Kapitel 14
| Att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar
landsbygdsutveckling |
|---|
|
| Inledning |
| 14.1 | År 2025 kommer 83 procent av världens befolkning, som då
väntas uppgå till 8,5 miljarder, att leva i utvecklingsländerna.
Det är emellertid osäkert huruvida de tillgängliga resurserna och
den befintliga tekniken räcker till för att tillgodose denna
växande befolknings behov av mat och andra jordbruksprodukter.
Jordbruket måste klara denna utmaning, i första hand genom att öka
produktionen på den mark som redan används för detta ändamål och
genom att undvika ytterligare användning av mark som endast
marginellt lämpar sig för odling. |
|---|
| 14.2 | Jordbruks- och miljöpolitik samt makroekonomisk politik
behöver ändras radikalt på både nationell och internationell nivå,
i såväl de utvecklade länderna som utvecklingsländerna, för att
skapa förutsättningar för ett hållbart långsiktigt jordbruk och en
hållbar landsbygdsutveckling (SARD). Huvudmålet för SARD är att
öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt och trygga
livsmedelsförsörjningen. För detta behövs utbildningsinitiativ,
ekonomiska incitament och utveckling av ny teknik för att
säkerställa en hållbar försörjning med från näringssynpunkt
fullvärdiga livsmedel, tillgång till dessa livsmedel för utsatta
grupper och produktion för marknader, sysselsättnings- och
inkomsttillfällen för att minska fattigdom samt
naturresurshantering och miljövård. |
|---|
| 14.3 | Högsta prioritet måste ges till bevarande och förbättring av
de bättre jordbruksjordarnas kapacitet för att livnära en växande
befolkning. Det är emellertid också nödvändigt att bevara och
rehabilitera naturresurserna på sämre jordar för att bibehålla
förhållandet mellan jordbruksareal och antalet invånare.
Huvudmedlen för genomförandet av SARD är reformer av
jordbrukspolitik och jordreform, aktivt och allmänt deltagande,
diversifiering av inkomster, markvård och en bättre hushållning
med insatsvaror. Ett framgångsrikt genomförande av SARD är i stor
utsträckning beroende av stöd och deltagande från
landsbygdsbefolkningen, nationella regeringar, den privata sektorn
och det internationella samarbetet, inklusive tekniskt och
vetenskapligt samarbete. |
|---|
| 14.4 | Detta kapitel omfattar följande programområden:
- Översyn av jordbrukspolitik, planering och integrerad
programutformning mot bakgrund av jordbrukets många olika
funktioner, särskilt med sikte på en trygg livsmedelsförsörjning
och en hållbar utveckling
- Att säkerställa människors deltagande i och främja
kunskapsutveckling för ett hållbart jordbruk
- Att förbättra jordbruksproduktion och genom att kombinera
jordbruksarbete med annat arbete och utveckling av
infrastrukturen
- Information om markanvändningsplaner och utbildning för
jordbrukssektorn
- Markvård och markrehabilitering
- Vatten för hållbar livsmedelsproduktion och
landsbygdsutveckling
- Bevarande och hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser för
livsmedel och ett hållbart jordbruk
- Bevarande och hållbart nyttjande av djurgenetiska resurser för
ett hållbart jordbruk
- Integrerad skadedjursbekämpning inom jordbruket
- En hållbar växtnäringsbalans för att öka
livsmedelsproduktionen
- Förändring av energiförsörjningen på landsbygden för att öka
produktiviteten
- Utvärdering av effekterna av ultraviolett strålning på växter
och djur till följd av uttunning av det stratosfäriska
ozonskiktet
Programområden
A. Översyn av jordbrukspolitik, planering och integrerad
programutformning mot bakgrund av jordbrukets många olika
funktioner, särskilt med sikte på en trygg livsmedelsförsörjning
och en hållbar utveckling
Bakgrund |
|---|
| 14.5 | Det är nödvändigt att integrera de frågor som rör hållbar
utveckling med analys och planering av jordbrukspolitiken i alla
länder, särskilt i utvecklingsländerna. Rekommendationer bör leda
direkt till utarbetande av realistiska och operativa medel och
långsiktiga planer och program, som i sin tur leder till konkreta
åtgärder. Genomförandet av dessa åtgärder bör stödjas och följas
upp. |
|---|
| 14.6 | En sammanhängande nationell politik för ett hållbart
jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling (SARD) saknas på
många håll, inte bara i utvecklingsländerna. Särskilt de ekonomier
som genomför en
övergång från planekonomi till marknadsinriktade system behöver en
sådan politik för att bygga in miljöaspekterna i ekonomisk
verksamhet, inklusive jordbruk. Alla länder behöver utförligt
utvärdera följderna av en sådan politik för resultaten inom
livsmedels- och jordbrukssektorn, en trygg livsmedelsförsörjning,
välfärden på landsbygden och internationella handelsrelationer för
att göra det möjligt för dem att besluta om lämpliga förebyggande
åtgärder. Huvudmålet för en politik för en trygg
livsmedelsförsörjning i detta sammanhang är att åstadkomma en
väsentlig ökning av jordbruksproduktionen på ett hållbart sätt och
en väsentlig förbättring av människors tillgång till en
livsmedelsförsörjning som är tillräcklig och lämplig från
kulturell synpunkt. |
|---|
| 14.7 | Välbetänkta politiska beslut vad gäller internationell
handel och kapitalflöden omfattar även åtgärder för att övervinna
(a) bristande medvetenhet om de miljökostnader som följer av
sektorspecifik och makroekonomisk politik och följaktligen av det
hot som dessa kostnader innebär för en hållbar utveckling (b)
otillräcklig kompetens och erfarenhet vad gäller att bygga in
aspekter som rör en hållbar utveckling i politik och program och
(c) bristfälliga analys- och övervakningsverktyg1 .
Mål |
|---|
| 14.8 | Målen för detta programområde är:
- Att senast 1995 se över och vid behov införa ett
program för att integrera miljö- och utvecklingsfrågorna
med analyser av politik inom livsmedels- och
jordbrukssektorn och analyser, utformning och genomförande
av relevant makroekonomisk politik,
- att senast 1998 bibehålla och vid behov utveckla
operativa planer, program och åtgärder tvärs över
sektorsgränserna, inklusive program och åtgärder för att
på hållbar basis öka livsmedelsprodukton och en trygg
livsmedelsförsörjning inom ramen för en hållbar
utveckling,
- att senast 2005 bevara och öka utvecklingsländernas,
särskilt de minst utvecklade ländernas, kapacitet för
självständig hantering av politik, programutformning och
planering.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.9 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Se över den nationella politiken för en trygg
livsmedelsförsörjning, inklusive säkerställande av
tillräckliga kvantiteter, tillräcklig stabilitet och
tillgång till livsmedel för alla hushåll,
- se över nationell och regional jordbrukspolitik med
avseende bl.a. på utrikeshandel, prispolitik,
växelkurspolitik, jordbrukssubventioner och -skatter samt
en organisation för regional ekonomisk integration,
- genomföra politik för att i positiv riktning påverka
frågan om besittningsrätt och äganderätt till mark, med
beaktande av den minsta areal per enhet som behövs för att
bibehålla produktionsnivåer och förhindra ytterligare
styckning av jordbruksfastigheter,
- studera demografiska tendenser och befolkningsrörelser
för att kunna fastställa kritiska områden vad gäller
jordbruksproduktion,
- utforma, införa och följa upp politik, lagar och
bestämmelser samt incitament som leder till hållbart
jordbruk, hållbar landsbygdsutveckling och förbättrad
livsmedelsförsörjning samt till utveckling och överföring
av lämplig jordbruksteknik, inklusive, där så är lämpligt,
långsiktigt hållbara jordbrukssystem med minimal
användning av insatsvaror,
- stödja nationella och regionala förvarningssystem
genom stödprojekt för en trygg livsmedelsförsörjning med
övervakning av tillgång till och efterfrågan på livsmedel
och faktorer som påverkar hushållens tillgång till
livsmedel,
- se över sin politik med sikte på att förbättra skörd,
lagring, förädling, distribution och marknadsföring av
produkter på lokal, nationell och regional nivå,
- utforma och genomföra integrerade jordbruksprojekt
knutna till andra resurshanteringsverksamhet, t.ex. bruk
av betesmark, skogsbruk och viltvård,
- främja social och ekonomisk forskning och politik till
stöd för en hållbar utveckling av jordbruket, särskilt
inom känsliga ekosystem och tätbefolkade områden,
- observera lagrings- och distributionsproblem som
påverkar livsmedelens tillgänglighet; stödja forskning,
där så är nödvändigt, för att övervinna dessa problem samt
samarbeta med producenter och distributörer för att införa
förbättrade förfaranden och system.
