Kapitel 11

Åtgärder mot avskogning

Inledning
11.1Detta kapitel omfattar de fyra programområden som följer av förhandlingarna vid Förberedande kommitténs fjärde session.

Programområden

A. Att upprätthålla de olika rollerna och funktionerna hos alla slags skogar och skogsmark

Bakgrund

11.2Det finns stora svagheter i den politik och de metoder och mekanismer som har antagits för att stödja och utveckla de olika ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella funktionerna hos träd, skogar och skogsmark. Många utvecklade länder har drabbats av effekterna av luftföroreningar och brandskador i sina skogar. Ofta behövs mer effektiva åtgärder och metoder på nationell nivå för att förbättra och harmonisera utformning av politik, planering och programutformning , t.ex. lagstiftning, utvecklingsmönster, deltagande från allmänhetens sida, särskilt vad gäller kvinnor och ursprungsbefolkningar, åtgärder för att engagera ungdomen, den privata sektorn, lokala organisationer, icke-statliga organisationer och kooperativ, utveckling av teknisk och tvärveten skaplig kompetens och kvaliteten på de mänskliga resurserna, rådgivnings- och folkbildningsverksamhet vad gäller skogsvård, forskningskapacitet och stöd till forskningen, administrativa strukturer och mekanismer, inklusive samordning mellan olika sektorer, decentralisering och system för ansvar och incitament samt informationsspridning och PR. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa en rationell helhetssyn på en hållbar och miljöanpassad utveckling av skogarna. Nödvändigheten av att säkerställa skogarnas och skogsmarkens många olika funktioner genom att på lämpligt sätt stärka berörda institutioner har betonats upprepade gånger i många av rapporterna, besluten och rekommendationerna från FAO, ITTO, UNEP, Världsbanken, IUCN och andra organisationer.

Mål

11.3Målen för detta programområde är följande:

  1. Att stärka nationella skogliga institutioner, öka räckvidden och effektiviteten hos verksamhet som är inriktad på skötsel, bevarande och hållbar utveckling av skogarna och att på ett effektivt sätt säkerställa att skogsprodukter och -tjänster utnyttjas och produceras på ett långsiktigt hållbart sätt i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer; att senast år 2000 stärka de nationella institutionernas kapacitet så att de kan förvärva de kunskaper som behövs för att skydda och bevara skogarna och även utvidga sitt verksamhetsområde och på motsvarande sätt öka effektiviteten hos program och verksamhet för skötsel och utveckling av skogarna,

  2. att stärka och förbättra mänsklig, teknisk och yrkesmässig kompetens samt kunnande och kapacitet för att effektivt utforma och genomföra politik, planer, program, forskning och projekt om skötsel, bevarande och hållbar utveckling av alla slags skogar, skogsbaserade resurser och skogsmark samt andra områden som har förutsättningar att skapa sådana resurser.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

11.4Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd från regionala, subregionala och internationella organisationer, vid behov öka den institutionella kapaciteten för att främja de olika rollerna och funktionerna hos alla slags skogar och vegetation, inklusive angränsande mark och skogsbaserade resurser, för att stödja en hållbar utveckling och miljövård inom alla sektorer. Detta bör göras, där så är möjligt och nödvändigt, genom att stärka och/eller anpassa befintliga strukturer och förbättra samarbetet och samordningen mellan de olika uppgifterna. Viktiga åtgärder i detta avseende omfattar bl.a. följande:

  1. Att rationalisera och stärka administrativa strukturer och mekanismer, inklusive att säkerställa att det finns tillräcklig personal och fördela ansvar, decentralisera beslutsprocesser och sörja för infrastruktur och utrustning, samordning mellan sektorer och ett effektivt kommunikationssystem,

  2. att verka för att från den privata sektorn, fackföreningar, landsbygdskooperativ, lokala samhällen, ursprungsbefolkningar, ungdomar, kvinnor, användargrupper och icke-statliga organisationer deltar i verksamhet som har samband med skogen och sörja för informationsspridning och utbildningsprogram på nationell nivå,

  3. granska och vid behov revidera åtgärder och program avseende alla slags skogar och vegetation och sätta dem i relation till annan markanvändning och utvecklingspolitik och lagstiftning; att främja lämplig lagstiftning och andra åtgärder för att förhindra okontrollerad omställning till annan markanvändning,

  4. att utveckla och genomföra planer och program, inklusive sådana som fastställer nationella och vid behov regionala och subregionala mål, program och kriterier för deras genomförande och senare förbätt-ring,

  5. att upprätta, utveckla och upprätthålla ett effektivt system för rådgivning och folkbildning om skogliga frågor för att höja medvetandet och uppskattningen av skogen och förbättra skogsbruk, med beaktande av trädens, skogarnas och skogsmarkens olika roller och värden,

  6. att upprätta och/eller stärka institutioner för undervisning och utbildning i skogslära och skogsindustri i syfte att skapa ett tillräckligt antal utbildad personal, inklusive yrkesarbetare, tekniker och yrkeslärare, med tonvikt på ungdomar och kvinnor,

