Kapitel 12
| Hantering av känsliga ekosystem: bekämpning av ökenspridning och
torka |
|---|
|
| Inledning |
| 12.1 | De känsliga ekosystemen är betydelsefulla genom att de har
unika egenskaper och resurser. Till dem räknas öknar, semiarida
landområden, bergsområden, våtmarker, små öar och vissa
kustområden. De flesta av dessa ekosystem sträcker sig över
nationsgränser och är alltså en regional angelägenhet. I detta
kapitel behandlas markresursfrågorna då det gäller öknar och också
arida, semiarida och torra subhumida områ-den. En hållbar
utveckling för bergsområden behandlas i kapitel 13 av Agenda 21
och små öar och kustområden tas upp i kapitel 17. |
|---|
| 12.2 | Ökenspridning är markförstöring i arida, semiarida och torra
subhumida områden som orsakas av skilda faktorer, som t.ex.
klimatiska variationer och mänsklig verksamhet. Ökenspridningen
drabbar ungefär en sjättedel av världens befolkning, 70 procent av
alla torrområden, dvs. 3,6 miljarder hektar vilket är en fjärdedel
av jordens totala landyta. Den mest påtagliga effekten av
ökenspridningen är, vid sidan av utbredd fattigdom, förstörelse av
3,3 miljarder hektar av den totala betesmarken, vilket utgör 73
procent av betesmark med låg potentiell bärförmåga för människor
och djur, försämrad markproduktivitet och markstruktur inom cirka
47 procent av torrområdena med marginell regnbevattnad åkermark
och försämring av konstbevattnad åkermark som uppgår till 30
procent av torrområden med hög folktäthet och jordbrukspotential. |
|---|
| 12.3 | Prioritet i bekämpningen av ökenspridningen bör ges till
genomförandet av förebyggande åtgärder för mark som ännu inte
förstörts, eller endast drabbats av liten förstörelse. De svårt
drabbade områdena får dock inte försummas. I bekämpningen av
ökenspridning och torka är det av avgörande betydelse att få till
stånd ett deltagande från lokala myndigheter,
landsbygdsorganisationer, regeringar, icke-statliga
organisationer och internationella och regionala organisationer. |
|---|
| 12.4 | Följande programområden ingår i detta kapitel:
- Förstärkning av kunskapsbasen och utveckling av
informations- och övervakningssystem för områden som är
hotade av ökenspridning och torka, vilket även innefattar
de ekonomiska och sociala aspekterna på dessa ekosystem.
- Bekämpning av markförstöringen, bl.a. genom
intensifierad jordförbättring och ny- och återplantering
av skog.
- Utveckling och förstärkning av integrerade program
för att utrota fattigdomen och främja alternativa
försörjningssystem i områden som hotas av ökenspridning.
- Utveckling av omfattande program mot ökenspridning
som integreras i den nationella utvecklings- och
miljöplaneringen.
- Utveckling av omfattande torkberedskaps- och
hjälpplaner som även omfattar självhjälpsåtgärder för
områden som ofta drabbas av torka och utformning av
program för att ta hand om flyktingar från miljödrabbade
områden.
- Främjande av befolkningens delaktighet och
miljöutbildning som är inriktad på motåtgärder mot
ökenspridning och torka.
Programområden
A. Förstärkning av kunskapsbasen och utveckling av
informations- och övervakningssystemen för områden som är hotade
av ökenspridning och torka, vilket även innefattar de ekonomiska
och sociala aspekterna på dessa ekosystem
Bakgrund |
|---|
| 12.5 | De globala utvärderingar av tillståndet och hastigheten när
det gäller ökenspridningen som utförts av Förenta Nationernas
miljöprogram (UNEP) 1977, 1984 och 1991 har visat att de
grundläggande kunskaperna om ökenspridningsprocesserna är
otillräckliga. Ändamålsenligt utformade världsomspännande
systematiska observationssystem bidrar till utvecklingen och
genomförandet av effektiva program mot ökenspridning. De
befintliga internationella, regionala och nationella
institutionerna, särskilt i utvecklingsländerna, har begränsad
kapacitet för att skaffa fram och utbyta information. Ett
integrerat och samordnat system för information och systematiska
observationer, som bygger på ändamålsenlig teknik och täcker de
globala, regionala, nationella och lokala nivåerna, är en
förutsättning för att kunna förstå dynamiken i processerna för
ökenspridning och torka. Det är också viktigt för att kunna
utveckla effektiva åtgärder mot ökenspridning och torka och
förbättra de socioekonomiska förhållandena.