b) Information |
|---|
| 14.10 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer.
- Samarbeta aktivt för att öka och förbättra information
om förvarningssystem för livsmedel och jordbruk på såväl
regional som nationell nivå,
- undersöka och bedriva forskning för att ta fram
basinformation om situationen vad gäller naturresurser av
betydelse för livsmedels- och jordbruksproduktion samt om
planering för att kunna bedöma hur olika slags
resursanvändning påverkar dessa resurser och utveckla
metoder och analysverktyg, t.ex. miljöredovisningar.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.11 | FN-organ som FAO, Världsbanken, IFAD och GATT, regionala
organisationer, bilaterala biståndsorgan och andra organ bör, inom
ramen för sina respektive mandat, åta sig uppgifter i samarbete
med nationella regeringar inom följande verksamheter:
- Tillämpa, på subregional nivå, integrerade strategier
för en hållbar utveckling av jordbruket och
livsmedelsförsörjning som använder sig av de möjligheter
som erbjuds av regional produktion och handel, inklusive
organisationer för regional ekonomisk integration, för att
trygga livsmedelsförsörjningen,
- inom ramen för målet att uppnå en hållbar utveckling
av jordbruket och gällande internationella principer om
handel och miljö främja ett mera öppet och
icke-diskriminerande handelssystem som utesluter orättvisa
handelshinder, vilket tillsammans med annan politik skall
underlätta ytterligare integrering av jordbruks- och
miljöpolitik så att de stöder varandra,
- stärka och upprätta nationella, regionala och
internationella system och nätverk för att öka insikten om
samspelet mellan jordbruk och miljö, specificera
miljöanpassad teknik och underlätta utbyte av information
om informationskällor, politik och analysteknik och
analysverktyg.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.12 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 3 miljarder dollar, inklusive ca. 450 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.13 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, ge jordbrukarhushåll och jordbrukssamhällen stöd
för användning av teknik för förbättrad livsmedelsproduktion och
livs-medelsförsörjning, inklusive lagring, kontroll av
produktionen och distribution.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.14 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Angagera och utbilda lokala ekonomer, planerare och
analytiker för att genomföra översyn av nationell och
internationell politik och utveckla strukturer för ett
hållbart jordbruk,
- införa lagstiftning för att främja kvinnors rätt till
jord och undanröja fördomar som hindrar dem från att delta
i landsbygdsutveckling.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.15 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, stärka jordbruks-, naturresurs- och
planeringsministerier.
B. Att säkerställa människors deltagande i och främja
kunskapsutveckling för ett hållbart jordbruk
Bakgrund |
|---|
| 14.16 | Åtgärderna under denna rubrik knyter samman politik och
integrerad resurshantering. Ju större kontroll ett samhälle har
över de resurser som det är beroende av, desto större blir
motivationen för utveckling av ekonomiska och mänskliga resurser.
Trots detta måste, för att säkerställa en avvägning mellan
långsiktiga och kortsiktiga behov, politiken bestämmas av den
nationella regeringen. Åtgärderna nedan betonar självtillit och
samarbete, informationsutbyte och stöd till
användarorganisationer. Tonvikten bör läggas på ledningsmetoder,
överenskommelser om ett förändrat resursutnyttjande, de
rättigheter och skyldigheter som hör samman med användning av
mark, vatten och skog, marknadens funktion, priser och tillgång
till information, kapital och insatsvaror. Detta kräver utbildning
och kapacitetsuppbyggnad för att människor skall ta ett större
ansvar för insatser för en hållbar utveckling2 .
Mål |
|---|
| 14.17 | Målen för detta programområde är:
- Att främja större allmänt medvetande om betydelsen av
folkligt deltagande och folkliga organisationer, särskilt
kvinnogrupper, ungdomar, ursprungsbefolkningar och
befolkningar som lever under ockupation, lokala samhällen
och småjordbrukare, för ett hållbart jordbruk och en
hållbar landsbygdsutveckling,
- att säkerställa att människor på landsbygden, särskilt
kvinnor, småjordbrukare, jordlösa, urinvånare och
människor som lever under ockupation, får tillgång på
rättvisa villkor till jord, vatten och skogsresurser och
till teknik, finansiering, marknadsföring, förädling och
distribution,
- att stärka och utveckla ledningen av och kapaciteten
hos landsbygdsmänniskors organisationer samt
rådgivningstjänster och decentralisera beslutsfattandet
till lägsta lokala nivå.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.18 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla och förbättra integrerade rådgivningstjänster
för jordbruksfrågor och landsbygdsorganisationer och
genomföra åtgärder för naturresurshantering och en trygg
livsmedelsförsörjning, med beaktande av de olika behoven
inom naturahushållsjordbruket och marknadsinriktad
produktion,
- se över och ändra inriktningen på befintliga åtgärder
för att uppnå tillgång till jord, vatten och skogsresurser
för fler befolkningsgrupper och säkerställa
likaberättigande för kvinnor och andra eftersatta grupper,
med särskild tonvikt på landsbygdsbefolkningar,
ursprungsbefolkningar, människor som lever under
ockupation och lokala samhällen,
- upprätta tydliga äganderättigheter och tilldela andra
rättigheter och skyldigheter vad avser jord till individer
eller samhällen för att uppmuntra till investeringar i
jordresurser,
- utarbeta riktlinjer för en decentraliseringspolitik
för landsbygdsutveckling genom omorganisering och
stärkande av landsbygdsinstitutioner,
- utforma politik beträffande rådgivning, utbildning,
prissättning, distribution av insatsvaror, krediter och
skatter för att ge de nödvändiga incitamenten och rättvis
tillgång för fattiga människor till tjänster för
produktionsstöd,
- tillhandahålla stödtjänster och utbildning, med
beaktande av olikheterna vad beträffar
jordbruksförhållanden och jordbruksmetoder inom olika
områden; största möjliga användnig av insatsvaror som
produceras på plats och minimal användning av externa
insatsvaror; största möjliga användning av lokala
naturresurser och hushållning med förnybara energikällor
samt upprättande av nätverk för utbyte av information om
alternativa jordbruksmetoder.
