Kapitel 13
| Hantering av känsliga ekosystem: hållbar utveckling av
bergsområden |
|---|
|
| Inledning |
| 13.1 | Bergsområden utgör viktiga källor för vatten, energi och
biologisk mångfald. De är även källor för sådana viktiga resurser
som mineraler, skogsprodukter, jordbruksprodukter och rekreation.
Som ett viktigt ekosystem i vår planets komplicerade och
sammanhängande ekologi är bergsmiljöer avgörande för det globala
ekosystemets överlevnad. Bergsområdenas ekosystem är emellertid
stadda i snabb förändring. De är känsliga för accelererande
jorderosion, jordskred och en snabb minskning av mångfalden vad
gäller livsmiljöer för växter och djur samt genetiska resurser. På
det mänskliga planet karakteriseras bergsbefolkningar av utbredd
fattigdom bland bergsbor och förluster av nedärvd kunskap. Som en
följd av detta genomgår de flesta bergsområden en miljöförstöring.
Därför måste åtgärder vidtas omedelbart som syftar till en riktig
hantering av bergsresurser och social och ekonomisk utveckling för
bergsbefolkningar. |
|---|
| 13.2 | Cirka 10 procent av världens befolkning är beroende av
bergsresurser. En mycket större andel utnyttjar dessa resurser,
främst vatten. Bergsområden utgör en reserv för biologisk mångfald
och utrotningshotade arter. |
|---|
| 13.3 | Detta kapitel omfattar två programområden som ytterligare
illustration till problemet med känsliga ekosystem inom jordens
alla bergsområden. Dessa är:
- Att utveckla och förbättra kunskaper om bergsekosystemens
ekologi och hållbara utveckling
- Att främja en integrerad utveckling av avrinningsområden och
alternativa försörjningsmöjligheter
Programområden
A. Att utveckla och förbättra kunskaper om bergsekosystemens
ekologi och hållbara utveckling
Bakgrund |
|---|
| 13.4 | Berg är mycket känsliga för ekologiska obalanser på grund av
människans aktivitet eller naturliga påverkan. Bergsområden hör
till områden som är känsligast för klimatförändringar i
atmosfären. Behovet av information om ekologi, naturtillgångar och
social och ekonomisk verksamhet är påtagligt. Berg och
bergssluttningar hyser en rikedom av ekologiska system. På grund
av sina vertikala dimensioner skapar bergen gradienter vad gäller
temperatur, nederbörd och instrålning. En bergssluttning kan
omfatta ett flertal klimatsystem, t.ex. tropiskt, subtropiskt,
tempererat samt alpint klimat, som alla utgör ett mikrokosmos av
en större mångfald av livsmiljöer. Kunskaperna om bergsekosystem
är emellertid bristfälliga. Det är därför nödvändigt att skapa en
global bergsdatabank för att kunna upprätta program som bidrar
till en hållbar utveckling av bergsekosystem.
Mål |
|---|
| 13.5 | Målen för detta programområde är:
- Att göra undersökningar av olika resurser i form av
jord, skog, vatten, grödor, växter och djur som förekommer
i bergsekosystem, med beaktande av internationella och
regionala organisationers arbete,
- att hantera och skapa databaser och informationssystem
för att underlätta en integrerad hushållning med och
miljöutvärdering av bergsekosystem, med beaktande av
internationella och regionala organisationers arbete,
- att med de lokala samhällenas deltagande förbättra och
bygga upp befintlig kunskapsbas om mark- och vattenekologi
med avseende på den teknologi och de jordbruks- och
miljövårdsmetoder som tillämpas i världens bergsregioner,
- att skapa och stärka ett kommunikationsnät och en
informationscentral för organisationer som är engagerade
i frågeställningar som rör bergsområden,
- att genom lämpliga mekanismer, inklusive lagstiftning
och andra instrument på regional nivå, förbättra
samordningen av regionala insatser för att skydda känsliga
bergsekosystem
- att få fram den information som behövs för att
upprätta databaser och informationssystem som kan
underlätta en utvärdering av miljörisker och
naturkatastrofer i bergsekosystem.
r Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 13.6 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Stärka befintliga institutioner eller upprätta nya
institutioner på lokal, nationell och regional nivå för
att skapa en tvärvetenskaplig kunskapsbas om
bergsekosystem vad avser mark- och vattenekologi,
- främja nationell politik som ger lokalbefolkningar
incitament för användning och överföring av miljövänlig
teknologi och miljövänliga jordbruks- och
markvårdsmetoder,
- bygga upp kunskapsbasen och förståelse genom att skapa
mekanismer för samarbete och informationsutbyte mellan
nationella och regionala institutioner som arbetar med
känsliga ekosystem,
- uppmuntra politik som stimulerar jordbrukare och
lokala befolkningar till insatser för miljövård och
förnyelse,
- diversifiera bergsekonomier bl.a. genom att skapa
och/eller stärka turism i överensstämmelse med en
integrerad hushållning med bergsresurser,
- integrera all verksamhet vad gäller skogsvård,
betesmarksvård och viltvård på så sätt att speciella
bergsekosystem bevaras,
- inrätta lämpliga naturreservat i representativa
artrika områden.
b) Information |
|---|
| 13.7 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Upprätthålla och bygga upp analyssystem och kapacitet
för meteorologisk, hydrologisk och fysisk övervakning som
omfattar klimatvariation och vattenfördelning i olika
bergsregioner på jorden,
- genomföra en inventering av olika resurser i form av
jord, skog, vatten, grödor och växt- och djurgenetiska
resurser, med prioritet för utrotningshotade resurser.
Genetiska resurser bör skyddas in situ genom att
underhålla och inrätta skyddade områden, förbättra
traditionella jordbruks- och djurhållningsmetoder och
starta program för värdering av resursernas potentiella
värde,
- inventera de områden som är mest utsatta för erosion,
översvämningar, jordskred, jordbävningar, laviner och
andra naturrisker,
- inventera bergsområden som hotas av luftföroreningar
från angränsande industri- och stadsområden.
c) Internationellt och regionalt samarbete |
|---|
| 13.8 | Nationella regeringar och mellanstatliga organisationer
bör:
- Samordna det regionala och internationella samarbetet
och underlätta informations- och erfarenhetsutbyte mellan
fackorganen, Världsbanken, IFAD och andra internationella
och regionala organisationer, nationella regeringar,
forskningsinstitutioner och icke-statliga organisationer
som är engagerade i utveckling av bergsområden,
- uppmuntra skapandet av regionala, nationella och
internationella nätverk för folkliga initiativ och
verksamheter hos internationella, regionala och lokal
icke-statliga organisationer som är engagerade i
utveckling av bergsområden, t.ex. FN-universitetet (UNU),
instituten för skogsklädda berg (WMI), Internationellt
centrum för integrerad utveckling av bergsområden (ICMOD),
Internationella bergsförbundet (-IMS), Afrikanska
bergsförbundet och Andinska bergsförbundet, förutom att
stödja dessa organisationer vad gäller informations- och
erfarenhetsutbyte,
- skydda känsliga bergsekosystem genom lämpliga
mekanismer, inklusive lagstiftning och andra instrument på
regional nivå.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 13.9 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 50 miljoner dollar från det internationella
samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här
endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av
regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren,
inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka
strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 13.10 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, stärka program för vetenskaplig forskning och
teknologisk utveckling, med spridning via nationella och regionala
institutioner, speciellt vad gäller meteorologi, hydrologi,
skogsvetenskap, markvetenskaper och botanikvetenskaper.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 13.11 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Starta utbildningsprogram för miljöanpassad teknologi
och metoder som lämpar sig för bergsekosystem,
- stödja högre utbildning genom olika
forskningsstipendier för studier av miljöförhållanden i
bergsområden, särskilt för sökande från
bergsbefolkningar,
- organisera miljöundervisning för jordbrukare, särskilt
kvinnor, för att förbättra landsbygdsbefolkningens
förståelse av de ekologiska frågeställningarna i samband
med en hållbar utveckling av bergsekosystem.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 13.12 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, bygga upp nationella och regionala instutionella
baser som kan bedriva forskning och utbildning och sprida
information om en hållbar utveckling av ekonomier i känsliga
ekosystem.