  7. att bygga upp och stärka kapacitet för forskning om skogens och skogsprodukters olika aspekter, t.ex. ett hållbart skogsbruk, biologisk mångfald, effekterna av luftburna föroreningar, lokalbefolkningens och ursprungsbefolkningars traditionella utnyttjande av skogsresurser, förbättrad lönsamhet för skogsbruk och icke-kommersiella värden.

b) Information

11.5Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör i samarbete med internationella, regionala, subregionala och bilaterala organ, där så är lämpligt, upprätta de databaser och den basinformation som är nödvändiga för utvärdering och program. Bl.a. följande särskilda åtgärder bör vidtas:

  1. Samla in, sammanställa och fortlöpande uppdatera och sprida information om markklassificering och markanvändning, inklusive information om skogsareal, områden som är lämpliga för nyskogsodling, utrotningshotade arter, ekologiska värden, traditionella/ursprungsbefolkningens markanvändningsvärden, biomassa och produktivitet, korrelera demografisk och socioekonomisk information och information om skogsresurser på mikro- och makronivån samt utföra regelbundna analyser av skogsprogram,

  2. upprätta samband med andra informationssystem och informationskällor som är av betydelse för skötsel, bevarande och utveckling av skog, samtidigt som befintliga system, t.ex. geografiska informationssystem, vidareutvecklas eller stärks,

  3. skapa mekanismer för att säkerställa att allmänheten får tillgång till denna information.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

11.6Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, och institutioner bör samarbeta för att ställa sakkunskap och annat stöd till förfogande och främja internationella forskningsinsatser, särskilt med sikte på att förbättra teknologiöverföring och specialiserad utbildning och säkerställa tillgång till erfarenheter och forskningsresultat. Det finns ett behov av att stärka samordningen mellan befintliga internationella organisationer på det skogliga området och förbättra deras resultat vad gäller att ge tekniskt bistånd och stöd till intresserade länder för skötsel, bevarande och hållbar utveckling av skogen.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

11.7Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta kapitel till ca. 2,5 miljarder dollar, inklusive ca. 860 miljoner dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel

11.8Den angivna planerings-, forsknings- och utbildningsverksamheten utgör det vetenskapliga och tekniska medlet för att genomföra programmet. De system och metoder och det kunnande som blir resultatet av programmet kommer att bidra till ökad produktivitet. Bl.a. följande åtgärder bör vidtas:

  1. Att analysera framgångar, begränsningar och sociala problem till stöd för utformning och genomförande av program,

  2. att analysera forskningsproblem och forskningsbehov samt planering och genomförande av särskilda forskningsprojekt,

  3. att utvärdera behovet av kunskapsutveckling, kompetensutveckling och utbildning,

  4. att utveckla, pröva och tillämpa lämpliga metoder vid genomförandet av program och planer på det skogliga området.

c) Kunskapsutveckling

11.9De olika delarna av skogsbruksutbildningen skall bidra effektivt till kunskapsutveckling. Dessa är bl.a:

  1. Att inrätta en skogslinje för universitetsstuderande och doktorander, inklusive specialisering och forskning,

  2. att stärka program för praktik, intern utbildning och vidareutbildning inom yrkesutbildningen, inklusive yrkeslärarutbildning, och utveckla läroplaner och undervisningsmaterial/metoder,

  3. att anordna särskild utbildning för personal inom nationella skogsorganisationer avseende t.ex. utformning och utvärdering av projekt.

d) Kapacitetsuppbyggnad

11.10Detta programområde handlar om kapacitetsuppbyggnad på det skogliga området och alla angivna programverksamheter bidrar till detta ändamål. Vid uppbyggnad och stärkande av kapacitet bör befintliga system och redan vunna erfarenheter utnyttjas till fullo.

B. Att förbättra skydd, hållbar utveckling och bevarande av alla skogar och nyplantering av förstörda områden genom skogsrehabilitering, nyskogsodling, nyplantering av skog och andrarehabiliteringsåtgärder

Bakgrund

11.11Skogar i hela världen har hotats och är fortfarande hotade av okontrollerad förstöring och omställning till annan markanvändning till följd av ökande mänskliga behov, jordbruksexpansion och miljöskadlig misshushållning, inklusive t.ex. bristande skogsbrandsförsvar och åtgärder mot tjuvjakt, ohållbar kommersiell avverkning, överbetning och okontrollerad betning, skadliga effekter av luftburna föroreningar, ekonomiska incitament och andra åtgärder som har vidtagits inom andra sektorer. Förstöring av skogen har lett till jorderosion, minskning av den biologiska mångfalden, skador på de vilda djurens livsmiljöer och förstöring av avrinningsområden, försämring av livskvaliteten och minskning av valmöjligheterna vad beträffar utveckling.
11.12Den nuvarande situationen kräver brådskande och konsekventa åtgärder för att bevara och underhålla skogsresurserna. Nyplantering av lämpliga områden är i alla avseenden en effektiv metod för att höja det allmänna medvetandet och deltagandet i skydd och förvaltning av skogsresurserna. Sådana åtgärder bör vidtas med beaktande av markanvändnings- och jordägandeförhållanden och lokala behov. Målen för olika nyplanteringsinsatser bör förklaras tydligt.

