrastrukturen för att ta emot insatsvaror och tjänster för jordbruket, samt för marknadsföring på nationella och lokala marknader, och minska livsmedelssvinn,

5. starta och upprätthålla kartläggningar av jordbruk, försök med lämplig teknik på de enskilda jordbruken och en dialog med landsbygdssamhällen för att upptäcka begränsningar och flaskhalsar och finna lösningar,

6. analysera och utpeka möjligheter till ekonomisk integrering av jordbruk och skogsbruk samt vatten och fiske och vidta effektiva åtgärder för att stimulera skogsvård och trädodling på jordbruk som ett sätt att utnyttja resurser.

1. Analysera effekterna av tekniska uppfinningar och incitament på jordbrukarhushållens inkomster och välfärd,

2. starta och underhålla program, såväl inom som utanför jordbruket, för att samla in och dokumentera ursprungsbefolkningars kunskaper.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

1. Främja utbildning och yrkesutbildning för jordbrukare och landsbygdssamhällen genom formell och icke-formell undervisning,

2. starta medvetande- och utbildningsprogram för företagare, företagsledare, bankfolk och köpmän vad avser tjänster för landsbygden och teknik för småskaliga enheter för förädling av jordbruksvaror.

1. Förbättra sin organisatoriska kapacitet för att behandla frågor i samband med verksamhet utanför jordbruk och utveckling av industri på landsbygden,

2. öka kreditmöjligheterna och landsbygdsinfrastruktur vad gäller förädlingsindustri, transport och marknadsföring.

Bakgrund

Mål

1. Att harmonisera planeringsförfaranden, få jordbrukare att delta i planeringsprocessen, samla information om markanvändning, konstruera och upprätta databaser, avgränsa markområden med liknande potential, ta reda på resursproblem och resursvärden som behöver beaktas vid upprättande av mekanismer för att främja en effektiv och miljöanpassad resursanvändning,

2. att upprätta organ för jordbruksplanering på nationell och lokal nivå för att fastställa prioriteringar, kanalisera resurser och genomföra program.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Upprätta och stärka planering, hantering, utbildning och information för användning av jordbruksmark och för markresurser på nationell och lokal nivå,

2. starta och underhålla grupper för planering, hantering och vård av jordbruksmarksresurser inom distrikt och byar för att medverka vid problemidentifiering, utarbetande av lösningar vad gäller teknik och markvård och genomföra projekt.

1. Samla, kontinuerligt övervaka, uppdatera och sprida information, där så är möjligt, om resursutnyttjande och levnadsförhållanden, klimat-, vatten- och jordfaktorer samt om markanvändning, fördelning av vegetationstäcket och djurarter, användning av vilda växter, produktionssystem och avkastning, kostnader och priser och sociala och kulturella faktorer som kan påverka användning av jordbruksmark och angränsande mark,

2. starta program för att sprida information och främja diskussion och bildande av ledningsgrupper.

1. Stärka eller tillsätta internationella, regionala och subregionala tekniska arbetsgrupper med särskilda direktiv och budgetar för att främja en integrerad användning av markresurser för jordbruk, planering, datainsamling och användning av simuleringsmodeller för produktion samt informationsspridning,

2. utarbeta internationellt godtagbara metoder för upprättande av databaser, beskrivning av markanvändning och målövergripande optimering.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Utveckla databaser och geografiska informationssystem för att lagra och presentera fysisk, social och ekonomisk information om jordbruk och ekologiska zoner och utvecklingsområden,

2. genom målövergripande optimering välja kombinationer av markanvändning och produktionssystem som är lämpliga för markområden och stärka leveranssystem och lokala samhällens deltagande,

3. uppmuntra integrerad planering vad gäller avrinningsområden och landskap för att minska jordförluster och skydda yt- och grundvattenresurser från kemisk förorening.

1. Utbilda specialister och planeringsgrupper på nationell, distrikts- och bynivå genom formella och informella kurser och genom studieresor och samverkan,

2. genom mediaprogram, konferenser och seminarier uppmuntra diskussion på alla nivåer om policyfrågor och utvecklings- och miljöfrågor som är av betydelse för användning och vård av jordbruksmark.

