Kapitel 11
| Åtgärder mot avskogning |
|---|
|
| Inledning |
| 11.1 | Detta kapitel omfattar de fyra programområden som följer av
förhandlingarna vid Förberedande kommitténs fjärde session.
Programområden
A. Att upprätthålla de olika rollerna och funktionerna hos
alla slags skogar och skogsmark
Bakgrund |
|---|
| 11.2 | Det finns stora svagheter i den politik och de metoder och
mekanismer som har antagits för att stödja och utveckla de olika
ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella funktionerna hos
träd, skogar och skogsmark. Många utvecklade länder har drabbats
av effekterna av luftföroreningar och brandskador i sina skogar.
Ofta behövs mer effektiva åtgärder och metoder på nationell nivå
för att förbättra och harmonisera utformning av politik, planering
och programutformning , t.ex. lagstiftning, utvecklingsmönster,
deltagande från allmänhetens sida, särskilt vad gäller kvinnor och
ursprungsbefolkningar, åtgärder för att engagera ungdomen, den
privata sektorn, lokala organisationer, icke-statliga
organisationer och kooperativ, utveckling av teknisk och tvärveten
skaplig kompetens och kvaliteten på de mänskliga resurserna,
rådgivnings- och folkbildningsverksamhet vad gäller skogsvård,
forskningskapacitet och stöd till forskningen, administrativa
strukturer och mekanismer, inklusive samordning mellan olika
sektorer, decentralisering och system för ansvar och incitament
samt informationsspridning och PR. Detta är särskilt viktigt för
att säkerställa en rationell helhetssyn på en hållbar och
miljöanpassad utveckling av skogarna. Nödvändigheten av att
säkerställa skogarnas och skogsmarkens många olika funktioner
genom att på lämpligt sätt stärka berörda institutioner har
betonats upprepade gånger i många av rapporterna, besluten och
rekommendationerna från FAO, ITTO, UNEP, Världsbanken, IUCN och
andra organisationer.
Mål |
|---|
| 11.3 | Målen för detta programområde är följande:
- Att stärka nationella skogliga institutioner, öka
räckvidden och effektiviteten hos verksamhet som är
inriktad på skötsel, bevarande och hållbar utveckling av
skogarna och att på ett effektivt sätt säkerställa att
skogsprodukter och -tjänster utnyttjas och produceras på
ett långsiktigt hållbart sätt i såväl utvecklade länder
som utvecklingsländer; att senast år 2000 stärka de
nationella institutionernas kapacitet så att de kan
förvärva de kunskaper som behövs för att skydda och bevara
skogarna och även utvidga sitt verksamhetsområde och på
motsvarande sätt öka effektiviteten hos program och
verksamhet för skötsel och utveckling av skogarna,
- att stärka och förbättra mänsklig, teknisk och
yrkesmässig kompetens samt kunnande och kapacitet för att
effektivt utforma och genomföra politik, planer, program,
forskning och projekt om skötsel, bevarande och hållbar
utveckling av alla slags skogar, skogsbaserade resurser
och skogsmark samt andra områden som har förutsättningar
att skapa sådana resurser.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 11.4 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med stöd från regionala, subregionala och internationella
organisationer, vid behov öka den institutionella kapaciteten för
att främja de olika rollerna och funktionerna hos alla slags
skogar och vegetation, inklusive angränsande mark och
skogsbaserade resurser, för att stödja en hållbar utveckling och
miljövård inom alla sektorer. Detta bör göras, där så är möjligt
och nödvändigt, genom att stärka och/eller anpassa befintliga
strukturer och förbättra samarbetet och samordningen mellan de
olika uppgifterna. Viktiga åtgärder i detta avseende omfattar
bl.a. följande:
- Att rationalisera och stärka administrativa strukturer
och mekanismer, inklusive att säkerställa att det finns
tillräcklig personal och fördela ansvar, decentralisera
beslutsprocesser och sörja för infrastruktur och
utrustning, samordning mellan sektorer och ett effektivt
kommunikationssystem,
- att verka för att från den privata sektorn,
fackföreningar, landsbygdskooperativ, lokala samhällen,
ursprungsbefolkningar, ungdomar, kvinnor, användargrupper
och icke-statliga organisationer deltar i verksamhet som
har samband med skogen och sörja för informationsspridning
och utbildningsprogram på nationell nivå,
- granska och vid behov revidera åtgärder och program
avseende alla slags skogar och vegetation och sätta dem i
relation till annan markanvändning och utvecklingspolitik
och lagstiftning; att främja lämplig lagstiftning och
andra åtgärder för att förhindra okontrollerad omställning
till annan markanvändning,
- att utveckla och genomföra planer och program,
inklusive sådana som fastställer nationella och vid behov