Mål

11.13Målen för detta programområde är följande:

  1. Att bevara befintliga skogar genom skogsvård och bevara och utvidga områden som är täckta av skog och träd inom lämpliga områden i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer genom bevarande av naturskog, skydd, rehabilitering, nyskogsodling och nyplantering av skog och träd i syfte att upprätthålla eller återställa den ekologiska balansen och öka skogens bidrag till människors behov och välfärd,

  2. att utarbeta och genomföra nationella handlingsprogram och/eller planer för skötsel, bevarande och hållbar utveckling av skogen. Dessa program och/eller planer bör integreras med annan markanvändning. I detta sammanhang genomförs för närvarande nationella handlingsprogram och/eller planer för skogen enligt handlingsprogrammet för tropiskt skogsbruk i mer än 80 länder med stöd från det internationella samfundet,

  3. att säkerställa en hållbar utveckling och, där så är lämpligt, bevarande av befintliga och framtida skogsresurser,

  4. att upprätthålla och öka skogsresursernas ekologiska, biologiska, klimatmässiga, sociokulturella och ekonomiska bidrag,

  5. att underlätta och stödja ett effektivt genomförande av det icke rättsligt bindande auktoritativa uttalande om principer för global enighet om skötsel, bevarande och hållbar utveckling av alla slags skogar som har antagits av FN-konferensen om miljö och utveckling och på grundval av genomförandet av dessa principer överväga behovet och genomförbarheten av internationellt överenskomna åtgärder för att främja internationellt samarbete om skötsel, bevarande och hållbar utveckling av alla slags skogar, inklusive nyskogsodling, nyplantering och rehabilitering.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

11.14Regeringar bör beakta vikten av en klassificering av skogar, inom ramen för en långsiktig politik för bevarande av skog och skogsvård, enligt olika skogstyper och inrätta hållbara enheter inom varje region/avrinningsområde i syfte att säkerställa att skogarna bevaras. Regeringar bör med medverkan från den privata sektorn, icke-statliga organisationer, lokala grupper, ursprungsbefolkningar, kvinnor, lokala myndigheter och allmänheten vidta åtgärder för att genom tekniskt samarbete och andra stödformer bevara och utvidga det befintliga vegetationstäcket där detta är ekologiskt, socialt och ekonomiskt genomförbart. Följande angelägna åtgärder bör övervägas:

  1. Att säkerställa en hållbar hantering av alla skogens ekosystem och all skogsmark genom bättre planering och regelbundna åtgärder för skogens skötsel, inklusive inventering och forskning, samt rehabilitering av förstörd naturskog för att återställa dess produktivitet och bidrag till miljön, med särskilt beaktande av människors behov av ekonomiska och ekologiska tjänster, träbaserad energi, blandat jordbruk och skogsbruk, andra skogsprodukter och -tjänster än virke, skydd av avrinningsområden och jord, viltvård och skogens genetiska resurser,

  2. att upprätta, utvidga och förvalta, allt efter behoven i landet i fråga, skyddsområdessystem, inklusive enheter som bevaras för sina miljömässiga, sociala och andliga funktioners och värdens skull, bevarande av skogar inom representativa ekologiska system och landskap och bevarande av gammal primärskog, viltvård, utnämning av världskulturminnesmärken enligt UNESCO:s Konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, bevarande av genetiska resurser, vilket kräver åtgärder in situ och ex situ och stödåtgärder för att säkerställa ett hållbart utnyttjande av biologiska resurser och bevarande av biologisk mångfald och ursprungsbefolkningars, skogsinvånares och lokalbefolkningars traditionella boplatser,

  3. att sörja för och främja buffertzoner och övergångszoner,

  4. att genomföra återplantering i lämpliga bergsområden, höglandsområden, kala områden, förstörda jordbruksområden, torra och karga jordar i regnfattiga områden och i kustområden för att bekämpa ökenspridning och förebygga erosionsproblem och för att uppfylla andra skyddsfunktioner och nationella program för rehabilitering av förstörda jordar, inklusive lokalt skogsbruk, socialt skogsbruk, blandat jordbruk och skogsbruk och betesdrift i skogen, med beaktande av skogarnas roll som nationella kolreservoarer och kolsänkor,

  5. att utveckla industriella och icke-industriella planterade skogar för att stödja och främja nationella miljöanpassade program för nyskogsodling och nyplantering/föryngring på lämpliga platser, inklusive förbättring av befintliga industriella, icke-industriella och kommersiella planterade skogar för att öka deras bidrag till mänskliga behov och minska trycket på primärskog/gammal skog. Åtgärder bör vidtas för att främja och skapa mellanproduktion och förbättra avkastningen på investeringar i planterad skog genom mellanplantering och underplantering av avsalugrödor,