1. Inrätta kartläggnings- och planeringsenheter för markresurser på nationell, distrikts- och bynivå för att fungera som kontaktpunkter och länkar mellan olika institutioner och vetenskapsgrenar och mellan regeringar och människorna,

2. upprätta eller stärka statliga och internationella institutioner med ansvar för undersökningar, hantering och utveckling av jordbruksresurser, rationalisera och stärka rättsliga strukturer och tillhandahålla utrustning och tekniskt bistånd.

Bakgrund

Mål

1. Att före år 2000 se över och vid behov genomföra undersökningar av nationella markresurser som omfattar områden där marken har förstörts samt omfattningen och svårighetsgraden av markförstöringen,

2. att utarbeta och genomföra en heltäckande politik och ett heltäckande program som leder till att förstörda områden återställs och riskområden bevaras samt förbättra den allmänna planeringen, hanteringen och användningen av markresurser och bevara jordens bördighet med sikte på en hållbar utveckling av jordbruket.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Utarbeta och genomföra program för att undanröja de fysiska, sociala och ekonomiska orsakerna till markförstöring, t.ex. arrendesystem, handelssystem och strukturer för jordbrukspriser som leder till en olämplig markanvändning,

2. ge incitament och, där så är lämpligt och möjligt, ställa resurser till förfogande för lokala samhällens deltagande i planering, genomförande och underhållande av egna markvårds- och rehabiliteringsprogram,

3. utarbeta och genomföra program för rehabilitering av mark som har blivit vattensjuk eller förstörts av försaltning,

4. utarbeta och genomföra program för en successiv hållbar användning av mark som inte har odlats men som kan vara lämpad för jordbruk.

1. Göra periodiska undersökningar för att bedöma omfattningen av sina markresurser och deras tillstånd,

2. stärka och upprätta nationella databaser för markresurser, med uppgifter om områden där marken har förstörts och omfattningen och svårighetsgraden av markförstöringen samt om områden som hotas av förstöring, och utvärdera utfallet av de markvårds- och rehabiliteringsprogram som har startats,

3. samla information om och dokumentera inhemska markvårds- och rehabiliteringsmetoder och jordbrukssystem som underlag för forsknings- och rådgivningsprogram.

1. Utarbeta prioriterade markvårds- och rehabiliteringsprogram, inklusive rådgivning för regeringar och regionala organisationer,

2. upprätta regionala och subregionala nätverk för vetenskapsmän och tekniker så att dessa kan utbyta erfarenheter, utarbeta gemensamma program och sprida framgångsrik teknik för markvård och rehabilitering.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

d) Kapacitetsuppbyggnad

1. Utveckla och stärka den nationella kapaciteten vad avser forskningsinstitutioner för att utarbeta och tillämpa effektiva förfaranden för markvård och rehabilitering som lämpar sig för markanvändarnas sociala, ekonomiska och fysiska förhållanden,

2. samordna all politik och alla strategier och program för markvård och rehabilitering, med pågående program som har beröringspunkter med detta område, t.ex. nationella planer för miljöåtgärder, handlingsplanen för tropiskt skogsbruk och nationella utvecklingsprogram.

G. Bevarande och hållbart nyttjande av växt genetiska resurser för livsmedel och ett hållbart jordbruk

Bakgrund

Mål

1. Att snarast genomföra en första regenerering och en säker duplicering av befintliga ex situ-samlingar på global basis,

2. att genom gemensamma insatser, inklusive utbildning, inom ramen för nätverk av samverkande institutioner samla och studera växter som kan vara användbara för att öka livsmedelsproduktionen,

3. att senast år 2000 anta politik och stärka eller starta program för bevarande och hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser, in situ inom enskilda jordbruk och ex-situ, för livsmedel och jordbruket, som skall integreras med strategier och program för ett hållbart jordbruk,

4. att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en rättvis fördelning av de fördelar och resultat som uppnås av forskning och utbildning vad gäller växtförädling mellan producenterna och användarna av växtgenetiska resurser.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Utveckla och stärka institutionell kapacitet och institutionella strukturer och program för vård och användning av växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk,