b) Information |
|---|
| 14.19 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, samla, analysera och sprida information om
mänskliga resurser, regeringars roll, lokala samhällen och
icke-statliga organisationer vad beträffar socialt nytänkande och
strategier för landsbygdsutveckling.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.20 | Vederbörande internationella och regionala organ bör:
- Intensifiera sitt samarbete med icke-statliga
organisationer för att samla och sprida information om
folkligt deltagande och folkliga organisationer och
människor som lever under ockupation, försök med olika
metoder för utveckling baserade på ett aktivt deltagande
från befolkningens sida och utbildning för
kunskapsutveckling och för att stärka
landsbygdsorganisationers ledningsstrukturer,
- medverka till att få fram information som finns
tillgänglig hos icke-statliga organisationer och främja
ett internationellt ekologiskt jordbruksnätverk för att
påskynda utveckling och tillämpning av ekologiska
jordbruksmetoder.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.21 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 4,4 miljarder dollar, inklusive ca. 650 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.22 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Uppmuntra människorna att delta i utveckling och
överföring av jordbruksteknik, med utnyttjande av
ursprungsbefolkningens ekologiska kunskaper och metoder,
- upprätta tillämpad forskning om metoder baserade på
befolkningens deltagande i beslutsprocessen,
ledningsstrategier och lokala organisationer.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.23 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, anordna administrativ och teknisk utbildning för
regeringstjänstemän och medlemmar av resursanvändargrupper vad
gäller principerna, användningen och fördelarna med befolkningens
deltagande i landsbygdsutveckling.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.24 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, införa ledningsstrategier och -mekanismer, t.ex.
redovisnings- och revisionstjänster för organisationer och
institutioner på landsbygden för kunskapsutveckling, och delegera
administrativt och ekonomiskt ansvar till den lokala nivån vad
gäller beslutsfattande, insamling av skatter och avgifter och
betalningar.
C. Att förbättra jordbruksproduktion och jordbrukssystem
genom att kombinera jordbruksarbete med annat arbete och
utveckling av infrastrukturen
Bakgrund |
|---|
| 14.25 | Jordbruket måste intensifieras för att tillgodose framtida
behov av varor och undvika ytterligare spridning av jordbruk till
marginella jordar och intrång på känsliga ekosystem. Ökad
användning av externa insatsvaror och utveckling av specialiserad
produktion och specialiserade jordbrukssystem tenderar att göra
jordbruket sårbarare för miljöpåfrestningar och
konjunktursvängningar. Därför är det nödvändigt att intensifiera
jordbruket genom att diversifiera produktionssystem för att uppnå
maximal effektivitet vad gäller resursutnyttjande samtidigt som de
miljömässiga och ekonomiska riskerna minimeras. Där det inte finns
möjlighet till intensifiering av jordbrukssystem bör man finna och
utveckla andra sysselsättningstillfällen inom eller utanför
jordbruket, t.ex. hemindustrier, viltexploatering, fiskodling och
fiske, lätt tillverkningsindustri inom byar, förädling av
jordbruksvaror, jordbruksbaserade näringar, rekreation, turism
m.m.
Mål |
|---|
| 14.26 | Målen för detta programområde är:
- Att förbättra produktiviteten inom jordbruket på ett
hållbart sätt och öka diversifiering, effektivitet, en
trygg livsmedelsförsörjning och inkomster på landsbygden
samtidigt som riskerna för ekosystem minimeras,
- att öka jordbrukarnas självtillit när det gäller att
utveckla och förbättra infrastrukturen på landsbygden och
underlätta överföring av miljöanpassad teknik för
integrerade produktions- och jordbrukssystem, inklusive
inhemsk teknik och ett hållbart utnyttjande av biologiska
och ekologiska processer, inklusive kombinerat skogs- och
jordbruk, hållbar viltvård, fiskodling, inlandsfiske och
kreatursskötsel,
- att skapa sysselsättningstillfällen såväl inom som
utanför jordbruket, särskilt bland fattiga människor och
dem som är bosatta inom marginella områden, med beaktande
av förslagen om alternativ sysselsättning bl.a. inom
regnfattiga områden.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.27 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla och till jordbrukarhushåll lära ut
integrerade jordbruksmetoder, t.ex. växelbruk, användning
av organisk gödsel och annan teknik för att minska
användning av jordbrukskemikalier, olika slags teknik för
näringstillförsel och effektivt utnyttjande av externa
insatsvaror, förbättrad teknik för att utnyttja avfall och
biprodukter och förebygga förluster före och efter
skörden, med särskilt beaktande av kvinnornas roll,
- skapa sysselsättningstillfällen utanför jordbruket
genom privata småskaliga enheter för förädling av
jordbruksprodukter, servicecentra för landsbygden och
andra förbättringar vad gäller infrastrukturen,
- främja och förbättra finansiella nätverk på
landsbygden som utnyttjar lokala investeringsresurser,
- säkerställa den viktigaste infrastrukturen för att ta
emot insatsvaror och tjänster för jordbruket, samt för
marknadsföring på nationella och lokala marknader, och
minska livsmedelssvinn,
- starta och upprätthålla kartläggningar av jordbruk,
försök med lämplig teknik på de enskilda jordbruken och en
dialog med landsbygdssamhällen för att upptäcka
begränsningar och flaskhalsar och finna lösningar,
- analysera och utpeka möjligheter till ekonomisk
integrering av jordbruk och skogsbruk samt vatten och
fiske och vidta effektiva åtgärder för att stimulera
skogsvård och trädodling på jordbruk som ett sätt att
utnyttja resurser.
b) Information |
|---|
| 14.28 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Analysera effekterna av tekniska uppfinningar och
incitament på jordbrukarhushållens inkomster och välfärd,
- starta och underhålla program, såväl inom som utanför
jordbruket, för att samla in och dokumentera
ursprungsbefolkningars kunskaper.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.29 | Internationella institutioner, som t.ex. FAO och IFAD,
internationella centra för jordbruksforskning som CGIAR och
regionala centra bör genomföra undersökningar av världens
viktigaste jordbruksekosystem, deras utbredning, ekologiska och
socioekonomiska egenskaper, känslighet för försämring och
produktionspotential. Resultaten skulle kunna ligga till grund för
utveckling och utbyte av teknik och för samarbete vad gäller
regional forskning.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.30 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 10 miljarder dollar, inklusive ca. 1,5 miljarder
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.31 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, stärka forskning om system för jordbruksproduktion
inom områden med olika möjligheter och jordbruksekologiska zoner,
inklusive jämförande analyser av intensifiering, diversifiering
och olika nivåer på externa och interna insatsvaror.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.32 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Främja utbildning och yrkesutbildning för jordbrukare
och landsbygdssamhällen genom formell och icke-formell
undervisning,
- starta medvetande- och utbildningsprogram för
företagare, företagsledare, bankfolk och köpmän vad avser
tjänster för landsbygden och teknik för småskaliga enheter
för förädling av jordbruksvaror.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.33 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Förbättra sin organisatoriska kapacitet för att
behandla frågor i samband med verksamhet utanför jordbruk
och utveckling av industri på landsbygden,
- öka kreditmöjligheterna och landsbygdsinfrastruktur
vad gäller förädlingsindustri, transport och
marknadsföring.