  6. att utveckla/stärka ett nationellt program och/eller en huvudplan som prioriterar planterad skog och anger bl.a. var sådan skog skall planteras, vilken omfattning den skall ha och vilka arter som skall odlas där samt vilka befintliga planterade skogar som behöver rehabilitering, med beaktande av det ekonomiska perspektivet för utveckling av planterad skog i framtiden och med tonvikt på inhemska arter,

  7. att öka skyddet mot föroreningar, bränder, skadedjur och sjukdomar och andra störningar till följd av mänsklig aktivitet, t.ex. tjuvjakt, gruvdrift och okontrollerat svedjebruk, nytt okontrollerat införande av exotiska växt- och djurarter samt utveckla och påskynda forskning om problem i samband med skötsel och föryngring av alla slags skogar; att stärka och/eller vidta lämpliga åtgärder för att utvärdera och/eller begränsa gränsöverskridande vandring av växter och liknande material,

  8. att stimulera utveckling av skog i städerna för att skapa grönområden i och omkring städer och landsbygdssamhällen för rekreations- och produktionsändamål och för att skydda träd och skogsdungar,

  9. att skapa eller förbättra möjligheterna för allas deltagande, inklusive ungdomar, kvinnor, ursprungsbefolkningar och lokala samhällen, i utformning, utveckling och genomförande av skogliga program och annan verksamhet, med beaktande av lokala behov och kulturvärden,

  10. att begränsa och söka hejda destruktivt svedjebruk genom att ta itu med de underliggande sociala och ekologiska orsakerna.

b) Information

11.15Lednings- och hanteringsfrågor bör omfatta insamling, sammanställning och analys av information, inklusive basundersökningar. Bl.a. följande särskilda åtgärder kan nämnas:

  1. Att genomföra undersökningar och utarbeta och tillämpa markanvändningsplaner vad gäller plantering, nyskogsodling, nyplantering och rehabilitering av skog,

  2. att sammanställa och uppdatera information om markanvändning, skogsinventering och skogsvård som underlag för förvaltning och markanvändningsplanering vad gäller virke och andra resurser, inklusive information om svedjebruk och andra orsaker till skogsförstöring,

  3. att sammanställa information om genetiska resurser och relaterad bioteknik, inklusive undersökningar och studier, där så är lämpligt,

  4. att genomföra studier och forskning om lokalbefolkningars/ursprungsbefolkningars kunskaper om träd och skogar och användning av dessa för att förbättra planering för och genomförande av ett hållbart skogsbruk,

  5. att sammanställa och analysera forskningsresultat om arter som används i planterade skogar, inklusive information om hur dessa arter påverkar växtplatsen, bedöma klimatförändringars möjliga effekter på skogen samt skogarnas effekter på klimatet och inleda utförliga studier om kolets kretslopp i olika skogstyper i syfte att få fram ett underlag för vetenskaplig rådgivning och tekniskt stöd,

  6. att upprätta samverkan med andra informationskällor beträffande ett hållbart skogsbruk och förbättra informationens tillgänglighet,

  7. att utveckla och intensifiera forskning för att förbättra kunskaperna om problem och naturliga meka-nismer som är av betydelse för skogsvård och skogsrehabilitering, inklusive forskning om faunan och dess samspel med skogen,

  8. att sammanställa information om skogliga förhållanden och utsläpp till och från skogen som påverkar området i fråga.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

11.16Miljöförbättring av lämpliga områden är en uppgift av global betydelse. Det internationella och regionala samfundet bör ge tekniskt bistånd och annat stöd för detta programområde. Särskilda åtgärder av internationell karaktär till stöd för nationella insatser bör omfatta bl.a. följande:

  1. Att öka samarbetet för att minska föroreningar och gränsöverskridande effekter på träd och skogar och på bevarandet av representativa ekosystem,

  2. att samordna regional och subregional forskning om kolsekvestrering, luftföroreningar och andra miljöproblem,

  3. att dokumentera och utbyta information och erfarenheter till gagn för länder med liknande problem och utsikter,

  4. att stärka samordningen mellan och förbättra kapaciteten hos mellanstatliga organisationer som FAO, ITTO, UNEP och UNESCO när det gäller att ge tekniskt bistånd för skötsel, bevarande och hållbar utveckling av skogar, inklusive stöd till förhandlingarna om 1983 års internationella avtal om tropiskt virke som skall äga rum 1992/93.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

11.17Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta kapitel till ca. 10 miljarder dollar, inklusive ca. 3,7 miljarder dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel

11.18Dataanalys, planering, forskning, tekniköverföring/utveckling och/eller utbildningsinsatser utgör en integrerad del av programverksamheten och säkerställer de vetenskapliga och tekniska medlen för genomförande. Nationella institutioner bör:

  1. Utveckla lämplighetsstudier och operativ planering för viktiga åtgärder som berör skogen,

  2. utveckla och tillämpa miljöanpassad teknik vad gäller de uppräknade åtgärderna,