2. stärka och igångsätta forskning inom den offentliga sektorn om utvärdering och nyttjande av ovannämnda resurser med sikte på att uppnå målen om ett hållbart jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling,

3. utveckla system för förökning, utbyte och spridning av ovannämnda resurser (frö- och växtmaterial), särskilt i utvecklingsländerna, och övervaka, kontrollera och utvärdera införandet av nya växter,

4. utarbeta planer eller program för prioriterade åtgärder som syftar till att bevara och på ett hållbart sätt nyttja ovannämnda resurser på grundval, där så är lämpligt, av studier av dessa resurser i enskilda länder,

5. främja diversifiering av odling inom jordbrukssystem, inbegripet odling av nya växter som kan vara av betydelse för livsmedelsproduktion,

6. främja nyttjande av och forskning om otillräckligt kända växter och grödor som kan vara av värde för livsmedelsproduktion,

7. stärka den nationella kapaciteten för nyttjande av ovannämnda resurser och växtförädling och fröproduktion genom såväl specialiserade institutioner som jordbrukssamhällen.

1. Utveckla strategier för nätverk av in situ genetiska skyddsområden och användning av sådana hjälpmedel som ex situ-samlingar på enskilda jordbruksenheter, genbanker och liknande teknik,

2. upprätta nätverk för ex situ-bassamlingar,

3. med jämna mellanrum se över och rapportera om situationen vad gäller ovannämnda resurser, med utnyttjande av befintliga system och förfaranden,

4. klassificera och utvärdera det växtgenetiska material som har samlats, sprida information för att underlätta användning av samlingar av detta material och utvärdera den genetiska variationen i samlingarna.

1. Stärka Globala systemet för bevarande och hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk, bl.a. genom att påskynda utvecklingen av Globala informations- och förvarningssystemet för att underlätta informationsutbyte; utveckla metoder för att främja överföring av miljöanpassad teknik, särskilt till utvecklingsländerna, och vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa jordbrukarnas rättigheter ("farmers rights"),

2. utveckla subregionala, regionala och globala nätverk för växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk in situ inom skyddsområden,

3. utarbeta periodiska rapporter om den globala situationen vad beträffar växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk,

4. utarbeta en löpande handlingsplan för globalt samarbete om växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk,

5. stödja inför 1994 Fjärde internationella tekniska konferensen om bevarande och hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk, som skall anta den första globala rapporten och den första globala handlingsplanen om bevarande och hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk,

6. anpassa Globala systemet till utfallet av förhandlingarna om en konvention om biologisk mångfald.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Utveckla grundforskning inom områden som växttaxonomi och växtgeografi, med utnyttjande av framsteg t.ex. inom datavetenskap, molekylärgenetik och in vitro frysförvaring,

2. utveckla större samarbetsprojekt mellan forskningsprogram i utvecklade länder och utvecklingsländer, särskilt vad gäller förbättring av otillräckligt kända eller försummade grödor,

3. främja kostnadseffektiv teknik för att hålla dubbla uppsättningar av ex situ-samlingar (som också kan användas av lokala samhällen),

4. vidareutveckla teknik för bevarande av arter in situ och tekniska metoder för att förena detta med ex situ-insatser.

1. Främja universitetskurser inom miljövetenskap på såväl grundnivå som doktorandnivå för drift av anläggningar för bevarande av växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och jordbruk och för utformning och genomförande av nationella program för sådana resurser,

2. höja medvetandet hos rådgivningsverksamheten för jordbrukare för att knyta samman verksamhet för att bevara växtgenetiska resurser med användarkollektiv,

3. utarbeta utbildningsmaterial för att främja verksamhet för att bevara och utnyttja växtgenetiska resurser på lokal nivå.