B. Att främja en integrerad utveckling av avrinningsområden
och alternativa försörjningsmöjligheter
Bakgrund |
|---|
| 13.13 | Nästan halva världens befolkning påverkas på olika sätt av
bergens ekologi och förstöring av avrinningsområden. Cirka 10
procent av världens befolkning lever på de högre sluttningarna
inom bergsområden medan cirka 40 procent lever på de angränsande
medelhöga och låga avrinningsområdena. Dessa avrinningsområden
drabbas av allvarliga miljöproblem, t.ex. står en stor del av
jordbruksbefolkningen inom Andernas bergsområden i Sydamerika
inför en snabb försämring av jordresurserna. På samma sätt hotas
bergs- och höglandsområden i Himalaya, Sydostasien och Öst- och
Centralafrika, som lämnar viktiga bidrag till jordbruksproduktion,
av att tvingas odla marginella jordar på grund av
befolkningsökningen. Inom många områden förvärras problemen
ytterligare av överbetning, avskogning och minskning av
vegetationstäcket. |
|---|
| 13.14 | Jorderosion kan få förödande konsekvenser för det stora
antal människor på landsbygden som är beroende av regnbevattnat
jordbruk inom bergsområden. Fattigdom, arbetslöshet, ohälsa och
dåliga sanitära förhållanden är utbredda. Att främja integrerade
program för utveckling av avrinningsområden genom ett effektivt
deltagande av lokalbefolkningen är ett viktigt medel för att
förhindra ytterligare ekologiska obalanser. En integrerad syn
behövs vad gäller att bevara, förbättra och utnyttja mark-,
vatten-, växt- och djurresurser samt mänskliga resurser. Att skapa
alternativa försörjningsmöjligheter, särskilt genom att utarbeta
sysselsättningsprojekt för att öka produktivitetsbasen, kommer
dessutom att vara av stor betydelse för att förbättra
levnadsstandarden bland den stora landsbygdsbefolkning som lever
inom bergs-ekosystem.
Mål |
|---|
| 13.15 | Målen för detta programområde är:
- Att senast år 2000 utveckla ändamålsenlig planering
och administration av markanvändning för både odlingsbar
jord och icke-odlingsbar mark inom avrinningsområden i
bergstrakter för att förhindra jorderosion, öka produktion
av biomassa och upprätthålla den ekologiska balansen,
- att främja inkomstinbringande aktiviteter, t.ex.
hållbar turism, fiske och gruvdrift, som inte är skadlig
för miljön och förbättra infrastrukturen och den sociala
servicen, bl.a. för att skydda lokala samhällens och
ursprungsbefolkningens försörjningsmöjligheter,
- att utveckla tekniska och institutionella system i de
berörda länderna för att hindra effekterna av
naturkatastrofer genom riskbegränsande åtgärder, indelning
i riskzoner, early warning-system, evakueringsplaner och
krisförråd.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 13.16 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Vidta åtgärder mot jorderosion och främja
erosionsbekämpningsåtgärder inom alla sektorer,
- tillsätta arbetsgrupper eller kommittéer för
utveckling av avrinningsområden som komplement till
befintliga institutioner för att samordna integrerade
tjänsterpå alla administrativa nivåer till stöd för lokala
initiativ vad gäller kreatursskötsel, fiske,
trädgårdsodling och landsbygdsutveckling på alla
administrativa nivåer,
- öka befolkningens deltagande i förvaltning av lokala
resurser genom lämplig lagstiftning,
- stödja icke-statliga organisationer och andra privata
grupper som bistår lokala organisationer och samhällen med
att utarbeta projekt som är avsedda att öka
lokalbefolkningens deltagande i beslutsprocessen,
- skapa mekanismer för att bevara hotade områden som
skulle kunna utnyttjas för viltvård eller för att bevara
den biologiska mångfalden eller användas som
nationalparker,
- utveckla nationell politik i syfte att ge jordbrukare
och lokalbefolkningar incitament att vidtaga
bevarandeåtgärder och använda miljöanpassad teknik,
- vidta åtgärder för att skapa inkomster från
hemindustrier och förädlingsindustrier för
jordbruksprodukter, t.ex. odling och förädling av
medicinalväxter och kryddväxter,
- vidta ovannämnda åtgärder med beaktande av kravet att
kvinnor, inklusive kvinnor i ursprungsbefolkningar och
lokala samhällen, skall delta i full utsträckning i
utvecklingen.