  3. öka insatserna vad beträffar genetisk förädling och tillämpning av bioteknik för att förbättra produktivitet och tålighet mot miljöpåfrestningar, inklusive t.ex. trädförädling, fröteknik, nätverk för fröinköp, genbanker, in vitro-teknik och åtgärder för bevarande in situ och ex situ.

c) Kunskapsutveckling

11.19Viktiga medel för ett effektivt genomförande av åtgärderna omfattar utbildning och utveckling av lämplig kompetens, arbetsmöjligheter och -förhållanden och höjande av det allmänna medvetandet. Särskilda åtgärder omfattar bl.a:

  1. Att anordna specialiserad utbildning vad gäller planering, ledning, miljövård, bioteknik m.m.,

  2. att inrätta demonstrationsområden som kan tjäna som mönsteranläggningar och användas för utbildningsändamål,

  3. att stödja lokala organisationer, samhällen, icke-statliga organisationer och privata markägare, särskilt kvinnor, ungdomar, jordbrukare, ursprungsbefolkningar och svedjebrukare, genom rådgivning och tillhandahållande av insatsvaror och utbildning.

d) Kapacitetsuppbyggnad

11.20Nationella regeringar, den privata sektorn, lokala organisationer och samhällen, ursprungsbefolkningar, fackföreningar och icke-statliga organisationer bör utveckla kapacitet, med stöd från berörda internationella organisationer, för att genomföra programåtgärderna. Sådan kapacitet bör utvecklas och stärkas i samklang med programåtgärderna. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad inkluderar upprättandet av policy strukturer och juridiska strukturer, nationell institutionsuppbyggnad, kunskapsutveckling, utveckling av forskning och teknik, utveckling av infrastruktur, höjande av det allmänna medvetandet m.m.

C. Att främja ett effektivt utnyttjande och effektiv utvärdering för att få ut det fulla värdet av de produkter och tjänster som härrör från skogar och skogsmark

Bakgrund

11.21Skogens och skogsmarkens enorma möjligheter som en viktig utvecklingsresurs har ännu inte insetts till fullo. En förbättrad skogsvård kan öka produktionen av varor och tjänster, bl.a. produktion av virke och andra skogsprodukter, och därmed bidra till att skapa nya arbetstillfällen och inkomster, mervärde genom förädling av och handel med skogsprodukter, ett ökat bidrag till inkomster i utländsk valuta och ökat utbyte av investeringar. Skogsresurser kan, eftersom de är förnybara, hanteras på ett sätt som är förenligt med miljöhänsyn. Verkningarna av uttag av skogsresurser för skogens övriga värden bör beaktas till fullo vid utveckling av skogspolitik. Det är också möjligt att öka skogens värde genom att utnyttja den på ett sätt som inte skadar miljön, t.ex. ekologisk turism och kontrollerade uttag av genetiskt material. Samfällda åtgärder behövs för att höja människors medvetande om skogens värde och nytta. Skogarnas överlevnad och fortsatta bidrag till mänsklig välfärd är till stor del beroende av att dessa ansträngningar lyckas.

Mål

11.22Målen för detta programområde är:

  1. Att förbättra insikten om trädens, skogarnas och skogsmarkens sociala, ekonomiska och ekologiska värde, inklusive de skador som uppstår till följd av att skogar inte finns; att främja metoder som leder till att man beaktar trädens, skogarnas och skogsmarkens sociala, ekonomiska och ekologiska värden i nationella räkenskapssystem; att säkerställa skogens hållbara utveckling på ett sätt som tillgodoser behoven vad gäller markanvändning, miljön och utveckling,

  2. att främja ett effektivt, rationellt och hållbart utnyttjande av alla slags skogar och vegetation, inbegripet angränsande mark och skogsresurser, genom utveckling av effektiva skogsbaserade förädlingsindustrier, sekundärförädling och handel med skogsprodukter, på grundval av en hållbar hantering av skogsresurser och i enlighet med planer som omfattar allt utbyte från skogen, vare sig i form av virke eller andra värden,

  3. att främja en mer effektiv och hållbar användning av skogar och träd till brännved och energiförsörjning,

  4. att främja en en allsidigare användning och ekonomiskt nyttiggörande av skogsområden genom att inkludera ekologisk turism i skogsvård och skogsplanering.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

11.23Regeringar bör, med stöd från den privata sektorn, vetenskapliga institutioner, ursprungsbefolkningar, icke-statliga organisationer, kooperativ och företagare, alltefter omständigheterna, vidta följande åtgärder, väl koordinerade på nationell nivå, med finansiellt och tekniskt bistånd från internationella organisationer:

  1. Att genomföra detaljerade investeringsstudier, anpassa tillgång och efterfrågan till varandra och utföra miljökonsekvensutredningar för att rationalisera och förbättra utnyttjandet av träd och skog och utarbeta och införa lämpliga incitament och regler, inklusive regler om besittningsrätt till jord, för att skapa ett gynnsamt investeringsklimat och främja skogsvård,