H. Bevarande och hållbart nyttjande av djurgenetiska resurser för ett hållbart jordbruk

Bakgrund

Mål

1. Att så utförligt som möjligt räkna upp och beskriva alla djurraser som används inom animalieproduktion och starta ett tioårigt handlingsprogram,

2. att starta och genomföra handlingsprogram för att fastställa vilka raser som är i riskzonen, med detaljer om riskernas karaktär och lämpliga åtgärder för bevarande,

3. att starta och genomföra program för utveckling av inhemska raser för att säkerställa deras överlevnad och undvika risken för att de ersätts med nya raser eller till följd av korsningsprogram.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Utarbeta planer för bevarande av utrotningshotade populationer, inklusive insamling och lagring av sperma/embryon, bevarande av inhemska raser på enskilda jordbruk eller bevarande in situ,

2. planera och genomföra strategier för utveckling av raser,

3. välja ut inhemska populationer på grundval av deras regionala betydelse och genetiska sällsynthet för ett tioårsprogram och senare göra ytterligare ett urval av inhemska raser för utveckling.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

1. Främja upprättandet av regionala genbanker, i den mån detta är motiverat, på grundval av tekniskt samarbete mellan utvecklingsländer,

2. behandla, lagra och analysera djurgenetiska data på global nivå och även upprätta en global förteckning och ett globalt förvarningssystem för utrotningshotade raser; utvärdera på global basis vetenskaplig och mellanstatlig styrning av program för och översyn av regional och nationell verksamhet; utveckla metoder, normer och standarder (inklusive internationella överenskommelser), övervaka genomförandet av dessa och av tekniskt och ekonomiskt bistånd i detta sammanhang,

3. utarbeta och offentliggöra en allsidig databas för djurgenetiska resurser, med beskrivningar av varje ras, dess härstamning, släktskap med andra raser, populationens storlek och en begränsad uppsättning av biologiska egenskaper och produktionsegenskaper,

4. utarbeta och offentliggöra en global förteckning över hotade lantbruksraser för att nationella regeringar skall kunna vidta åtgärder för att bevara utrotningshotade raser och vid behov ansöka om tekniskt bistånd.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Använda databaser och enkäter för att upprätta en global inventering,

2. utnyttja frysförvaring av arvsmassa, bevara allvarligt hotade raser och annat material som kan användas för att rekonstruera gener.

1. Anordna utbildningskurser för sina medborgare för att bygga upp det kunnande som behövs för insamling och behandling av data och för sammanställning av representativa urval av genetiskt material,

2. underlätta för forskare och chefer att upprätta en informationsbas för inhemska djurraser och främja program för att utveckla och bevara viktigt djurgenetiskt material.

1. Inrätta centra för artificiell insemination inom landet och in situ uppfödningsanläggningar,

2. främja program och tillhörande fysisk infrastruktur inom landet för bevarande och utveckling av djurraser samt förstärkande av den nationella kapaciteten för förebyggande åtgärder vad gäller utrotningshotade raser.

Bakgrund

Mål

1. Att senast år 2000 förbättra tjänster för växtskydd och djurhälsa, inklusive mekanismer för att begränsa distribution och användning av bekämpningsmedel, och tillämpa de internationella etiska principerna för distribution och användning av bekämpningsmedel,

2. att förbättra och genomföra program för att genom jordbrukarnätverk, rådgivningstjänster och forskningsinstitutioner ge jordbrukare tillgång till integrerad skadedjursbekämpning,

3. senast 1998 upprätta operativa och interaktiva nätverk mellan jordbrukare, forskare och rådgivningstjänster för att främja och utveckla integrerad skadedjursbekämpning.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Se över och reformera den nationella politiken och nationella mekanismer för att säkerställa en säker och lämplig användning av bekämpningsmedel, t.ex. prissättningsåtgärder, brigader för skadedjursbekämpning, prisstrukturen vad gäller insatsvaror och produktion samt politik och handlingsplaner för integrerad skadedjursbekämpning,

2. utveckla och anta effektiva system för att kontrollera och övervaka förekomsten av skadedjur och sjukdomar inom jordbruket och distribution och användning av bekämpningsmedel på landsnivån,

3. uppmuntra forskning och utveckling vad gäller målspecifika bekämpningsmedel som är lättnedbrytbara efter användning,

4. säkerställa att bekämpningsmedel märks på ett sådant sätt att jordbrukare får överskådlig information om säker hantering, användning och kvittblivning.