Mål |
|---|
| 12.6 | Målen inom detta programområde är:
- Att främja upprättandet och/eller förstärkning av
nationella samordningscentra för miljöinformation som kan
fungera som kontaktpunkter för fackdepartementen inom
regeringarna och stå för de nödvändiga standardiserings-
och stödtjänsterna, samt att säkerställa att de nationella
systemen för miljöinformation i fråga om ökenspridning och
torka knyts samman i ett nätverk på regional nivå som även
fungerar mellan regioner och för delar av regioner,
- att förstärka regionala och globala nätverk för
systematiska observationer som är kopplade till
utvecklingen av nationella system för observationer av
markförstöring och ökenspridning - orsakade såväl av
klimatfluktuationer som av mänsklig verksamhet - samt att
fastställa prioriterade handlingsområden,
- att skapa ett permanent system på såväl nationell som
internationell nivå för kontroll av ökenspridning och
markförstöring i syfte att förbättra levnadsbetingelserna
i de drabbade områdena.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 12.7 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Skapa och/eller förstärka miljöinformationssystem på
nationell nivå,
- förstärka den nationella, regionala och lokala
kontrollen och säkerställa samarbete/nätverk mellan
befintliga miljöinformations- och miljökontrollsystem som
t.ex. Earthwatch och Sahara och Sahelobservatoriet,
- förstärka de nationella institutionernas kapa-citet
att analysera miljödata så att de ekologiska
förändringarna kan kontrolleras och miljöinformation
lämnas fortlöpande på nationell nivå.
b) Data och information |
|---|
| 12.8 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Göra en översyn av och granska de medel som används
för att beräkna de ekologiska, ekonomiska och sociala
konsekvenserna av ökenspridningen och markförstöringen och
låta resultaten av dessa studier utnyttjas i de
internationella kontrollåtgärderna beträffande
ökenspridning och markförstöring,
- göra en översyn av och granska samspelet mellan de
socioekonomiska verkningarna av klimat, torka och
ökenspridning och utnyttja resultaten av dessa stu-dier i
konkret handlande.
|
|---|
| 12.9 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Stödja integrerad datainsamling och forskningsarbete i
program som gäller problemen med ökenspridning och torka,
- stödja nationella, regionala och globala program för
en integrerad datainsamling och nätverk för forskning som
syftar till kontroll av jord- och markförstöring,
- förstärka de nationella och regionala meteorologiska
och hydrologiska nätverken och kontrollsystemen för att
säkerställa en ändamålsenlig insamling av grundläggande
information och kommunikation mellan nationella, regionala
och internationella centra.
c) Internationell och regional samverkan och samordning |
|---|
| 12.10 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Förstärka regionala program och internationellt
samarbete, som Permanent Inter-State Committee on Drought
Control in the Sahel (CILSS), Intergovernmental Authority
for Drought and Development Coordination Conference
(SADCC), arabiska Maghrebunionen och andra regionala
organisationer samt organisationer som Sahara och
Sahelobservatoriet,
- upprätta och/eller utveckla en heltäckande
databasenhet för ökenspridning, markförstöring och
människors förhållande med såväl fysiska som
socioekonomiska parametrar. Detta bör bygga såväl på
befintliga som där så är nödvändigt kompletterande
hjälpmedel som Earthwatch och andra informationssystem som
utvecklats av internationella, regionala och nationella
institutioner, förstärkta för detta ändamål,
- utveckla normer och definiera framstegsindikatorer som
underlättar lokala och regionala institutioners arbete med
att spåra framsteg i kampen mot ökenspridningen. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas indikatorer för lokal
delaktighet.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 12.11 | Konferenssekretariatet har uppskattat den genomsnittliga
sammanlagda årskostnaden (1993 - 2000) för att genomföra
åtgärderna inom detta programområde till cirka 350 miljoner
dollar, inklusive cirka 175 miljoner dollar från Världssamfundet
som bidrag eller förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser
endast att ge en antydan om storleksordningen och har inte
granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella
villkoren, däribland även eventuella icke-koncessionella villkor,
kommer bl.a. att bero på vilka särskilda strategier och program
regeringarna kommer att besluta om att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska instrument |
|---|
| 12.12 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av de internationella och regionala organisationer
som arbetar med frågorna om ökenspridning och torka:
- Företa inventeringar, och uppdatera befintliga
inventeringar, av naturresurser som energi, vatten,
jordmån, mineral, växtlighet och djurs födotillgång och
andra resurser som bostäder, sysselsättning, hälsa,
utbildning och demografisk fördelning tids- och
rumsmässigt,
- utveckla integrerade informationssystem för
miljökontroll, miljöbokföring och konsekvensbedömning,
- internationella organ bör samarbeta för att underlätta
tillkomsten och utvecklingen av lämplig teknik för
kontroll och bekämpning av torka och ökenspridning.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 12.13 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av de internationella och regionala organisationer
som arbetar med frågorna om ökenspridning och torka, utveckla det
tekniska och yrkesmässiga kunnandet hos den personal som medverkar
i kontrollen och bedömningen av frågan om ökenspridning och
torka.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 12.14 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av de internationella och regionala organisationer
som arbetar med frågorna om ökenspridning och torka:
- Förstärka de nationella och lokala institutionerna
genom att förse personalen med tillräcklig utrustning och
finansiering för kontrollen av ökenspridningen,
- främja lokalbefolkningens, särskilt kvinnors och
ungdomars, medverkan i insamlingen och utnyttjandet av
miljöinformation genom utbildning och skapande av
medvetenhet.