  2. att ställa upp vetenskapligt hållbara kriterier och riktlinjer för skötsel, bevarande och hållbar utveckling av alla slags skogar,

  3. att förbättra miljöanpassade och ekonomiskt lönsamma metoder för skogsproduktion, inklusive planering och hantering, förbättrat utnyttjande av utrustning, lagring och transport för att, där så är möjligt, minska och återvinna så mycket som möjligt av avfallet och förbättra värdet hos såväl virke som andra produkter,

  4. främja ett bättre utnyttjande och en bättre utveckling av naturskog, inklusive planterad skog, där så är möjligt, genom lämpliga miljöanpassade och ekonomiskt lönsamma åtgärder, inklusive skogsbruk och vård av övriga växt- och djurarter,

  5. främja och stödja förädling av skogsprodukter för att öka deras behållna värde och andra vinster,

  6. att främja/popularisera andra skogsprodukter än trä och andra skogsresurser än brännved (t.ex. medicinalväxter, färgämnen, fibrer, gummisorter, hartser, djurfoder, kulturella produkter, rotting, bambu) genom program, socialt skogsbruk och skoglig verksamhet baserad på lokalbefolkningens deltagande, inklusive forskning om förädling och användning av sådana produkter,

  7. att utveckla och öka skogsbaserade förädlingsindustriers effektivitet, både vad gäller träprodukter och andra produkter, t.ex. effektiv upparbetningsteknik och förbättrat, hållbart utnyttjande av produktionsrester; att främja underutnyttjade arter i naturskog genom forskning, demonstration och marknadsföring; att främja sekundärförädling för att skapa sysselsättning, inkomster och vinster och skapa eller förbättra marknader för och handel med skogsprodukter genom de institutioner, den politik och de kanaler som är mest ändamålsenliga i detta avseende,

  8. att främja och stödja viltvård, ekologisk turism, inklusive jordbruk och skötsel och odling av vilda arter för att öka inkomster och sysselsättning på landsbygden, och skapa ekonomiska och sociala vinster utan miljöskadliga effekter,

  9. att främja lämpliga småskaliga skogsbaserade företag som stöd för landsbygdsutveckling och lokalt företagande,

  10. att förbättra och främja metoder för en allsidig värdering av skogarnas fulla värde med sikte på att inkludera detta värde i den marknadsbaserade prissättningsstrukturen för virke och andra produkter,

  11. att harmonisera en hållbar utveckling av skogen med nationella utvecklingsbehov och nationell handelspolitik som är förenliga med en i miljömässigt avseende hållbar användning av skogsresurser, t.ex. i enlighet med ITTO:s riktlinjer för ett hållbart tropiskt skogsbruk,

  12. att utarbeta, anta och stärka nationella program för att redovisa skogens ekonomiska och icke-ekonomiska värde.

b) Information

11.24De angivna målen och lednings- och hanteringsfrågorna förutsätter informationsanalys, lämplighetsstudier, marknadsundersökningar och granskning av teknisk information. Åtgärderna omfattar bl.a.:

  1. Att genomföra analyser av tillgång och efterfrågan vad gäller skogsprodukter och -tjänster för att säkerställa ett effektivt utnyttjande, där så är nödvändigt,

  2. att genomföra investeringsanalyser och genomförbarhetsstudier, inklusive miljökonsekvensutredningar, för etablering av skogsbaserade förädlingsföretag,

  3. att bedriva forskning om egenskaperna hos arter som för närvarande är underutnyttjade med sikte på att främja och saluföra dem,

  4. att stödja marknadsundersökningar av skogsprodukter för marknadsförings- och informationsändamål,

  5. att underlätta tillhandahållande av lämplig teknisk information som ett medel att främja ett bättre utnyttjande av skogsresurser.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

11.25Internationella organisationers och det internationella samfundets samarbete och bistånd vad gäller teknologiöverföring, specialisering och främjande av rättvisa handelsvillkor utan tillämpning av ensi-diga restriktioner och/eller förbud mot skogsprodukter i strid med GATT och andra multilaterala handelsavtal samt tillämpning av lämpliga marknadsmekanismer och incitament kommer att bidra till en lösning av de globala miljöproblemen. En annan särskild åtgärd är att stärka samordningen och det arbete som utförs av befintliga internationella organisationer, särskilt FAO, UNIDO, UNESCO, UNEP, ITC, UNCTAD, GATT, ITTO och ILO för att ge tekniskt bistånd och vägledning inom detta programområde.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

11.26Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta kapitel till ca. 18 miljarder dollar, inklusive ca. 880 miljoner dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel

11.27Åtgärderna enligt detta program förutsätter betydande forskningsinsatser och studier samt förbättring av teknik. Dessa åtgärder bör samordnas av nationella regeringar i samarbete med och med stöd av berörda internationella organisationer och institutioner. Särskilda åtgärder omfattar bl.a.:

  1. Forskning om egenskaper hos virke och andra skogsprodukter och deras användning i syfte att främja ett bättre utnyttjande av dem;