1. Sammanställa och harmonisera befintlig information och befintliga program om användning av bekämpningsmedel som har förbjudits eller kraftigt begränsats i olika länder,

2. sammanställa, dokumentera och sprida information om biologiska och organiska bekämpningsmedel samt om traditionella och andra relevanta kunskaper och färdigheter vad gäller bekämpningsmetoder utan användning av kemikalier,

3. genomföra nationella undersökningar för att sammanställa basinformation om användning av bekämpningsmedel i varje land och biverkningarna för människors hälsa och miljön samt vidta lämpliga åtgärder.

1. Införa ett system för insamling, analys och spridning av kvantitativ och kvalitativ information om den årliga förbrukningen av bekämpningsmedel och deras inverkan på människors hälsa och miljön,

2. stärka regionala tvärvetenskapliga projekt och upprätta nätverk för integrerad skadedjursbekämpning för att demonstrera de sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelarna av denna metod för livsmedel och avsalugrödor inom jordbruket,

3. utveckla en välfungerande integrerad skadedjursbekämpning, som består i ett urval av biologiska, fysiska och kulturella bekämpningsmetoder samt kemiska bekämpningsmedel, med beaktande av särskilda regionala förhållanden.

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

c) Kunskapsutveckling

1. Utarbeta och genomföra utbildningsprogram för arbetssätt och teknik för integrerad skadedjursbekämpning i syfte att informera beslutsfattare, forskare, icke-statliga organisationer och jordbrukare,

2. utbilda rådgivande personal och säkra jordbrukares och kvinnogruppers deltagande i användning av sunda odlingsmetoder och skadedjursbekämpning inom jordbruket som utesluter kemikalier.

J. En hållbar växtnäringsbalans för att öka livsmedelsproduktionen

Bakgrund

Mål

1. Att senast år 2000 utveckla och i alla länder bedriva systemet med integrerad tillförsel av växtnäringsämnen och optimera tillgången på gödsel och andra växtnäringsämnen,

2. att senast år 2000 upprätta och underhålla den institutionella och mänskliga infrastrukturen för att effektivisera beslutsfattande vad gäller jordens produktionsförmåga,

3. att utveckla och sprida nationellt och internationellt tekniskt kunnande till jordbrukare, rådgivare, planerare och beslutsfattare vad gäller ny och befintlig miljöanpassad teknik och strategier för att öka jordens produktionsförmåga för att främja ett långsiktigt hållbart jordbruk.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Utforma och tillämpa strategier för att varaktigt förbättra jordens produktionsförmåga med sikte på en hållbar jordbruksproduktion och anpassa berörda jordbrukspolitiska instrument därefter,

2. integrera organiska och oorganiska näringsämneskällor med ett system för att upprätthålla jordens produktionsförmåga och fastställa behoven av mineralgödsel,

3. fastställa behoven av växtnäringsämnen, utforma strategier och optimera användningen av både organiska och oorganiska källor för att öka jordbruksproduktionens effektivitet,

4. utveckla och uppmuntra processer för återföring av organiskt och oorganiskt avfall till jorden utan att skada miljön, växternas tillväxt eller människors hälsa.

1. Upprätta "nationalräkenskaper" för växtnäringsämnen, inklusive tillförsel (insatser) och förluster (frigörande) och upprätta balansräkningar och prognoser,

2. undersöka den tekniska och ekonomiska potentialen hos olika näringsämneskällor, inklusive nationella fyndigheter, och möjligheten att förbättra tillgången på organiska källor, avfall, matjord tillverkad av bortkastat organiskt material och biologisk kvävefixering.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Utveckla platsspecifik teknik på referensplatser och jordbrukares åkrar som är anpassad till de rådande sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållandena genom forskning byggd på ett välfungerande samarbete med lokalbefolkningen,

2. stärka tvärvetenskaplig internationell forskning och tekniköverföring vad gäller odlings- och jordbrukssystem och förbättra tekniken för produktion av biomassa in situ och hantering av organiska restprodukter samt teknik för kombinerat skogs- och jordbruk.