B. Bekämpning av markförstöringen, bl.a. genom intensifierad
jordförbättring och ny- och återplantering av skog
Bakgrund |
|---|
| 12.15 | Ökenspridningen påverkar cirka 3,6 miljarder hektar, vilket
är cirka 70 procent av den sammanlagda arealen av torrområdena i
världen eller nära en fjärdedel av jordens landyta. I bekämpningen
av ökenspridningen i betesmark och i regnbevattnad och
konstbevattnad åkermark bör förebyggande åtgärder inledas i
områden som ännu inte påverkats, eller endast påverkats i liten
utsträckning, av ökenspridning. Korrigerande åtgärder bör
genomföras för att bevara produktiviteten i områden som drabbats
måttligt och för att återställa torrområden som drabbats svårt
eller mycket svårt av ökenspridningen. |
|---|
| 12.16 | Ett ökat vegetationstäcke skulle gynna och stabilisera den
hydrologiska balansen i torrområden och bevara markens kvalitet
och produktivitet. Förebyggande åtgärder för ännu inte förstörd
mark och korrigerande åtgärder för att återställa såväl måttligt
som svårt förstörda torrområden - även områden som drabbats av
sanddynvandringar - med införande av miljömässigt sunda, socialt
acceptabla, rättvisa och ekonomiskt realistiska
markanvändningssystem kommer att öka markens bärförmåga och bevara
floran och faunan i känsliga ekosystem.
Mål |
|---|
| 12.17 | Målen inom detta programområde är:
- I fråga om områden som ännu inte påverkats, eller
endast påverkats i ringa utsträckning, av ökenspridningen:
att säkerställa en lämplig hushållning med befintliga
naturområden (även skogar) för att bevara den biologiska
mångfalden, skydda avrinningsområden och långsiktigt säkra
produktion och jordbruksutveckling samt andra mål med full
delaktighet från ursprungsbefolkningens sida,
- att återställa torrområden som, måttligt eller svårt,
drabbats av ökenspridningen så att de kan utnyttjas på ett
produktivt och hållbart sätt för jord- och
skogsbruksutveckling, bl.a. genom jord- och
vattenförbättring,
- att öka vegetationstäcket och främja hushållning med
biotiska resurser i områden som drabbats, eller hotas av,
ökenspridning och torka, särskilt genom åtgärder som ny-
och återplantering av skog, agroforestry, kooperativt
skogsbruk och program för bevarande av växtligheten,
- att förbättra hushållningen med skogsresurserna, även
brännved, samt att minska konsumtionen av brännved genom
effektivare användning och genom att öka användningen av,
och utveckla, andra energikällor, även alternativ energi.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 12.18 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Genomföra brådskande, direkt förebyggande åtgärder i
torrområden som är sårbara men ännu inte drabbats och i
torrområden som endast drabbats i ringa omfattning av
ökenspridningen genom att införa:
- förbättrade program och metoder för
markanvändningen så att markens produktivitet ökas på ett mer
hållbart sätt,
- lämpliga, miljömässigt sunda och eko-nomiskt realistiska
jordruks- och betesgångstekniker, och
- en förbättrad hushållning med mark- och vattenresurser,
- genomföra snabbverkande program för ny- och
återplantering av skog med arter, särskilt inhemska
grönsaker och andra arter, som är resistenta mot torka och
snabbväxande, i kombination med kooperativa
skogsbruksprogram. Man bör i detta sammanhang överväga
storskaliga skogsplanteringsprogram, särskilt skapandet av
grönområden, med tanke på de många fördelarna med sådana
åtgärder,
- genomföra brådskande, direkt korrigerande åtgärder för
torrområden som drabbats svårt av öken-spridningen utöver
de åtgärder som anges i punkt a ovan i syfte att
återställa och bevara deras produktivitet,
- verka för förbättrade system för hushållning med
mark/vatten/grödor, som gör det möjligt att bekämpa den
ökade salthalten i konstbevattnad åkermark samt att
stabilisera regnbevattnad åkermark och införa förbättrade
jordmåns/grödosystem i markanvändningen,
- verka för en hushållning med naturresurserna, även
betesmarken, som är byggd på nyskapande eller anpassade
ursprungliga tekniker, med hänsyn såväl till
landsbygdsbefolkningens behov som till bevarandet av
naturresurserna,
- verka för skydd på platsen och bevarande av speciella
ekologiska områden genom lagstiftning och andra medel i
syfte att bekämpa ökenspridningen samtidigt som den
biologiska mångfalden skyddas,
- verka för och främja skogsbruksinvesteringar i
torrområden genom skilda incitament, även lagstiftning,
- verka för utveckling och användning av energikällor
som minskar påfrestningen på virkesresurserna, även
alternativa energikällor och förbätt-rade spisar.
b) Data och information |
|---|
| 12.19 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Utveckla markanvändningsmodeller som bygger på, och
förbättrar, lokala metoder och är inriktade på att
förhindra markförstöring. Dessa modeller bör skapa en
bättre förståelse av de olika naturliga och av människan
skapade faktorer som kan bidra till ökenspridningen.
Modellerna bör innefatta samspelet mellan nya såväl som
traditionella metoder för att förhindra markförstöringen
och ge uttryck för återhämtningsförmågan hos hela det
ekologiska och sociala systemet,
- utveckla, pröva och införa - med vederbörlig hänsyn
till miljösäkerhetsaspekterna - växtarter som är
resistenta mot torka, snabbväxande, produktiva och
lämpliga i den aktuella miljön.
c) Internationell och regional samverkan och samordning |
|---|
| 12.20 | Berörda FN-organ, internationella och regionala
organisationer, icke-statliga organisationer och bilaterala organ
bör:
- Samordna sina uppgifter i bekämpningen av
markförstöringen samt verka för återplantering av skog,
agroforestry och markhushållningssystem i drabbade
länder,
- stödja regional och subregional verksamhet i fråga om
utveckling och spridning av teknik, utbildning och
genomförande av program för att hejda
torrområdesförstöring.
|
|---|
| 12.21 | Berörda nationella regeringar, FN-organ och bilaterala
organ bör stärka den samordnande roll i fråga om förstöringen av
torrområdena som spelas av de delregionala, mellanstatliga
organisationer som inrättats för att täcka denna verksamhet, t.ex.