D. Information om markanvändningsplaner och utbildning för
jordbrukssektorn
Bakgrund |
|---|
| 14.34 | Olämplig och okontrollerad markanvändning är en av de
viktigaste orsakerna till förstöring och utarmning av
markresurser. För närvarande används mark ofta utan hänsyn till
resursernas verkliga potential, förmåga att tåla belastningar och
begränsningar samt till olikheterna i resurserna. Världens
befolkning, som nu uppgår till 5,4 miljarder, beräknas uppgå till
6,25 miljarder vid sekelskiftet. Behovet av att öka
livsmedelsproduktionen för att tillgodose befolkningens ökande
behov kommer att innebära ett enormt tryck på alla naturresurser,
inklusive mark. |
|---|
| 14.35 | Fattigdom och undernäring är redan endemiska inom många
områden. Förstöringen av jordbruks- och miljöresurser är ett stort
problem. Teknik för att öka produktionen samtidigt som jord- och
vattenresurser bevaras finns redan, men används inte i någon
större utsträckning eller systematiskt. En systematisk strategi
behövs för att definiera en hållbar markanvändning och hållbara
produktionssystem i varje land och klimatzon, inklusive de
ekonomiska, sociala och institutionella mekanismer som är
nödvändiga för genomförande3 .
Mål |
|---|
| 14.36 | Målen för detta programområde är:
- Att harmonisera planeringsförfaranden, få jordbrukare
att delta i planeringsprocessen, samla information om
markanvändning, konstruera och upprätta databaser,
avgränsa markområden med liknande potential, ta reda på
resursproblem och resursvärden som behöver beaktas vid
upprättande av mekanismer för att främja en effektiv och
miljöanpassad resursanvändning,
- att upprätta organ för jordbruksplanering på nationell
och lokal nivå för att fastställa prioriteringar,
kanalisera resurser och genomföra program.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.37 | Regeringar och andra Bbeslutande instanser, på lämplig
nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Upprätta och stärka planering, hantering, utbildning
och information för användning av jordbruksmark och för
markresurser på nationell och lokal nivå,
- starta och underhålla grupper för planering, hantering
och vård av jordbruksmarksresurser inom distrikt och byar
för att medverka vid problemidentifiering, utarbetande av
lösningar vad gäller teknik och markvård och genomföra
projekt.
b) Information |
|---|
| 14.38 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Samla, kontinuerligt övervaka, uppdatera och sprida
information, där så är möjligt, om resursutnyttjande och
levnadsförhållanden, klimat-, vatten- och jordfaktorer
samt om markanvändning, fördelning av vegetationstäcket
och djurarter, användning av vilda växter,
produktionssystem och avkastning, kostnader och priser och
sociala och kulturella faktorer som kan påverka användning
av jordbruksmark och angränsande mark,
- starta program för att sprida information och främja
diskussion och bildande av ledningsgrupper.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.39 | Vederbörande FN-organ och regionala organisationer bör:
- Stärka eller tillsätta internationella, regionala och
subregionala tekniska arbetsgrupper med särskilda direktiv
och budgetar för att främja en integrerad användning av
markresurser för jordbruk, planering, datainsamling och
användning av simuleringsmodeller för produktion samt
informationsspridning,
- utarbeta internationellt godtagbara metoder för
upprättande av databaser, beskrivning av markanvändning
och målövergripande optimering.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.40 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 1,7 miljarder dollar, inklusive ca. 250 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.41 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla databaser och geografiska informationssystem
för att lagra och presentera fysisk, social och ekonomisk
information om jordbruk och ekologiska zoner och
utvecklingsområden,
- genom målövergripande optimering välja kombinationer
av markanvändning och produktionssystem som är lämpliga
för markområden och stärka leveranssystem och lokala
samhällens deltagande,
- uppmuntra integrerad planering vad gäller
avrinningsområden och landskap för att minska
jordförluster och skydda yt- och grundvattenresurser från
kemisk förorening.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.42 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utbilda specialister och planeringsgrupper på
nationell, distrikts- och bynivå genom formella och
informella kurser och genom studieresor och samverkan,
- genom mediaprogram, konferenser och seminarier
uppmuntra diskussion på alla nivåer om policyfrågor och
utvecklings- och miljöfrågor som är av betydelse för
användning och vård av jordbruksmark.
d) Kapacitetsuppbyggnad
|
|---|
| 14.43 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Inrätta kartläggnings- och planeringsenheter för
markresurser på nationell, distrikts- och bynivå för att
fungera som kontaktpunkter och länkar mellan olika
institutioner och vetenskapsgrenar och mellan regeringar
och människorna,
- upprätta eller stärka statliga och internationella
institutioner med ansvar för undersökningar, hantering och
utveckling av jordbruksresurser, rationalisera och stärka
rättsliga strukturer och tillhandahålla utrustning och
tekniskt bistånd.
E. Markvård och markrehabilitering
Bakgrund |
|---|
| 14.44 | Markförstöring är ett stort miljöproblem, som drabbar stora
landområden i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer.
Problemet med jorderosion är särskilt akut i utvecklingsländerna,
medan problemen med försaltning, vattensjuk mark, förorenad jord
och minskad bördighet ökar i alla länder. Markförstöringen är
allvarig eftersom produktiviteten inom enorma landområden avtar
jämsides med en snabb befolkningsökning och ökade krav på att
jorden skall producera mer livsmedel, fibrer och bränsle. Åtgärder
mot markförstöring, särskilt i utvecklingsländerna, har hittills
haft begränsad framgång. Nu behövs välplanerade långsiktiga
nationella och regionala markvårds- och rehabiliteringsprogram,
med starkt politiskt stöd och tillräcklig finansiering. Medan
markanvändningsplanering och zonindelning tillsammans med bättre
markvård bör vara lösningen på lång sikt är det angeläget att
hejda markförstöringen och starta markvårds- och
rehabiliteringsprogram inom de hårdast drabbade och mest utsatta
områdena.
Mål |
|---|
| 14.45 | Målen för detta programområde är:
- Att före år 2000 se över och vid behov genomföra
undersökningar av nationella markresurser som omfattar
områden där marken har förstörts samt omfattningen och
svårighetsgraden av markförstöringen,
- att utarbeta och genomföra en heltäckande politik och
ett heltäckande program som leder till att förstörda
områden återställs och riskområden bevaras samt förbättra
den allmänna planeringen, hanteringen och användningen av
markresurser och bevara jordens bördighet med sikte på en
hållbar utveckling av jordbruket.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.46 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utarbeta och genomföra program för att undanröja de
fysiska, sociala och ekonomiska orsakerna till
markförstöring, t.ex. arrendesystem, handelssystem och
strukturer för jordbrukspriser som leder till en olämplig
markanvändning,
- ge incitament och, där så är lämpligt och möjligt,
ställa resurser till förfogande för lokala samhällens
deltagande i planering, genomförande och underhållande av
egna markvårds- och rehabiliteringsprogram,
- utarbeta och genomföra program för rehabilitering av
mark som har blivit vattensjuk eller förstörts av
försaltning,
- utarbeta och genomföra program för en successiv
hållbar användning av mark som inte har odlats men som kan
vara lämpad för jordbruk.