b) Information |
|---|
| 13.17 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Upprätthålla och bygga upp kapacitet för systematiska
observationer och utvärdering på nationell, delstatlig
eller provinsiell nivå för att få fram information för
dagligt arbete och utreda de miljömässiga, sociala och
ekonomiska konsekvenserna av olika projekt,
- taga fram information om alternativa
försörjningsmöjligheter och diversifierade
produktionssystem på bynivå vad gäller ettåriga grödor och
trädgrödor, boskap, fjäderfä, biodling, fiske,
byindustrier, marknader, transport och inkomstmöjligheter,
med beaktande av kvinnornas roll och kravet att integrera
dem i planerings- och genomförandeprocessen.
c) Internationellt och regionalt samarbete |
|---|
| 13.18 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Stärka de internationella forsknings- och
utbildningsinstitutens roll, t.ex. Konsultativa gruppen
för internationella jordbruksforskningscentra (CGIAR) och
Internationella rådet för jordmånsforskning och markvård
(IBSRAM) samt regionala forskningscentra, t.ex. instituten
för skogsklädda berg (WMI) och Internationellt centrum för
integrerad utveckling av bergsområden (ICMOD), vad gäller
att bedriva tillämpad forskning av betydelse för
utveckling av avrinningsområden,
- främja regionalt samarbete och informationsutbyte
mellan länder som delar samma bergskedjor och flodområden,
särskilt sådana som drabbas av bergskatastrofer och
översvämningar,
- upprätthålla och upprätta samarbete med icke-statliga
organisationer och andra privata grupper som är engagerade
i utveckling av avrinningsområden.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 13.19 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 13 miljarder dollar, inklusive ca. 1,9 miljarder
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra. |
|---|
| 13.20 | Finansiering av arbetet med att skapa alternativa
försörjningsmöjligheter inom bergsekosystem bör ses som ett led i
ett lands program mot fattigdom eller för alternativa
försörjningsmöjligheter, vilket också behandlas i kapitel 3
(Åtgärder mot fattigdom) och kapitel 14 (Att främja ett hållbart
jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling) i Agenda 21.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 13.21 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Överväga att starta försöksprojekt som förenar
miljöskydds- och utvecklingsfunktioner med särskild
tonvikt på vissa traditionella miljövårdsmetoder eller
system som har en gynnsam inverkan på miljön,
- utveckla teknologier för särskilda förhållanden vad
gäller avrinningsområden och jordbruk på grundval av en
deltagandeprocess mellan lokala kvinnor och män, forskare
och rådgivare som genomför experiment och försök om
jordbruksförhållanden,
- främja teknologi som är billig, enkel och lätt för
lokalbefolkningen att tillägna sig vad avser bevarande av
växtlighet som erosionsskydd, metoder för
fuktighetsbevarande in situ och förbättring av
skördemetoder, foderproduktion och agroforestry.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 13.22 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer:
- Frstaämja en multidisciplinär och tvärsektoriell syn vad
gäller utbildning av och kunskapsspridning till
lokalbefolkningar på en rad områden, t.ex.
hemindustrisystem, bevarande och användning av odlingsbar
och icke-odlingsbar jord, behandling av dräneringssystem
och påfyllnad av grundvatten, kreatursskötsel, fiske,
agroforestry och trädgårdsodling,
- utveckla kunskaper genom att ge tillgång till
utbildning, hälsovård, energi och infrastruktur,
- höja lokalt medvetande och lokal beredskap för att
förebygga och linda katastrofer, i kombination med bästa
tillgängliga teknik för larm och prognoser.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 13.23 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från berörda internationella och regionala
organisationer, utveckla och stärka nationella centra för
förvaltning av avrinningsområden för att uppmuntra till en
allsidig syn på de miljömässiga, sociala, ekonomiska, tekniska,
lagstiftningsmässiga, finansiella och administrativa aspekterna
och ge stöd till beslutsfattare, administratörer, fältpersonal och
jordbrukare vad gäller utveckling av avrinningsområden. |
|---|
| 13.24 | Den privata sektorn och lokala samhällen bör, i samarbete
med nationella regeringar, främja utveckling av den lokala
infrastrukturen, inklusive kommunikationsnät, utveckling av mini-
eller mikrokraftverk för att stödja hemindustrier samt tillträde
till marknader. |
|---|
|
| |