CILSS, IGADD, SADCC och arabiska Maghrebunionen.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 12.22 | Konferenssekretariatet har uppskattat den genomsnittliga
sammanlagda årskostnaden (1993 - 2000) för att genomföra
åtgärderna inom detta programområde till cirka sex miljarder
dollar, inklusive cirka tre miljarder dollar från Världssamfundet
som bidrag eller förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser
endast att ge en antydan om storleksordningen och har inte
granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella
villkoren, däribland även eventuella icke-koncessionella villkor,
beror bl.a. på vilka särskilda strategier och program regeringarna
beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska instrument |
|---|
| 12.23 | Regeringar och andra beslutande instanser på lämplig nivå,
och lokala myndigheter bör, med stöd av internationella och
regionala organisationer inom området:
- integrera ursprungsbefolkningarnas kunskap som har
samband med skogar, skogklädd mark, betesmark och naturlig
vegetation i forskningsverksamheten i fråga om
ökenspridning och torka,
- verka för integrerade forskningsprogram om skydd,
återställande och bevarande av vatten- och markresurser
och om en markanvändning som i görligaste mån bygger på
traditionella metoder.
c) Kompetensutveckling |
|---|
| 12.24 | Regeringar och andra beslutande instanser på lämplig nivå,
och lokala myndigheter bör, med stöd av internationella och
regionala organisationer inom området:
- Skapa mekanismer för att säkerställa att
markanvändarna, särskilt kvinnorna, är de huvudsakliga
aktörerna i genomförandet av en förbättrad markanvändning,
även agroforestry, som ett led i bekämpningen av
markförstöringen,
- främja effektiva decentraliserade tjänster i områden
som hotas av ökenspridning och torka, särskilt för att
undervisa jordbrukare och boskapsherdar i en förbättrad
hushållning med mark- och vattenresurser i torrområden.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 12.25 | Regeringar och andra beslutande instanser på lämplig nivå,
och lokala myndigheter bör, med stöd av internationella och
regionala organisationer inom området:
- Utveckla, anta genom lämpliga nationella
lagstiftningsåtgärder och institutionellt införa nya,
miljömässigt sunda och utvecklingsinriktade program för
markanvändning,
- stödja lokalt baserade folkliga organisationer,
särskilt bland jordbrukare och herdefolk.
C. Utveckling och förstärkning av integrerade program för att
utrota fattigdomen och främja alternativa försörjningssystem i
områden som hotas av ökenspridning
Bakgrund |
|---|
| 12.26 | I områden som hotas av ökenspridning och torka förmår de
nuvarande systemen för försörjning och resursanvändning inte
upprätthålla levnadsstandarden. I de flesta arida och semiarida
områden är inte de traditionella försörjningssätten, som bygger på
herdejordbruk, ändamålsenliga och hållbara, särskilt inte med
hänsyn till verkningarna av torka och det ökande demografiska
trycket. Fattigdomen är en av de viktigaste orsakerna till att
förstöringen och ökenspridningen ökar i takt. Därför behövs
handling för att återställa och förbättra system med herdejordbruk
som ger en hållbar hushållning med betesmarkerna och även för att
skapa alternativa försörjningskällor.
Mål |
|---|
| 12.27 | Målen inom detta programområde är:
- Att skapa en förmåga i bygemenskaperna och hos
herdegrupper att ta hand om utvecklingen av, och
hushållningen med, sina markresurser på ett socialt
rättfärdigt och ekologiskt sunt sätt,
- att förbättra produktionssystemen så att en ökad
produktivitet kan uppnås inom ramen för godkända program
för bevarande av de nationella resurserna och inom ramen
för en integrerad syn på landsbygdens utveckling,
- att skapa möjligheter till alternativ försörjning och
därigenom en grund för att minska trycket på
markresurserna och samtidigt erbjuda ytterligare
inkomstkällor, särskilt för landsbygdsbefolkningen, som på
så sätt kan förbättra sin levnadsstandard.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 12.28 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Anta program på nationell nivå som gäller ett
decentraliserat synsätt på markresurshushållningen med
decentralisering av ansvaret till
landsbygdsorganisationer,
- skapa eller stärka landsbygdsorganisationer som svarar
för markhushållningen i byar och på betesmarker,
- skapa och utveckla lokala, nationella och
sektorövergripande mekanismer för att hantera de miljö-
och utvecklingsmässiga följderna av markinnehavet i fråga
om användning och ägande av mark. Särskild uppmärksamhet
bör ges åt skyddet av äganderätten för kvinnor samt för
herde- och nomadgrupper som lever i landsbygdsområden,
- skapa eller stärka bysammanslutningar som är inriktade
på ekonomisk jordbruksverksamhet av gemensamt intresse
(trädgårdsodling, förädling av jordbruksprodukter,
husdjur, skötsel av boskapshjordar osv.),
- främja jordbrukskredit och nyttiggörande av sparandet
genom att jordbruksbanker upprättas,
- utveckla infrastrukturen och den lokala produktions-
och marknadsföringskapaciteten genom att lokalbefolkningen
engageras i arbetet med att skapa alternativa
försörjningssystem och lindra fattigdomen,
- inrätta en revolverande fond för kredit till
entreprenörer på landsbygden och lokala grupper för att
underlätta skapandet av bomullsindustrier/affärsprojekt
och kreditmöjligheter för jordbruksverksamhet.