regionala och subregionala mål, program och kriterier för
deras genomförande och senare förbätt-ring,
- att upprätta, utveckla och upprätthålla ett effektivt
system för rådgivning och folkbildning om skogliga frågor
för att höja medvetandet och uppskattningen av skogen och
förbättra skogsbruk, med beaktande av trädens, skogarnas
och skogsmarkens olika roller och värden,
- att upprätta och/eller stärka institutioner för
undervisning och utbildning i skogslära och skogsindustri
i syfte att skapa ett tillräckligt antal utbildad
personal, inklusive yrkesarbetare, tekniker och
yrkeslärare, med tonvikt på ungdomar och kvinnor,
- att bygga upp och stärka kapacitet för forskning om
skogens och skogsprodukters olika aspekter, t.ex. ett
hållbart skogsbruk, biologisk mångfald, effekterna av
luftburna föroreningar, lokalbefolkningens och
ursprungsbefolkningars traditionella utnyttjande av
skogsresurser, förbättrad lönsamhet för skogsbruk och
icke-kommersiella värden.
b) Information |
|---|
| 11.5 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör i samarbete med internationella, regionala, subregionala och
bilaterala organ, där så är lämpligt, upprätta de databaser och
den basinformation som är nödvändiga för utvärdering och program.
Bl.a. följande särskilda åtgärder bör vidtas:
- Samla in, sammanställa och fortlöpande uppdatera och
sprida information om markklassificering och
markanvändning, inklusive information om skogsareal,
områden som är lämpliga för nyskogsodling,
utrotningshotade arter, ekologiska värden,
traditionella/ursprungsbefolkningens
markanvändningsvärden, biomassa och produktivitet,
korrelera demografisk och socioekonomisk information och
information om skogsresurser på mikro- och makronivån samt
utföra regelbundna analyser av skogsprogram,
- upprätta samband med andra informationssystem och
informationskällor som är av betydelse för skötsel,
bevarande och utveckling av skog, samtidigt som befintliga
system, t.ex. geografiska informationssystem,
vidareutvecklas eller stärks,
- skapa mekanismer för att säkerställa att allmänheten
får tillgång till denna information.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 11.6 | Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
och institutioner bör samarbeta för att ställa sakkunskap och
annat stöd till förfogande och främja internationella
forskningsinsatser, särskilt med sikte på att förbättra
teknologiöverföring och specialiserad utbildning och säkerställa
tillgång till erfarenheter och forskningsresultat. Det finns ett
behov av att stärka samordningen mellan befintliga internationella
organisationer på det skogliga området och förbättra deras
resultat vad gäller att ge tekniskt bistånd och stöd till
intresserade länder för skötsel, bevarande och hållbar utveckling
av skogen.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 11.7 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 2,5 miljarder dollar, inklusive ca. 860 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 11.8 | Den angivna planerings-, forsknings- och
utbildningsverksamheten utgör det vetenskapliga och tekniska
medlet för att genomföra programmet. De system och metoder och det
kunnande som blir resultatet av programmet kommer att bidra till
ökad produktivitet. Bl.a. följande åtgärder bör vidtas:
- Att analysera framgångar, begränsningar och sociala
problem till stöd för utformning och genomförande av
program,
- att analysera forskningsproblem och forskningsbehov
samt planering och genomförande av särskilda
forskningsprojekt,
- att utvärdera behovet av kunskapsutveckling,
kompetensutveckling och utbildning,
- att utveckla, pröva och tillämpa lämpliga metoder vid
genomförandet av program och planer på det skogliga
området.
c) Kunskapsutveckling
|
|---|
| 11.9 | De olika delarna av skogsbruksutbildningen skall bidra
effektivt till kunskapsutveckling. Dessa är bl.a:
- Att inrätta en skogslinje för universitetsstuderande
och doktorander, inklusive specialisering och forskning,
- att stärka program för praktik, intern utbildning och
vidareutbildning inom yrkesutbildningen, inklusive
yrkeslärarutbildning, och utveckla läroplaner och
undervisningsmaterial/metoder,
- att anordna särskild utbildning för personal inom
nationella skogsorganisationer avseende t.ex. utformning
och utvärdering av projekt.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 11.10 | Detta programområde handlar om kapacitetsuppbyggnad på det
skogliga området och alla angivna programverksamheter bidrar till
detta ändamål. Vid uppbyggnad och stärkande av kapacitet bör
befintliga system och redan vunna erfarenheter utnyttjas till
fullo.