b) Information |
|---|
| 14.47 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Göra periodiska undersökningar för att bedöma
omfattningen av sina markresurser och deras tillstånd,
- stärka och upprätta nationella databaser för
markresurser, med uppgifter om områden där marken har
förstörts och omfattningen och svårighetsgraden av
markförstöringen samt om områden som hotas av förstöring,
och utvärdera utfallet av de markvårds- och
rehabiliteringsprogram som har startats,
- samla information om och dokumentera inhemska
markvårds- och rehabiliteringsmetoder och jordbrukssystem
som underlag för forsknings- och rådgivningsprogram.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.48 | Berörda FN-organ, regionala och icke-statliga
organisationer bör:
- Utarbeta prioriterade markvårds- och
rehabiliteringsprogram, inklusive rådgivning för
regeringar och regionala organisationer,
- upprätta regionala och subregionala nätverk för
vetenskapsmän och tekniker så att dessa kan utbyta
erfarenheter, utarbeta gemensamma program och sprida
framgångsrik teknik för markvård och rehabilitering.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.49 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 5 miljarder dollar, inklusive ca. 800 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.50 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, hjälpa jordbrukssamhällen att undersöka och främja
platsspecifikt teknik- och jordbrukssystem som bevarar och
rehabiliterar jorden samtidigt som jordbruksproduktionen ökas,
däribland markvård genom kombinerad skogs- och jordbruksodling,
terrassering och blandodling.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.51 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, utbilda fältpersonal och markanvändare i inhemsk
och modern teknik för markvård och rehabilitering och bör inrätta
utbildningsmöjligheter för rådgivningspersonal och markanvändare.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.52 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla och stärka den nationella kapaciteten vad
avser forskningsinstitutioner för att utarbeta och
tillämpa effektiva förfaranden för markvård och
rehabilitering som lämpar sig för markanvändarnas sociala,
ekonomiska och fysiska förhållanden,
- samordna all politik och alla strategier och program
för markvård och rehabilitering, med pågående program som
har beröringspunkter med detta område, t.ex. nationella
planer för miljöåtgärder, handlingsplanen för tropiskt
skogsbruk och nationella utvecklingsprogram.
F. Vatten för hållbar livsmedelsproduktion och
landsbygdsutveckling |
|---|
| 14.53 | Detta programområde behandlas i kapitel 18 (Skydd av
kvalitet och tillgång på färskvattenresurser), programområde F.
G. Bevarande och hållbart nyttjande av växt genetiska
resurser för livsmedel och ett hållbart jordbruk
Bakgrund |
|---|
| 14.54 | Växtgenetiska resurser för jordbruket är oumbärliga för att
tillgodose framtida livsmedelsbehov. Hoten mot dessa resurser
växer och insatser för att bevara, utveckla och utnyttja den
biologiska mångfalden lider av brist på finansiering och personal.
Många befintliga genbanker är inte tillräckligt säkra och i vissa
fall är förlusten av den växtgenetiska mångfalden lika stor i
genbanker som på fältet. |
|---|
| 14.55 | Huvudmålet är att säkra världens genetiska resurser och
bevara dem för ett hållbart nyttjande. För detta är det nödvändigt
att utarbeta åtgärder som underlättar bevarande och användning av
växtgenetiska resurser, nätverk av in situ genetiska skyddsområden
och användning av sådana hjälpmedel som ex situ-samlingar och
genbanker. Särskild tonvikt kan läggas på uppbyggnad av inhemsk
kapacitet för beskrivning, utvärdering och användning av
växtgenetiska resurser för jordbruket, särskilt vad gäller
marginella grödor och andra underutnyttjade eller outnyttjade
arter, inklusive trädarter för kombinerat jord- och skogsbruk.
Senare åtgärder kan omfatta konsolidering och effektiv drift av
nätverk av in situ-markvårdsområden och användning av sådana
hjälpmedel som ex situ-samlingar och genbanker. |
|---|
| 14.56 | De befintliga nationella och internationella mekanismerna
för utvärdering, studier, övervakning och användning av
växtgenetiska resurser för att öka livsmedelsproduktionen lider av
stora luckor och brister. Den befintliga institutionella
kapaciteten och de befintliga strukturerna och programmen är i
allmänhet otillräckliga och i många fall underfinansierade. Det
sker en genetisk erosion av värdefulla arter som används inom
vegetabilieproduktion. Den befintliga mångfalden vad gäller sådana
arter används inte i den utsträckning som skulle vara möjligt för
att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt4 .
Mål |
|---|
| 14.57 | Målen för detta programområde är:
- Att snarast genomföra en första regenerering och en
säker duplicering av befintliga ex situ-samlingar på
global basis,
- att genom gemensamma insatser, inklusive utbildning,
inom ramen för nätverk av samverkande institutioner samla
och studera växter som kan vara användbara för att öka
livsmedelsproduktionen,
- att senast år 2000 anta politik och stärka eller
starta program för bevarande och hållbart nyttjande av
växtgenetiska resurser, in situ inom enskilda jordbruk och
ex-situ, för livsmedel och jordbruket, som skall
integreras med strategier och program för ett hållbart
jordbruk,
- att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en
rättvis fördelning av de fördelar och resultat som uppnås
av forskning och utbildning vad gäller växtförädling
mellan producenterna och användarna av växtgenetiska
resurser.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.58 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla och stärka institutionell kapacitet och
institutionella strukturer och program för vård och
användning av växtgenetiska resurser för
livsmedelsproduktion och jordbruk,
- stärka och igångsätta forskning inom den offentliga
sektorn om utvärdering och nyttjande av ovannämnda
resurser med sikte på att uppnå målen om ett hållbart
jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling,
- utveckla system för förökning, utbyte och spridning av
ovannämnda resurser (frö- och växtmaterial), särskilt i
utvecklingsländerna, och övervaka, kontrollera och
utvärdera införandet av nya växter,
- utarbeta planer eller program för prioriterade
åtgärder som syftar till att bevara och på ett hållbart
sätt nyttja ovannämnda resurser på grundval, där så är
lämpligt, av studier av dessa resurser i enskilda länder,
- främja diversifiering av odling inom jordbrukssystem,
inbegripet odling av nya växter som kan vara av betydelse
för livsmedelsproduktion,
- främja nyttjande av och forskning om otillräckligt
kända växter och grödor som kan vara av värde för
livsmedelsproduktion,
- stärka den nationella kapaciteten för nyttjande av
ovannämnda resurser och växtförädling och fröproduktion
genom såväl specialiserade institutioner som
jordbrukssamhällen.
b) Information |
|---|
| 14.59 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla strategier för nätverk av in situ genetiska
skyddsområden och användning av sådana hjälpmedel som ex
situ-samlingar på enskilda jordbruksenheter, genbanker och
liknande teknik,
- upprätta nätverk för ex situ-bassamlingar,
- med jämna mellanrum se över och rapportera om
situationen vad gäller ovannämnda resurser, med
utnyttjande av befintliga system och förfaranden,
- klassificera och utvärdera det växtgenetiska material
som har samlats, sprida information för att underlätta
användning av samlingar av detta material och utvärdera
den genetiska variationen i samlingarna.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.60 | Berörda FN-organ och regionala organisationer bör:
- Stärka Globala systemet för bevarande och hållbart
nyttjande av växtgenetiska resurser för
livsmedelsproduktion och jordbruk, bl.a. genom att
påskynda utvecklingen av Globala informations- och
förvarningssystemet för att underlätta informationsutbyte;
utveckla metoder för att främja överföring av
miljöanpassad teknik, särskilt till utvecklingsländerna,
och vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa
jordbrukarnas rättigheter ("farmers rights"),
- utveckla subregionala, regionala och globala nätverk
för växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och
jordbruk in situ inom skyddsområden,
- utarbeta periodiska rapporter om den globala
situationen vad beträffar växtgenetiska resurser för
livsmedelsproduktion och jordbruk,
- utarbeta en löpande handlingsplan för globalt
samarbete om växtgenetiska resurser för
livsmedelsproduktion och jordbruk,
- stödja inför 1994 Fjärde internationella tekniska
konferensen om bevarande och hållbart nyttjande av
växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och
jordbruk, som skall anta den första globala rapporten och
den första globala handlingsplanen om bevarande och
hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser för
livsmedelsproduktion och jordbruk,
- anpassa Globala systemet till utfallet av
förhandlingarna om en konvention om biologisk mångfald.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.61 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 600 miljoner dollar, inklusive ca. 300 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.62 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla grundforskning inom områden som växttaxonomi
och växtgeografi, med utnyttjande av framsteg t.ex. inom
datavetenskap, molekylärgenetik och in vitro
frysförvaring,
- utveckla större samarbetsprojekt mellan
forskningsprogram i utvecklade länder och
utvecklingsländer, särskilt vad gäller förbättring av
otillräckligt kända eller försummade grödor,
- främja kostnadseffektiv teknik för att hålla dubbla
uppsättningar av ex situ-samlingar (som också kan användas
av lokala samhällen),
- vidareutveckla teknik för bevarande av arter in situ
och tekniska metoder för att förena detta med ex
situ-insatser.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.63 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Främja universitetskurser inom miljövetenskap på såväl
grundnivå som doktorandnivå för drift av anläggningar för
bevarande av växtgenetiska resurser för
livsmedelsproduktion och jordbruk och för utformning och
genomförande av nationella program för sådana resurser,
- höja medvetandet hos rådgivningsverksamheten för
jordbrukare för att knyta samman verksamhet för att bevara
växtgenetiska resurser med användarkollektiv,
- utarbeta utbildningsmaterial för att främja verksamhet
för att bevara och utnyttja växtgenetiska resurser på
lokal nivå.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.64 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, införa nationell politik för rättsskydd
beträffande växtgenetiska resurser för livsmedelsproduktion och
jordbruk och stärka verksamhetens rättsliga ställning, bl.a. genom
långsiktiga finansiella åtaganden beträffande genbanker och andra
verksamheter.