b) Data och information |
|---|
| 12.29 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Genomföra socioekonomiska förstudier för att få en god
förståelse av situationen inom programområdet, särskilt i
fråga om resurs- och markinnehavsförhållanden,
traditionella markhushållningssystem och karaktäristiska
för produktionssystemen,
- inventera naturresurserna (jordmånsförhållanden,
vatten och vegetation) och i vilken grad de drabbats av
förstöring, i första hand med stöd av lokalbefolkningens
kännedom (t.ex. snabb landsbygdstaxering),
- sprida information om tekniska paketlösningar som är
anpassade till sociala, ekonomiska och ekologiska
förhållanden,
- verka för informationsutbyte om utvecklingen av
alternativa försörjningssystem tillsammans med andra
agroekologiska regioner.
c) Internationell och regional samverkan och samordning |
|---|
| 12.30 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Främja samverkan och informationsutbyte mellan
institutioner som sysslar med forskning om arida och
semiarida områden i fråga om metoder och tekniker för att
förbättra markens och arbetets produktivitet samt
funktionsdugliga produktionssystem,
- samordna och harmonisera genomförandet av de program
och projekt som bekostas av internationella organisationer
och icke-statliga organisationer och som är inriktade på
lindrande av fattigdomen och främjande av alternativa
försörjningssystem.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 12.31 | Konferenssekretariatet har uppskattat kostnaderna för detta
programområde i kapitel 3, "Fattigdomsbekämpning" och kapitel 14,
"Att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar
landsbygdsutveckling".
b) Vetenskapliga och tekniska instrument |
|---|
| 12.32 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Genomföra tillämpad forskning i markanvändning med
stöd av lokala forskningsinstitutioner,
- underlätta regelbundna nationella, regionala och
interregionala kommunikationer om, och utbyte av,
information och erfarenheter mellan dem som utför
fältarbetet och forskare,
- stödja och uppmuntra införande och användning av
tekniker för att skapa alternativa inkomstkällor.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 12.33 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Utbilda medlemmar i landsbygdsorganisationerna i
företagsledning och jordbrukare i särskilda tekniker som
mark- och vattenvård, vattenbruk, agroforestry och
småskalig konstbevattning,
- utbilda fältarbetare och samordnare i arbete med
delaktighet för integrerad markhushållning.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 12.34 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området, skapa och vidmakthålla mekanismer för att säkerställa att
strategierna för att lindra fattigdomen bland invånarna i områden
som hotas av ökenspridning integreras i planer och program på
sektoriell och nationell nivå.
D. Utveckling av omfattande program mot ökenspridning som
integreras i den nationella utvecklings- och miljöplaneringen
Bakgrund |
|---|
| 12.35 | I flera utvecklingsländer som är drabbade av
ökenspridningen är naturresursbasen den huvudsakliga resurs som är
den enda förutsättning som finns för utvecklingsprocessen. De
sociala system som samverkar med markresurserna gör problemet ännu
mycket mer komplicerat och kräver ett integrerat angreppssätt vid
planering och hushållning i fråga om markresurserna. I
handlingsplanerna för att bekämpa ökenspridning och torka bör
hushållningsaspekterna på miljön och utvecklingen ingå så att de
följer inriktningen att integrera nationella utvecklingsplaner och
nationella handlingsplaner för miljön.
Mål |
|---|
| 12.36 | Målen inom detta programområde är:
- Att stärka de nationella institutionernas förmåga att
utveckla ändamålsenliga program mot ökenspridningen och
integrera dessa i den nationella utvecklingsplaneringen,
- att utveckla strategiska planeringsramar för
utveckling, skydd och hushållning i fråga om naturresurser
i torrområden och integrera dessa i de nationella
utvecklingsplanerna, även i nationella planer för
bekämpning av ökenspridningen och handlingsplaner för
miljön i länder som är starkt hotade av ökenspridningen,
- att initiera en långsiktig process för att genomföra
och kontrollera strategier i samband med
naturresurshushållning,
- att stärka det regionala och internationella
samarbetet i kampen mot ökenspridningen, bl.a. genom att
införa rättsinstrument och andra medel.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 12.37 | Regeringarna bör, på lämplig nivå, och med stöd av
internationella och regionala organisationer inom området:
- Skapa eller förstärka nationella och lokala
myndigheter för bekämpning av ökenspridningen, inom
regeringsorgan och lokala verkställande organ samt lokala
kommitt`er/sammanslutningar av markanvändare i alla lokala
församlingar som berörs i syfte att organisera en
arbetssamverkan mellan alla som är verksamma, från
gräsrotsnivå (jordbrukare och herdar) till högre
beslutande nivå,
- utveckla nationella handlingsplaner för att bekämpa
ökenspridningen och, där det är lämpligt, integrera dessa
planer i nationella utvecklingsplaner och nationella
handlingsplaner för miljön,
- genomföra program som är inriktade på en förbättrad
markanvändning, lämplig hushållning med allmän mark,
skapande av incitament för småbrukare och herdar, kvinnors
medverkan och uppmuntrande av privata investeringar i
torrområdenas utveckling,
- säkerställa samordning mellan departement och
institutioner som arbetar med program mot ökenspridningen
på nationell och lokal nivå.