1. Utbilda rådgivningspersonal och forskare i hantering av växtnäringsämnen, odlings- och jordbrukssystem och ekonomisk värdering av effekterna av tillförsel av växtnäringsämnen,

2. utbilda jordbrukare och kvinnogrupper i hantering av växtnäringsämnen, med särskild betoning på bevarande och produktion av matjord.

1. Utveckla lämpliga institutionella mekanismer för utformning av politik för styrning av program för integrerad tillförsel av växtnäringsämnen genom en interaktiv process med deltagande av jordbrukare, forskare, rådgivningstjänster och andra samhällssektorer,

2. där så är lämpligt, stärka befintliga rådgivningstjänster och utbilda personal, utveckla och pröva ny teknik och underlätta införandet av metoder för att förbättra och upprätthålla jordens maximala produktionsförmåga.

Bakgrund

Mål

1. Att senast år 2000 inleda och uppmuntra en process för övergång från ohållbara energikällor till miljöanpassad energiförsörjning inom landsbygdssamhällen, dvs. strukturerade och diversifierade energikällor, genom att åstadkomma alternativa, nya och förnybara energikällor,

2. att öka tillgången på energi för landsbygdshushåll och jordbruksrelaterade industriella behov genom planering och lämplig tekniköverföring och utveckling,

3. att genomföra tillitsprogram på landsbygden som gynnar en hållbar utveckling av förnybara energikällor och mer effektiv energianvändning.

a) Lednings- och hanteringsfrågor

1. Främja försöksplaner och försöksprojekt vad gäller mekanisk och termisk kraft (förgasare, biomassa, soltorkningsanläggningar, vindpumpar och förbränningssystem) som är lämpliga och bör kunna underhållas på ett tillfredsställande sätt,

2. starta och främja energiprogram på landsbygden som stöds av teknisk utbildning, banker och tillhörande infrastruktur,

3. intensifiera forskning och utveckling, diversifiering och bevarande av energi, med beaktande av behovet av effektivt utnyttjande och miljöanpassad teknik.

1. Samla in och sprida information om energiförsörjning på landsbygden och efterfrågemönster som påverkar energibehoven inom hushåll, jordbruk och jordbruksrelaterad industri,

2. analysera energi- och produktionsuppgifter för olika sektorer för att fastställa energibehoven på landsbygden.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

b) Vetenskapliga och tekniska medel

1. Intensifiera forskning inom den offentliga och privata sektorn i utvecklingsländer och industriländer om förnybara energikällor för jordbruket,

2. genomföra forskning och överföring av energiteknik vad gäller biomassa- och solenergi för jordbruksproduktion och efterskördsarbete.

d) Kapacitetsuppbyggnad

1. Skapa nationella institutionella mekanismer för energiplanering på landsbygden och en hantering som skulle effektivisera produktiviteten inom jordbrukssektorn och nå ut till byar och hushåll,

2. stärka rådgivningsverksamhet och hjälpa lokala organisationer att genomföra planer och program för nya och förnybara energikällor på bynivå.

Bakgrund

Mål

Åtgärder

Lednings- och hanteringsfrågor

1. Några av frågorna inom detta programområde presenteras i kapitel 3 Agenda 21 (Fattigdomsbekämpning)

2. Några av frågorna inom detta programområde presenteras i kapitel 8 i Agenda 21 (Att integrera miljö och utveckling i beslutsfattandet) och i kapitel 37 (Nationella mekanismer och internationellt samarbete för kapacitetsuppbyggnad).

3. Några av dessa frågor presenteras i kapitel 10 i Agenda 21 (En integrerad syn på planering och hushållning av markresurser).

4. Åtgärderna inom detta programområde hänger samman med vissa av åtgärderna i kapitel 15 i Agenda 21 (Bevarande av den biologiska mångfalden).

5. Åtgärderna inom detta programområde hänger samman med några av åtgärderna i kapitel 9 i Agenda 21 (Skydd av atmosfären).