H. Bevarande och hållbart nyttjande av djurgenetiska resurser
för ett hållbart jordbruk
Bakgrund |
|---|
| 14.65 | Behovet av att såväl kvantitativt som kvalitativt öka
animalieproduktionen och antalet dragdjur gör det nödvändigt att
bevara den befintliga mångfalden av djurraser för att tillgodose
framtidens krav, bl.a. för användning inom biotekniken. Vissa
lokala djurraser har, utöver deras sociokulturella värde, unika
egenskaper vad gäller anpassning, motståndskraft mot sjukdomar och
speciella fördelar och bör bevaras. Dessa lokala raser hotas av
utrotning till följd av införandet av exotiska raser och
förändringar i system för animalieproduktion.
Mål |
|---|
| 14.66 | Målen för detta programområde är:
- Att så utförligt som möjligt räkna upp och beskriva
alla djurraser som används inom animalieproduktion och
starta ett tioårigt handlingsprogram,
- att starta och genomföra handlingsprogram för att
fastställa vilka raser som är i riskzonen, med detaljer om
riskernas karaktär och lämpliga åtgärder för bevarande,
- att starta och genomföra program för utveckling av
inhemska raser för att säkerställa deras överlevnad och
undvika risken för att de ersätts med nya raser eller till
följd av korsningsprogram.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.67 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utarbeta planer för bevarande av utrotningshotade
populationer, inklusive insamling och lagring av
sperma/embryon, bevarande av inhemska raser på enskilda
jordbruk eller bevarande in situ,
- planera och genomföra strategier för utveckling av
raser,
- välja ut inhemska populationer på grundval av deras
regionala betydelse och genetiska sällsynthet för ett
tioårsprogram och senare göra ytterligare ett urval av
inhemska raser för utveckling.
b) Information |
|---|
| 14.68 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, förbereda och utföra en nationell inventering av
tillgängliga djurgenetiska resurser. Frysförvaring bör ges
företräde framför beskrivning och utvärdering. Utbildning i teknik
för bevarande och utvärdering bör särskilt uppmärksammas.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.69 | Vederbörande FN-organ och andra internationella och
regionala organ bör:
- Främja upprättandet av regionala genbanker, i den mån
detta är motiverat, på grundval av tekniskt samarbete
mellan utvecklingsländer,
- behandla, lagra och analysera djurgenetiska data på
global nivå och även upprätta en global förteckning och
ett globalt förvarningssystem för utrotningshotade raser;
utvärdera på global basis vetenskaplig och mellanstatlig
styrning av program för och översyn av regional och
nationell verksamhet; utveckla metoder, normer och
standarder (inklusive internationella överenskommelser),
övervaka genomförandet av dessa och av tekniskt och
ekonomiskt bistånd i detta sammanhang,
- utarbeta och offentliggöra en allsidig databas för
djurgenetiska resurser, med beskrivningar av varje ras,
dess härstamning, släktskap med andra raser, populationens
storlek och en begränsad uppsättning av biologiska
egenskaper och produktionsegenskaper,
- utarbeta och offentliggöra en global förteckning över
hotade lantbruksraser för att nationella regeringar skall
kunna vidta åtgärder för att bevara utrotningshotade raser
och vid behov ansöka om tekniskt bistånd.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.70 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 200 miljoner dollar, inklusive ca. 100 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.71 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Använda databaser och enkäter för att upprätta en
global inventering,
- utnyttja frysförvaring av arvsmassa, bevara allvarligt
hotade raser och annat material som kan användas för att
rekonstruera gener.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.72 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Anordna utbildningskurser för sina medborgare för att
bygga upp det kunnande som behövs för insamling och
behandling av data och för sammanställning av
representativa urval av genetiskt material,
- underlätta för forskare och chefer att upprätta en
informationsbas för inhemska djurraser och främja program
för att utveckla och bevara viktigt djurgenetiskt
material.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.73 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Inrätta centra för artificiell insemination inom
landet och in situ uppfödningsanläggningar,
- främja program och tillhörande fysisk infrastruktur
inom landet för bevarande och utveckling av djurraser samt
förstärkande av den nationella kapaciteten för
förebyggande åtgärder vad gäller utrotningshotade raser.
I. Integrerad skadedjursbekämpning inom jordbruket
Bakgrund |
|---|
| 14.74 | Prognoser för världens livsmedelsbehov pekar på en 50
procentig ökning till år 2000 och ännu en fördubbling av denna
siffra till år 2050. Enligt försiktiga räkningar förloras 25-50
procent av den årliga skörden till följd av angrepp av skadedjur.
Sjukdomar bland djur som orsakas av skadedjur leder också till
stora förluster och förhindrar inom många områden en utveckling av
animalieproduktionen. Skadedjursbekämpningen har dominerats av
bekämpning med kemiska medel, men en alltför flitig användning av
dessa medel har medfört negativa verkningar för jordbruksbudgetar,
människors hälsa och miljön samt den internationella handeln. Nya
problem vad gäller skadedjur visar sig hela tiden. Integrerad
skadedjursbekämpning, vilken består i en kombination av biologisk
bekämpning, motståndskraftiga växtsorter, lämpliga
jordbruksmetoder och minimal användning av kemiska
bekämpningsmedel, erbjuder de bästa möjligheterna för framtiden
eftersom den garanterar avkastning, minskar kostnaderna, är
miljövänlig och bidrar till ett hållbart jordbruk. Integrerad
skadedjursbekämpning bör gå hand i hand med lämplig övervakning av
bekämpningsmedel för att göra det möjligt att reglera dessa medel,
inbegripet handeln med dem, och en säker hantering, inklusive
avfallshantering, av bekämpningsmedlen, särskilt sådana som är
giftiga och stabila.