b) Data och information |
|---|
| 12.38 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området, främja informationsutbyte och samverkan i fråga om
nationella planer och program i drabbade länder, bl.a. genom
nätverk.
c) Internationell och regional samverkan och samordning |
|---|
| 12.39 | Internationella organisationer, multilaterala finansiella
institutioner, icke-statliga organisationer och bilaterala organ
inom området bör stärka sitt samarbete i fråga om bistånd i
utarbetandet av öken-spridningskontrollprogram och integreringen
av dessa program i nationella planeringsstrategier samt genom
upprättandet av nationella mekanismer för samordning och
systematiska observationer och regionala och globala nätverk för
dessa planer och mekanismer. |
|---|
| 12.40 | Begäran riktas till generalförsamlingen att, vid sin
fyrtiosjunde session, tillsätta en mellanstatlig
förhandlingskommitt`, under generalförsamlingens överinseende, för
att utarbeta en internationell konvention om att motverka
ökenspridningen i de länder som är drabbade av allvarlig torka
och/eller ökenspridning, särskilt i Afrika, i syfte att en sådan
konvention skall kunna antas senast i juni 1994.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 12.41 | Konferenssekretariatet har uppskattat den genomsnittliga
totalkostnaden per år (1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna
inom detta programområde till cirka 180 miljoner dollar, inklusive
cirka 90 miljoner dollar från Världssamfundet som bidrag eller
förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en
antydan om storleksordningen och har inte granskats av
regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella villkoren,
däribland även eventuella icke-koncessionella, beror bl.a. på
vilka särskilda strategier och program regeringarna beslutar att
genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska instrument |
|---|
| 12.42 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Utveckla och införa ändamålsenliga och förbättrade
hållbara jordbruks- och betesgångstekniker som är socialt
och miljömässigt godtagbara och ekonomiskt realistiska,
- genomföra tillämpade studier av integrering av miljö-
och utvecklingsverksamhet i nationella utvecklingsplaner.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 12.43 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området, företa större landsomfattande kampanjer för ökad
medvetenhet och kunskap om ökenspridningen i de drabbade länderna
med hjälp av befintliga nationella massmedier, utbildningsnätverk
och nyskapad eller förstärkt decentraliserad utbildning. Detta bör
säkra att människor får tillgång till kunskap om ökenspridning och
torka samt om de nationella handlingsplanerna mot
ökenspridningen.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 12.44 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området, skapa och vidmakthålla mekanismer för att säkerställa
samordningen mellan fackdepartement och -institutioner inklusive
lokala institutioner och icke-statliga organisationer i
integreringen av program mot ökenspridning i nationella
utvecklingsplaner och nationella handlingsplaner för miljön.
E. Utveckling av omfattande torkberedskaps- och hjälpplaner
som även omfattar självhjälpsåtgärder för områden som ofta drabbas
av torka och utformning av program för att ta hand om flyktingar
från miljödrabbade områden
Bakgrund |
|---|
| 12.45 | Torka är, med varierande frekvens och omfattning, ett
återkommande fenomen i stora delar av utvecklingsländerna,
särskilt i Afrika. Vid sidan av förlusterna i människoliv - man
beräknar att tre miljoner människor dog på grund av torka i Afrika
under mitten av 1980-talet - är de ekonomiska följderna av
katastrofer i samband med torka också allvarliga och gäller
förlorad produktion, tillförsel som inte kommer till avsedd
användning och störningar i användningen av
utvecklingsresurserna. |
|---|
| 12.46 | System med tidigt larm för att förutsäga torka kommer att
göra det möjligt att genomföra program för beredskap mot torka.
Integrerade paketlösningar på bruksenhets- och vattenområdesnivå,
som alternativa skördemetoder,mark- och vattenvård och främjande
av vattenbrukstekniker kan öka markens förmåga att klara torkan
och tillfredsställa grundläggande behov och därigenom minimera
antalet flyktingar av miljöskäl och behovet av katastrofhjälp vid
torka. Samtidigt behövs katastrofhjälpsplaner för perioder med
akut vattenbrist.