  2. utveckling och tillämpning av miljöanpassad och renare teknik för utnyttjande av skogsresurser,

  3. modeller och teknik för analys av framtidsutsikter och utvecklingsplanering,

  4. vetenskapliga undersökningar om utveckling och utnyttjande av andra skogsprodukter än trä,

  5. lämpliga metoder för en allsidig uppskattning av skogarnas värde.

c) Kunskapsutveckling

11.28Åtgärdernas framgång och effektivitet inom detta programområde är beroende av tillgången på utbildad personal. Specialiserad utbildning är en viktig faktor härvidlag. Större tonvikt bör läggas på att engagera kvinnor i arbetet. Kunskapsutveckling, i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende, för genomförande av programmet bör omfatta följande åtgärder:

  1. Att utveckla nödvändig specialkompetens för att genomföra programmet, inklusive skapande av särskilda möjligheter till utbildning på alla nivåer,

  2. att starta och stärka repetitionskurser, inklusive stipendier och studieresor, för att uppdatera kompetens och tekniskt kunnande och förbättra produktivitet,

  3. att stärka kapaciteten för forskning, planering, ekonomisk analys och fortlöpande utvärderingar och analyser i syfte att förbättra utnyttjandet av skogsresurser,

  4. att främja den privata sektorns och kooperativens effektivitet och kapacitet genom att ställa resurser till förfogande och införa incitament.

d) Kapacitetsuppbyggnad

11.29Kapacitetsuppbyggnad, inklusive stärkande av den befintliga kapaciteten, är ett självklart inslag i programåtgärderna. Att förbättra administration, politik och planer, nationella institutioner, mänskliga resurser, forskningskapacitet och vetenskaplig kapacitet, teknisk utveckling och fortlöpande utvärderingar är viktiga element i åtgärderna för kapacitetsuppbyggnad.

D. Att bygga upp och/eller stärka kapacitet för planering, utvärdering och systematisk observation av skogar och därtill knutna program, projekt och aktiviteter, inklusive handel och processer

Bakgrund

11.30Utvärderingar och systematiska observationer är nödvändiga för att i samband med långsiktig planering utvärdera effekter, såväl kvantitativt som kvalitativt, och avhjälpa brister. Denna mekanism är emellertid en av de ofta förbisedda aspekterna av hanteringen, bevarandet och utvecklingen av skogsresurser. I många fall saknas även grundläggande information om skogsareal och skogstyp, produktionspotential och avverkningsvolymer. I många utvecklingsländer saknas strukturer och mekanismer för att utföra dessa funktioner. Det är angeläget att avhjälpa dessa brister för att förbättra kunskaperna om skogens roll och betydelse och på ett realistiskt sätt planera för skogarnas effektiva bevarande, skötsel, föryngring och hållbara utveckling.

Mål

11.31Målen för detta programområde är följande:

  1. Att stärka eller införa system för utvärdering och systematisk observation av skogar och skogsmark i syfte att bedöma effekterna av program, projekt och åtgärder på kvaliteten och omfattningen av skogsresurser, mark som är tillgänglig för nyskogsodling och förhållandena vad beträffar besittningsrätt till jorden eller arrenden och att integrera systemen med en kontinuerlig process omfattande forskning och ingående analys, samtidigt som nödvändiga ändringar och förbättringar görs med sikte på planering och beslutsfattande. Särskild tonvikt bör läggas vid landsbygdsbefolkningens deltagande i dessa processer,

  2. att ge ekonomer, planerare, beslutsfattare och lokala samhällen korrekt, tillräcklig och aktuell information om skogs- och skogsmarksresurser.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

11.32Regeringar och institutioner bör, vid behov i samarbete med lämpliga internationella organ, universitet och icke-statliga organisationer, genomföra utvärderingar och systematiska observationer av skogar och därtill knutna program och processer med sikte på en kontinuerlig förbättring av dessa. Detta bör samordnas med forsknings- och ledningsverksamhet som har anknytning till detta och, där så är möjligt, bygga på befintliga system. De viktigaste åtgärderna som bör övervägas är:

  1. Att på lämplig nationell nivå utvärdera och utföra systematiska observationer av situationen, både i kvantitativt och kvalitativt hänseende, och av förändringar vad gäller skogsareal och skogsresurser, inklusive klassificering av jordar och markanvändning och uppdateringar av dessa uppgifter. Dessa åtgärder bör, när så är lämpligt, samordnas med planering för att bilda underlag för utformning av politik och program,

  2. att införa nationella system för utredning och systematisk observation och utvärdering av program och processer, inklusive fastställande av definitioner, standarder, normer och interkalibreringsmetoder och kapacitet för att avhjälpa fel och brister samt förbättra utformningen och genomförandet av program och projekt,

  3. att beräkna effekterna av verksamhet som påverkar skogsexploatering och lämna förslag om åtgärder för att bevara skog, med beaktande av nyckelvariabler som utvecklingsmål, nytta/kostnader, skogens bidrag till alla sektorer, lokal välfärd, miljöförhållanden och biologisk mångfald samt påverkan på lokal, regional och global nivå i syfte att bedöma länders föränderliga tekniska och ekonomiska behov,