Mål |
|---|
| 14.75 | Målen för detta programområde är:
- Att senast år 2000 förbättra tjänster för växtskydd
och djurhälsa, inklusive mekanismer för att begränsa
distribution och användning av bekämpningsmedel, och
tillämpa de internationella etiska principerna för
distribution och användning av bekämpningsmedel,
- att förbättra och genomföra program för att genom
jordbrukarnätverk, rådgivningstjänster och
forskningsinstitutioner ge jordbrukare tillgång till
integrerad skadedjursbekämpning,
- senast 1998 upprätta operativa och interaktiva nätverk
mellan jordbrukare, forskare och rådgivningstjänster för
att främja och utveckla integrerad skadedjursbekämpning.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.76 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Se över och reformera den nationella politiken och
nationella mekanismer för att säkerställa en säker och
lämplig användning av bekämpningsmedel, t.ex.
prissättningsåtgärder, brigader för skadedjursbekämpning,
prisstrukturen vad gäller insatsvaror och produktion samt
politik och handlingsplaner för integrerad
skadedjursbekämpning,
- utveckla och anta effektiva system för att kontrollera
och övervaka förekomsten av skadedjur och sjukdomar inom
jordbruket och distribution och användning av
bekämpningsmedel på landsnivån,
- uppmuntra forskning och utveckling vad gäller
målspecifika bekämpningsmedel som är lättnedbrytbara efter
användning,
- säkerställa att bekämpningsmedel märks på ett sådant
sätt att jordbrukare får överskådlig information om säker
hantering, användning och kvittblivning.
b) Information |
|---|
| 14.77 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Sammanställa och harmonisera befintlig information och
befintliga program om användning av bekämpningsmedel som
har förbjudits eller kraftigt begränsats i olika länder,
- sammanställa, dokumentera och sprida information om
biologiska och organiska bekämpningsmedel samt om
traditionella och andra relevanta kunskaper och
färdigheter vad gäller bekämpningsmetoder utan användning
av kemikalier,
- genomföra nationella undersökningar för att
sammanställa basinformation om användning av
bekämpningsmedel i varje land och biverkningarna för
människors hälsa och miljön samt vidta lämpliga åtgärder.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.78 | Vederbörande FN-organ och regionala organisationer bör:
- Införa ett system för insamling, analys och spridning
av kvantitativ och kvalitativ information om den årliga
förbrukningen av bekämpningsmedel och deras inverkan på
människors hälsa och miljön,
- stärka regionala tvärvetenskapliga projekt och
upprätta nätverk för integrerad skadedjursbekämpning för
att demonstrera de sociala, ekonomiska och miljömässiga
fördelarna av denna metod för livsmedel och avsalugrödor
inom jordbruket,
- utveckla en välfungerande integrerad
skadedjursbekämpning, som består i ett urval av
biologiska, fysiska och kulturella bekämpningsmetoder samt
kemiska bekämpningsmedel, med beaktande av särskilda
regionala förhållanden.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.79 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 1,9 miljarder dollar, inklusive ca. 285 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.80 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, inleda forskning inom jordbruksenheter om
utveckling av teknik för skadedjursbekämpning utan användning av
kemikalier.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.81 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utarbeta och genomföra utbildningsprogram för
arbetssätt och teknik för integrerad skadedjursbekämpning
i syfte att informera beslutsfattare, forskare,
icke-statliga organisationer och jordbrukare,
- utbilda rådgivande personal och säkra jordbrukares och
kvinnogruppers deltagande i användning av sunda
odlingsmetoder och skadedjursbekämpning inom jordbruket
som utesluter kemikalier.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.82 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, stärka den nationella offentliga verksamheten och
kontrollorgan för skadedjursbekämpning och överföring av teknik
för en integrerad skadedjursbekämpning.
J. En hållbar växtnäringsbalans för att öka
livsmedelsproduktionen
Bakgrund |
|---|
| 14.83 | Minskningen av växtnäringsämnen i jorden är ett allvarligt
problem som leder till att jordens bördighet avtar, särskilt i
utvecklingsländerna. För att upprätthålla jordens
produktionsförmåga kan FAOs program för en hållbar
växtnäringsbalans vara av värde. I Afrika söder om Sahara är
mängden växtnäringsämnen som frigörs från samtliga källor för
närvarande tre till fyra gånger större än tillförseln, och
nettoförlusten beräknas till ca 10 miljoner ton årligen. Som en
följd av detta sker en uppodling av allt fler marginella jordar
och känsliga ekosystem, vilket leder till ytterligare
jordförstöring och andra miljöproblem. Syftet med en integrerad
växtnäringsbalans är att säkerställa en hållbar försörjning med
växtnäringsämnen för att öka den framtida avkastningen utan att
skada miljön och jordens produktionsförmåga. |
|---|
| 14.84 | I många utvecklingsländer ökar befolkningen med drygt 3
procent om året och den nationella jordbruksproduktionen har
släpat efter livsmedelsbehoven. Målet för dessa länder bör vara
att öka jordbruksproduktionen med minst 4 procent per år utan att
förstöra jordens produktionsförmåga. Detta kräver ökad
jordbruksproduktion inom de bästa jordbruksområdena genom
effektivt utnyttjande av insatsvaror. Det kommer också att krävas
utbildad arbetskraft, tillgång till energi, lämpliga redskap och
lämplig teknik, växtnäringsämnen och jordförbättring.
Mål |
|---|
| 14.85 | Målen för detta programområde är:
- Att senast år 2000 utveckla och i alla länder bedriva
systemet med integrerad tillförsel av växtnäringsämnen och
optimera tillgången på gödsel och andra växtnäringsämnen,
- att senast år 2000 upprätta och underhålla den
institutionella och mänskliga infrastrukturen för att
effektivisera beslutsfattande vad gäller jordens
produktionsförmåga,
- att utveckla och sprida nationellt och internationellt
tekniskt kunnande till jordbrukare, rådgivare, planerare
och beslutsfattare vad gäller ny och befintlig
miljöanpassad teknik och strategier för att öka jordens
produktionsförmåga för att främja ett långsiktigt hållbart
jordbruk.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.86 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utforma och tillämpa strategier för att varaktigt
förbättra jordens produktionsförmåga med sikte på en
hållbar jordbruksproduktion och anpassa berörda
jordbrukspolitiska instrument därefter,
- integrera organiska och oorganiska näringsämneskällor
med ett system för att upprätthålla jordens
produktionsförmåga och fastställa behoven av
mineralgödsel,
- fastställa behoven av växtnäringsämnen, utforma
strategier och optimera användningen av både organiska och
oorganiska källor för att öka jordbruksproduktionens
effektivitet,
- utveckla och uppmuntra processer för återföring av
organiskt och oorganiskt avfall till jorden utan att skada
miljön, växternas tillväxt eller människors hälsa.