B. Att förbättra skydd, hållbar utveckling och bevarande av
alla skogar och nyplantering av förstörda områden genom
skogsrehabilitering, nyskogsodling, nyplantering av skog och
andrarehabiliteringsåtgärder
Bakgrund |
|---|
| 11.11 | Skogar i hela världen har hotats och är fortfarande hotade
av okontrollerad förstöring och omställning till annan
markanvändning till följd av ökande mänskliga behov,
jordbruksexpansion och miljöskadlig misshushållning, inklusive
t.ex. bristande skogsbrandsförsvar och åtgärder mot tjuvjakt,
ohållbar kommersiell avverkning, överbetning och okontrollerad
betning, skadliga effekter av luftburna föroreningar, ekonomiska
incitament och andra åtgärder som har vidtagits inom andra
sektorer. Förstöring av skogen har lett till jorderosion,
minskning av den biologiska mångfalden, skador på de vilda djurens
livsmiljöer och förstöring av avrinningsområden, försämring av
livskvaliteten och minskning av valmöjligheterna vad beträffar
utveckling. |
|---|
| 11.12 | Den nuvarande situationen kräver brådskande och konsekventa
åtgärder för att bevara och underhålla skogsresurserna.
Nyplantering av lämpliga områden är i alla avseenden en effektiv
metod för att höja det allmänna medvetandet och deltagandet i
skydd och förvaltning av skogsresurserna. Sådana åtgärder bör
vidtas med beaktande av markanvändnings- och
jordägandeförhållanden och lokala behov. Målen för olika
nyplanteringsinsatser bör förklaras tydligt.
Mål |
|---|
| 11.13 | Målen för detta programområde är följande:
- Att bevara befintliga skogar genom skogsvård och
bevara och utvidga områden som är täckta av skog och träd
inom lämpliga områden i såväl utvecklade länder som
utvecklingsländer genom bevarande av naturskog, skydd,
rehabilitering, nyskogsodling och nyplantering av skog och
träd i syfte att upprätthålla eller återställa den
ekologiska balansen och öka skogens bidrag till människors
behov och välfärd,
- att utarbeta och genomföra nationella handlingsprogram
och/eller planer för skötsel, bevarande och hållbar
utveckling av skogen. Dessa program och/eller planer bör
integreras med annan markanvändning. I detta sammanhang
genomförs för närvarande nationella handlingsprogram
och/eller planer för skogen enligt handlingsprogrammet för
tropiskt skogsbruk i mer än 80 länder med stöd från det
internationella samfundet,
- att säkerställa en hållbar utveckling och, där så är
lämpligt, bevarande av befintliga och framtida
skogsresurser,
- att upprätthålla och öka skogsresursernas ekologiska,
biologiska, klimatmässiga, sociokulturella och ekonomiska
bidrag,
- att underlätta och stödja ett effektivt genomförande
av det icke rättsligt bindande auktoritativa uttalande om
principer för global enighet om skötsel, bevarande och
hållbar utveckling av alla slags skogar som har antagits
av FN-konferensen om miljö och utveckling och på grundval
av genomförandet av dessa principer överväga behovet och
genomförbarheten av internationellt överenskomna åtgärder
för att främja internationellt samarbete om skötsel,
bevarande och hållbar utveckling av alla slags skogar,
inklusive nyskogsodling, nyplantering och rehabilitering.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 11.14 | Regeringar bör beakta vikten av en klassificering av
skogar, inom ramen för en långsiktig politik för bevarande av skog
och skogsvård, enligt olika skogstyper och inrätta hållbara
enheter inom varje region/avrinningsområde i syfte att säkerställa
att skogarna bevaras. Regeringar bör med medverkan från den
privata sektorn, icke-statliga organisationer, lokala grupper,
ursprungsbefolkningar, kvinnor, lokala myndigheter och allmänheten
vidta åtgärder för att genom tekniskt samarbete och andra
stödformer bevara och utvidga det befintliga vegetationstäcket där
detta är ekologiskt, socialt och ekonomiskt genomförbart. Följande
angelägna åtgärder bör övervägas:
- Att säkerställa en hållbar hantering av alla skogens
ekosystem och all skogsmark genom bättre planering och
regelbundna åtgärder för skogens skötsel, inklusive
inventering och forskning, samt rehabilitering av förstörd
naturskog för att återställa dess produktivitet och bidrag
till miljön, med särskilt beaktande av människors behov av
ekonomiska och ekologiska tjänster, träbaserad energi,
blandat jordbruk och skogsbruk, andra skogsprodukter och
-tjänster än virke, skydd av avrinningsområden och jord,
viltvård och skogens genetiska resurser,
- att upprätta, utvidga och förvalta, allt efter behoven
i landet i fråga, skyddsområdessystem, inklusive enheter
som bevaras för sina miljömässiga, sociala och andliga
funktioners och värdens skull, bevarande av skogar inom
representativa ekologiska system och landskap och
bevarande av gammal primärskog, viltvård, utnämning av
världskulturminnesmärken enligt UNESCO:s Konvention om
skydd för världens kultur- och naturarv, bevarande av
genetiska resurser, vilket kräver åtgärder in situ och ex
situ och stödåtgärder för att säkerställa ett hållbart
utnyttjande av biologiska resurser och bevarande av
biologisk mångfald och ursprungsbefolkningars,
skogsinvånares och lokalbefolkningars traditionella
boplatser,
- att sörja för och främja buffertzoner och
övergångszoner,
- att genomföra återplantering i lämpliga bergsområden,
höglandsområden, kala områden, förstörda jordbruksområden,
torra och karga jordar i regnfattiga områden och i
kustområden för att bekämpa ökenspridning och förebygga
erosionsproblem och för att uppfylla andra
skyddsfunktioner och nationella program för rehabilitering
av förstörda jordar, inklusive lokalt skogsbruk, socialt
skogsbruk, blandat jordbruk och skogsbruk och betesdrift i
skogen, med beaktande av skogarnas roll som nationella
kolreservoarer och kolsänkor,
- att utveckla industriella och icke-industriella
planterade skogar för att stödja och främja nationella
miljöanpassade program för nyskogsodling och
nyplantering/föryngring på lämpliga platser, inklusive
förbättring av befintliga industriella, icke-industriella
och kommersiella planterade skogar för att öka deras
bidrag till mänskliga behov och minska trycket på
primärskog/gammal skog. Åtgärder bör vidtas för att främja
och skapa mellanproduktion och förbättra avkastningen på
investeringar i planterad skog genom mellanplantering och
underplantering av avsalugrödor,
- att utveckla/stärka ett nationellt program och/eller
en huvudplan som prioriterar planterad skog och anger
bl.a. var sådan skog skall planteras, vilken omfattning
den skall ha och vilka arter som skall odlas där samt
vilka befintliga planterade skogar som behöver
rehabilitering, med beaktande av det ekonomiska
perspektivet för utveckling av planterad skog i framtiden
och med tonvikt på inhemska arter,
- att öka skyddet mot föroreningar, bränder, skadedjur
och sjukdomar och andra störningar till följd av mänsklig
aktivitet, t.ex. tjuvjakt, gruvdrift och okontrollerat
svedjebruk, nytt okontrollerat införande av exotiska växt-
och djurarter samt utveckla och påskynda forskning om
problem i samband med skötsel och föryngring av alla slags
skogar; att stärka och/eller vidta lämpliga åtgärder för
att utvärdera och/eller begränsa gränsöverskridande
vandring av växter och liknande material,
- att stimulera utveckling av skog i städerna för att
skapa grönområden i och omkring städer och
landsbygdssamhällen för rekreations- och
produktionsändamål och för att skydda träd och
skogsdungar,
- att skapa eller förbättra möjligheterna för allas
deltagande, inklusive ungdomar, kvinnor,
ursprungsbefolkningar och lokala samhällen, i utformning,
utveckling och genomförande av skogliga program och annan
verksamhet, med beaktande av lokala behov och
kulturvärden,
- att begränsa och söka hejda destruktivt svedjebruk
genom att ta itu med de underliggande sociala och
ekologiska orsakerna.