Mål |
|---|
| 12.47 | Målen inom detta programområde är:
- Att utveckla nationella strategier för beredskap mot
torka, på såväl kort som lång sikt, som syftar till att
minska produktionssystemens sårbarhet för torka,
- att förstärka flödet av larminformation till
beslutsfattare och markanvändare för att göra det möjligt
för nationerna att genomföra strategier för ingripande mot
torka,
- att utveckla hjälpprogram för torkperioder och
möjlighet att ta hand om miljöflyktingar och att integrera
detta i den nationella och regionala
utvecklingsplaneringen.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 12.48 | I områden som hotas av torka bör regeringar och andra
beslutande instanser, på lämplig nivå, och med stöd av
internationella och regionala organisationer inom området:
- Utforma strategier för att ta itu med nationell
livsmedelsbrist under perioder med produktionsbrist. Dessa
strategier skall omfatta frågor om lager och
lagerhållningsmetoder, import, hamnanläggningar,
livsmedelslager, transport och distribution,
- förbättra den nationella och regionala kapaciteten i
fråga om agrometeorologi och katastrofplanering för
skörden. Genom agrometeorologin kopplas
väderleksprognosernas frekvens, innehåll och regionala
täckning till skördeplaneringens och
jordbruksrådgivningens krav,
- utarbeta landsbygdsprojekt för att skapa kortvarig
sysselsättning på landsbygden för hushåll som drabbats av
torka. Förlusten av inkomster och medel till mat är en
vanlig källa till nöd i tider av torka. Landsbygdsarbete
bidrar till att skapa de inkomster som är nödvändiga för
att fattiga familjer skall kunna köpa mat,
- upprätta katastrofarrangemang, där detta är
nödvändigt, för distribution av mat och foder och
vattenförsörjning,
- skapa säkerhetsnät för de mest utsatta hushållen.
b) Data och information |
|---|
| 12.49 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
i de berörda länderna bör med stöd av internationella och
regionala organisationer inom området:
- Genomföra forskning om prognoser på årstidsbasis för
att förbättra katastrofplanering och hjälpåtgärder och
göra det möjligt att vidta förebyggande åtgärder på
jordbruksnivå, som t.ex. val av lämpliga arter och
jordbruksmetod i tider av torka,
- stödja tillämpad forskning om metoder att minska
markens vattenförluster och att öka jordens förmåga att
absorbera vatten samt om vattenbrukstekniker i
torkdrabbade områden,
c) Internationell och regional samverkan och samordning |
|---|
| 12.50 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Skapa ett system för stödkapacitet i fråga om
matvarulager, logistiskt stöd,personal och finansiering
som ger snabba internationella hjälpåtgärder vid
torkkatastrofer,
- stödja världsmeteorologiorganisationens (WMO) program
för agrohydrologi och agrometeorologi, det program som
leds av Regional Training Centre for Agrometeorology and
Operational Hydrology and their Applications (AGRHYMET),
centraler för kontroll av torka och African Centre of
Meteorological Applications for Development (ACMAD) samt
arbetet i Permanent Inter-State Committee on Drought
Control in the Sahel (CILSS) och Intergovernmental
Authority for Drought and Development (IGADD),
- stödja FAO:s program och andra program för utveckling
av tidig-varningsystem och biståndsprogram för att säkra
tillgången till livsmedel,
- förstärka och utvidga området för befintliga
regionala program och verksamheterna inom berörda
FN-organ och -organisationer som World Food Programme
(WFP), Office of the United Nations Disaster Relief
Coordinator (UNDRO) och Förenta Nationernas
Sudan-Sahelkontor samt inom icke-statliga organisationer
i syfte att lindra verkningarna av torka och
katastrofer.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 12.51 | Konferenssekretariatet har uppskattat totalkostnaden per år
(1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom detta
programområde till cirka 1,2 miljarder dollar, inklusive cirka 1,1
miljarder dollar från Världssamfundet som bidrag eller förmånliga
krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en antydan om
storleksordningen och har inte granskats av regeringarna. De
verkliga kostnaderna och finansiella villkoren, däribland även
eventuella icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka
särskilda strategier och program regeringarna beslutar om att
genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 12.52 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
och myndigheter i torkdrabbade områden bör, med stöd av regionala
och internationella organisationer inom området:
- Använda traditionella mekanismer för svältbistånd för
att kanalisera hjälpen och utvecklingsstödet,
- stärka och utveckla nationell, regional och lokal
tvärvetenskaplig forskning och utbildningskapacitet i
fråga om strategier för att förebygga torka.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 12.53 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
börh med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Främja utbildning av beslutsfattare och markanvändare
i ett effektivt utnyttjande av informationen från
tidig-varningsystem,
- förstärka kapaciteten inom forskningen och det
nationella utbildningssystemet för att utvärdera
verkningarna av torkan och för att utveckla metoder för
att förutsäga torka.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 12.54 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Förbättra och vidmakthålla inrättningar med
tillräcklig personal, utrustning och finansiering för att
kontrollera parametrar för torka så att förebyggande
åtgärder kan vidtas på regional, nationell och lokal
nivå,
- skapa kopplingar mellan departementen och
samordningsenheter för kontroll av torka, bedömning av
verkningarna och ledning av hjälpprogram.
F. Främjande av befolkningens delaktighet och miljöutbildning
som är inriktad på motåtgärder mot ökenspridning och torka
Bakgrund |
|---|
| 12.55 | De hittillsvarande erfarenheterna av framgångar och
misslyckanden med planer och projekt visar på behovet av ett
folkligt stöd för att hållbart bedriva verksamheter som gäller
kontroll av ökenspridning och torka. Det är dock nödvändigt att gå
längre än till det teoretiska idealet då det gäller folklig
delaktighet och inrikta sig på att skapa en faktisk, aktiv folklig
delaktighet som utgår från en medverkan på lika villkor. Detta
innebär ett delat ansvar och ett ömsesidigt engagemang från alla
parter. I detta sammanhang bör detta programområde ses som ett
väsentligt stödjande inslag i alla verksamheter som gäller
bekämpning av ökenspridningen och torka.