  4. att utveckla nationella system för utredning och värdering av skogsresurser, inklusive nödvändiga forsknings- och dataanalyser som, där så är möjligt, omfattar samtliga skogsprodukter och -tjänster, både vad gäller virke och andra resurser, och använda resultaten i planer och strategier och, där det är praktiskt genomförbart, i nationella räkenskaps- och planeringssystem,

  5. att upprätta nödvändiga samband mellan sektorer och program, samt förbättra tillgången till information, för att stödja en helhetssyn vad gäller planering och programutformning.

b) Information

11.33Tillförlitlig information är av avgörande betydelse för detta programområde. Nationella regeringar och andra beslutande instanser bör, vid behov i samarbete med berörda internationella organisationer, åta sig att kontinuerligt förbättra information och sörja för informationsutbyte. De viktigaste åtgärder som bör övervägas är följande:

  1. Att samla in, sammanställa och utbyta befintlig information och sammanställa basinformation om aspekter som har betydelse för detta programområde,

  2. att harmonisera metoderna för program som berör informationsverksamhet för att säkerställa uppgifternas tillförlitlighet och konsekvens,

  3. att genomföra särskilda undersökningar, t.ex. om lämplig mark för nyskogsodling,

  4. att förbättra stödet till forskning och tillgång till och utbyte av forskningsresultat.

c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå

11.34Det internationella samfundet bör ge de berörda regeringarna nödvändigt tekniskt och ekonomiskt stöd till genomförande av detta programområde, inklusive följande åtgärder:

  1. Att ställa upp en begreppsmässig ram och formulera godtagbara kriterier, normer och definitioner för systematiska observationer och utredning av skogsresurser,

  2. att skapa och stärka nationella institutionella samordningsmekanismer för utredning och systematisk observation av skogar,

  3. att stärka befintliga regionala och globala nätverk för utbyte av relevant information,

  4. att stärka kapaciteten och förbättra resultaten hos befintliga internationella organisationer, särskilt Konsultativa gruppen för internationella jordbruksforskningscentra (CGIAR), FAO, ITTO, UNEP, UNESCO och UNIDO när det gäller att ge tekniskt bistånd och vägledning inom detta programområde.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

11.35Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta kapitel till ca. 750 miljoner dollar, inklusive ca. 230 miljoner dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.
11.36För att påskynda utveckling måste ovannämnda lednings- och hanteringsfrågor och informationsåtgärder genomföras. Åtgärder avseende globala miljöproblem kommer att skapa en grund på global basis för att bedöma, utvärdera och söka lösningar till världens miljöproblem. Med stärkande av de internationella institutionernas kapacitet avses förbättringar vad gäller teknisk personal och flera internationella organisationers operativa kapacitet för att tillgodose olika länders behov.

b) Vetenskapliga och tekniska medel

11.37Åtgärder för utredning och systematisk observation kommer att kräva stora forskningsinsatser, statistiska modeller och teknisk innovation. Dessa ingår i lednings- och hanteringsfrågorna. Dessa åtgärder kommer i sin tur att förbättra de tekniska och vetenskapliga utredningarnas innehåll. De särskilda vetenskapliga och tekniska åtgärderna inom dessa områden omfattar bl.a.:

  1. Utveckling av tekniska, ekologiska och ekonomiska metoder och modeller för utvärderingar,

  2. utvecklig av datasystem, databehandling och statistiska modeller,

  3. fjärrmätning och lantmätning,

  4. utveckling av geografiska informationssystem,

  5. utvärdering och förbättring av teknik.
11.38Dessa åtgärder skall samordnas och harmoniseras med liknande åtgärder inom andra programområden.

c) Kunskapsutveckling

11.39Programåtgärderna tillgodoser behovet att utveckla mänskliga resurser vad gäller specialisering (t.ex. användning av fjärrmätning, kartläggning ("mapping") och statistiska modeller), utbildning, tekniköverföring, stipendier och fältdemonstrationer.

d) Kapacitetsuppbyggnad

11.40Nationella regeringar och andra beslutande instanser bör, i samarbete med lämpliga internationella organisationer och institutioner, utveckla den nödvändiga kapaciteten för att genomföra detta programområde. Detta bör harmoniseras med kapacitetsuppbyggnad inom andra programområden. Kapacitetsuppbyggnad bör omfatta sådana aspekter som politik, offentlig verksamhet, nationella institutioner, kunskapsutveckling och kompetens, forskningskapacitet, teknisk utveckling, informationssystem, programutvärdering, samordning mellan sektorer och internationellt samarbete.

e) Finansiering av det internationella och regionala samarbetet

11.41Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år (1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta kapitel till ca. 750 miljoner dollar, inklusive ca. 530 miljoner dollar från det internationella samfundet i bidrag eller förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och program som regeringarna beslutar att genomföra.

Kapitel 10InnehållKapitel 12