b) Information |
|---|
| 14.87 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Upprätta "nationalräkenskaper" för växtnäringsämnen,
inklusive tillförsel (insatser) och förluster (frigörande)
och upprätta balansräkningar och prognoser,
- undersöka den tekniska och ekonomiska potentialen hos
olika näringsämneskällor, inklusive nationella
fyndigheter, och möjligheten att förbättra tillgången på
organiska källor, avfall, matjord tillverkad av bortkastat
organiskt material och biologisk kvävefixering.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.88 | Vederbörande FN-organ, t.ex. FAO, de internationella
jordbruksforskningsinstituten och icke-statliga organisationer,
bör samarbeta när det gäller att genomföra informations- och
PR-kampanjer för systemet med integrerad tillförsel av
näringsämnen, förbättring av jordens effektiva produktionsförmåga
och information om sambandet mellan dessa och miljön.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.89 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 3,2 miljarder dollar, inklusive ca. 475 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.90 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla platsspecifik teknik på referensplatser och
jordbrukares åkrar som är anpassad till de rådande
sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållandena genom
forskning byggd på ett välfungerande samarbete med
lokalbefolkningen,
- stärka tvärvetenskaplig internationell forskning och
tekniköverföring vad gäller odlings- och jordbrukssystem
och förbättra tekniken för produktion av biomassa in situ
och hantering av organiska restprodukter samt teknik för
kombinerat skogs- och jordbruk.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.91 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utbilda rådgivningspersonal och forskare i hantering
av växtnäringsämnen, odlings- och jordbrukssystem och
ekonomisk värdering av effekterna av tillförsel av
växtnäringsämnen,
- utbilda jordbrukare och kvinnogrupper i hantering av
växtnäringsämnen, med särskild betoning på bevarande och
produktion av matjord.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.92 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Utveckla lämpliga institutionella mekanismer för
utformning av politik för styrning av program för
integrerad tillförsel av växtnäringsämnen genom en
interaktiv process med deltagande av jordbrukare,
forskare, rådgivningstjänster och andra samhällssektorer,
- där så är lämpligt, stärka befintliga
rådgivningstjänster och utbilda personal, utveckla och
pröva ny teknik och underlätta införandet av metoder för
att förbättra och upprätthålla jordens maximala
produktionsförmåga.
K. Förändring av energiförsörjningen på landsbygden för att
öka produktiviteten
Bakgrund |
|---|
| 14.93 | I många länder svarar inte energiförsörjningen mot
utvecklingsbehoven, betingar ett högt pris och är föga pålitlig.
Inom landsbygdsområden i utvecklingsländerna är de huvudsakliga
energikällorna brännved, skörderester och gödsel, tillsammans med
djurens och människornas energi. Mer intensiv energitillförsel
behövs för att öka arbetskraftens produktivitet och för att skapa
inkomster. Därför bör politik och teknik vad gäller energi på
landsbygden främja en blandning av kostnadseffektiva fossila och
förnybara energikällor som i sig själv är hållbar och säkrar ett
hållbart jordbruk. Landsbygdsområden tillför energi i form av ved.
Potentialen hos jordbruket och det kombinerade skogs- och
jordbruket samt gemensamt ägda resurser för att producera förnybar
energi har långt ifrån realiserats. Förverkligandet av en hållbar
landsbygdsutveckling hör nära samman med mönstren för tillgång och
efterfrågan i fråga om energi5 .
Mål |
|---|
| 14.94 | Målen för detta programområde är:
- Att senast år 2000 inleda och uppmuntra en process för
övergång från ohållbara energikällor till miljöanpassad
energiförsörjning inom landsbygdssamhällen, dvs.
strukturerade och diversifierade energikällor, genom att
åstadkomma alternativa, nya och förnybara energikällor,
- att öka tillgången på energi för landsbygdshushåll och
jordbruksrelaterade industriella behov genom planering och
lämplig tekniköverföring och utveckling,
- att genomföra tillitsprogram på landsbygden som gynnar
en hållbar utveckling av förnybara energikällor och mer
effektiv energianvändning.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.95 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Främja försöksplaner och försöksprojekt vad gäller
mekanisk och termisk kraft (förgasare, biomassa,
soltorkningsanläggningar, vindpumpar och
förbränningssystem) som är lämpliga och bör kunna
underhållas på ett tillfredsställande sätt,
- starta och främja energiprogram på landsbygden som
stöds av teknisk utbildning, banker och tillhörande
infrastruktur,
- intensifiera forskning och utveckling, diversifiering
och bevarande av energi, med beaktande av behovet av
effektivt utnyttjande och miljöanpassad teknik.
b) Information |
|---|
| 14.96 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Samla in och sprida information om energiförsörjning
på landsbygden och efterfrågemönster som påverkar
energibehoven inom hushåll, jordbruk och
jordbruksrelaterad industri,
- analysera energi- och produktionsuppgifter för olika
sektorer för att fastställa energibehoven på landsbygden.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 14.97 | Vederbörande FN-organ och regionala organisationer bör, med
utnyttjande av den erfarenhet och information som är tillgänglig
hos icke-statliga organisationer inom detta område, utbyta
erfarenheter från länder och regioner om planeringsmetoder för
energiförsörjning på landsbygden för att främja en effektiv
planering och val av kostnadseffektiv teknik.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 14.98 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 1,8 miljarder dollar, inklusive ca. 265 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 14.99 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Intensifiera forskning inom den offentliga och privata
sektorn i utvecklingsländer och industriländer om
förnybara energikällor för jordbruket,
- genomföra forskning och överföring av energiteknik vad
gäller biomassa- och solenergi för jordbruksproduktion och
efterskördsarbete.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 14.100 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig
nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, höja det allmänna medvetandet vad beträffar
energiproblem på landsbygden, varvid de förnybara energikällornas
ekonomiska och miljömässiga fördelar bör betonas.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 14.101 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig
nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Skapa nationella institutionella mekanismer för
energiplanering på landsbygden och en hantering som skulle
effektivisera produktiviteten inom jordbrukssektorn och nå
ut till byar och hushåll,
- stärka rådgivningsverksamhet och hjälpa lokala
organisationer att genomföra planer och program för nya
och förnybara energikällor på bynivå.
L. Utvärdering av effekterna av ultraviolett strålning på
växter och djur till följd av uttunning av det stratosfäriska
ozonskiktet
Bakgrund |
|---|
| 14.102 | Ökningen av den ultravioletta strålningen till följd av
uttunning av det stratosfäriska ozonskiktet är ett fenomen som har
dokumenterats i många delar av världen, särskilt på södra
halvklotet. Det är följaktligen viktigt att utvärdera dess följder
för växt- och djurliv samt för en hållbar utveckling av
jordbruket.
Mål |
|---|
| 14.103 | Målet för detta programområde är att genomföra forskning
för att fastställa följderna av ökad ultraviolett strålning till
jordytan till följd av uttunning av det stratosfäriska ozonskiktet
och följderna för växt- och djurliv inom de drabbade områdena samt
för jordbruket och, där så är lämpligt, utveckla strategier som
syftar till att lindra dessa negativa följder.
Åtgärder
Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 14.104 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig
nivå, bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, vidta nödvändiga åtgärder inom de drabbade
områdena, inklusive institutionellt samarbete, för att underlätta
genomförande av forskning och utvärdering av följderna av ökad
ultraviolett strålning för växt- och djurliv och för jordbruket
samt överväga att vidta lämpliga åtgärder för att komma tillrätta
med detta problem. |
|---|
|
- Några av frågorna inom detta programområde presenteras i
kapitel 3 Agenda 21 (Fattigdomsbekämpning)
- Några av frågorna inom detta programområde presenteras i
kapitel 8 i Agenda 21 (Att integrera miljö och utveckling i
beslutsfattandet) och i kapitel 37 (Nationella mekanismer och
internationellt samarbete för kapacitetsuppbyggnad).
- Några av dessa frågor presenteras i kapitel 10 i Agenda 21
(En integrerad syn på planering och hushållning av
markresurser).
- Åtgärderna inom detta programområde hänger samman med vissa
av åtgärderna i kapitel 15 i Agenda 21 (Bevarande av den
biologiska mångfalden).
- Åtgärderna inom detta programområde hänger samman med några
av åtgärderna i kapitel 9 i Agenda 21 (Skydd av atmosfären).
|
|
| |