Mål |
|---|
| 12.56 | Målen inom detta programområde är:
- Att utveckla och öka allmänhetens medvetenhet och
kunskap om ökenspridning och torka, bl.a. genom att införa
miljöundervisning i läroplanerna för grundskolor och
gymnasier,
- att skapa och främja ett verkligt samarbete mellan
statliga myndigheter, på såväl nationell som lokal nivå,
andra verkställande organ, icke-statliga organisationer
och markanvändare som drabbats av torka och ökenspridning
och därvid ge markanvändarna ansvar i planerings- och
verkställandeprocesserna för att i full utsträckning kunna
utnyttja utvecklingsprojekten,
- att säkerställa att de samverkande parterna förstår
varandras behov, mål och synpunkter genom ett flertal
metoder, som utbildning, allmän medvetenhet och en öppen
dialog,
- att stödja de lokala myndigheterna i deras egna
strävanden för att bekämpa ökenspridningen och utnyttja de
berörda befolkningarnas kunskaper och erfarenheter och
därvid säkerställa att kvinnor och urbefolkning är
delaktiga i full utsträckning.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsåtgärder |
|---|
| 12.57 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Anta program och skapa administrativa strukturer för
ett mer decentraliserat beslutsfattande och genomförande,
- skapa och utnyttja mekanismer för att konsultera och
engagera markanvändarna samt för att öka förmågan på
gräsrotsnivå att bestämma och/eller bidra till att
bestämma och planera aktionerna,
- definiera specifika mål för program och projekt i
samarbete med lokala myndigheter, utforma lokala
hushållningsplaner så att dessa mål ingår som mått på
framstegen och därigenom ger en möjlighet att där så är
lämpligt ändra utformningen av projekten eller ändra
hushållningsmetoderna,
- införa juridiska, institutionella/organisatoriska och
ekonomiska åtgärder för att säkerställa användarnas
engagemang och tillgång till markresurserna,
- skapa och/eller utvidga förmånsvillkor för
tjänsteförsörjning, som kreditmöjligheter och
avsättningsmöjligheter på marknaden för
landsbygdsbefolkningen,
- utveckla utbildningsprogram för att öka människors
bildningsnivå och delaktighet, särskilt för kvinnor och
urbefolkning, bl.a. genom läskunnighet och utveckling av
tekniska färdigheter,
- skapa banksystem på landsbygden för att göra det
lättare för landsbygdsbefolkningen, särskilt kvinnor och
grupper inom ursprungsbefolkningen, att få möjligheter
till kredit samt för att främja sparandet på landsbygden,
- anta lämpliga program för att stimulera privata och
offentliga investeringar.
b) Data och information |
|---|
| 12.58 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Göra en översyn av, utveckla och sprida könsseparerad
information, färdighet och kunnande på alla nivåer i fråga
om metoder för att organisera och främja folklig
delaktighet,
- påskynda utvecklingen av det tekniska kunnandet med
inriktning på anpassad teknik på mellan-nivå som kan
tillämpas praktiskt,
- sprida kännedom om resultaten av den tillämpade
forskningen om mark- och vattenfrågor, lämpade växt- och
djurarter, jordbrukstekniker och tekniskt kunnande.
c) Internationell och regional samverkan och samordning |
|---|
| 12.59 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området:
- Utveckla program för stöd till regionala
organisationer som CILSS, IGADD, SADCC och arbiska
Maghrebunionen och andra mellanstatliga organisationer i
Afrika och i andra delar av världen för att förstärka
övergripande program och öka deltagandet av ickestatliga
organisationer tillsammans med landsbygdsbefolkning,
- utveckla mekanismer för att underlätta tekniksamarbete
och främja sådant samarbete som en beståndsdel i allt
externt bistånd och inom åtgärder som gäller tekniska
biståndsprojekt inom offentlig eller privat sektor,
- främja samarbete mellan de olika medverkande i miljö-
och utvecklingsprogram,
- uppmuntra tillkomsten av representativa
organisationsstrukturer för att utveckla och bevara
samarbete mellan organisationer.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 12.60 | Konferenssekretariatet har uppskattat totalkostnaden per år
(1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom detta
programområde till cirka 1,0 miljarder dollar, inklusive cirka 500
miljoner dollar från Världssamfundet som bidrag eller som
förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en
antydan om storleksordningen och har inte granskats av
regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella villkoren,
däribland även eventuella icke-koncessionella villkor, beror bl.a.
på vilka särskilda strategier och program regeringarna beslutar om
att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 12.61 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av regionala och internationella organisationer inom
området, främja utveckling av inhemskt tekniskt kunnande och
tekniköverföring.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 12.62 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av regionala och internationella organisationer inom
området:
- Stödja och/eller stärka de institutioner som är
verksamma inom den allmänna utbildningen, bl.a. lokala
medier, skolor och lokala grupper,
- öka den allmänna utbildningsnivån.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 12.63 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom
området, stödja medlemmarna i de lokala landsbygdsorganisationerna
och tillsätta fler rådgivare som arbetar på lokal nivå. |
|---|
|
| |