b) Information |
|---|
| 11.15 | Lednings- och hanteringsfrågor bör omfatta insamling,
sammanställning och analys av information, inklusive
basundersökningar. Bl.a. följande särskilda åtgärder kan nämnas:
- Att genomföra undersökningar och utarbeta och tillämpa
markanvändningsplaner vad gäller plantering,
nyskogsodling, nyplantering och rehabilitering av skog,
- att sammanställa och uppdatera information om
markanvändning, skogsinventering och skogsvård som
underlag för förvaltning och markanvändningsplanering vad
gäller virke och andra resurser, inklusive information om
svedjebruk och andra orsaker till skogsförstöring,
- att sammanställa information om genetiska resurser och
relaterad bioteknik, inklusive undersökningar och studier,
där så är lämpligt,
- att genomföra studier och forskning om
lokalbefolkningars/ursprungsbefolkningars kunskaper om
träd och skogar och användning av dessa för att förbättra
planering för och genomförande av ett hållbart skogsbruk,
- att sammanställa och analysera forskningsresultat om
arter som används i planterade skogar, inklusive
information om hur dessa arter påverkar växtplatsen,
bedöma klimatförändringars möjliga effekter på skogen samt
skogarnas effekter på klimatet och inleda utförliga
studier om kolets kretslopp i olika skogstyper i syfte att
få fram ett underlag för vetenskaplig rådgivning och
tekniskt stöd,
- att upprätta samverkan med andra informationskällor
beträffande ett hållbart skogsbruk och förbättra
informationens tillgänglighet,
- att utveckla och intensifiera forskning för att
förbättra kunskaperna om problem och naturliga meka-nismer
som är av betydelse för skogsvård och skogsrehabilitering,
inklusive forskning om faunan och dess samspel med skogen,
- att sammanställa information om skogliga förhållanden
och utsläpp till och från skogen som påverkar området i
fråga.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 11.16 | Miljöförbättring av lämpliga områden är en uppgift av
global betydelse. Det internationella och regionala samfundet bör
ge tekniskt bistånd och annat stöd för detta programområde.
Särskilda åtgärder av internationell karaktär till stöd för
nationella insatser bör omfatta bl.a. följande:
- Att öka samarbetet för att minska föroreningar och
gränsöverskridande effekter på träd och skogar och på
bevarandet av representativa ekosystem,
- att samordna regional och subregional forskning om
kolsekvestrering, luftföroreningar och andra
miljöproblem,
- att dokumentera och utbyta information och
erfarenheter till gagn för länder med liknande problem och
utsikter,
- att stärka samordningen mellan och förbättra
kapaciteten hos mellanstatliga organisationer som FAO,
ITTO, UNEP och UNESCO när det gäller att ge tekniskt
bistånd för skötsel, bevarande och hållbar utveckling av
skogar, inklusive stöd till förhandlingarna om 1983 års
internationella avtal om tropiskt virke som skall äga rum
1992/93.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 11.17 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 10 miljarder dollar, inklusive ca. 3,7 miljarder
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 11.18 | Dataanalys, planering, forskning,
tekniköverföring/utveckling och/eller utbildningsinsatser utgör en
integrerad del av programverksamheten och säkerställer de
vetenskapliga och tekniska medlen för genomförande. Nationella
institutioner bör:
- Utveckla lämplighetsstudier och operativ planering för
viktiga åtgärder som berör skogen,
- utveckla och tillämpa miljöanpassad teknik vad gäller
de uppräknade åtgärderna,
- öka insatserna vad beträffar genetisk förädling och
tillämpning av bioteknik för att förbättra produktivitet
och tålighet mot miljöpåfrestningar, inklusive t.ex.
trädförädling, fröteknik, nätverk för fröinköp, genbanker,
in vitro-teknik och åtgärder för bevarande in situ och ex
situ.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 11.19 | Viktiga medel för ett effektivt genomförande av åtgärderna
omfattar utbildning och utveckling av lämplig kompetens,
arbetsmöjligheter och -förhållanden och höjande av det allmänna
medvetandet. Särskilda åtgärder omfattar bl.a:
- Att anordna specialiserad utbildning vad gäller
planering, ledning, miljövård, bioteknik m.m.,
- att inrätta demonstrationsområden som kan tjäna som
mönsteranläggningar och användas för utbildningsändamål,
- att stödja lokala organisationer, samhällen,
icke-statliga organisationer och privata markägare,
särskilt kvinnor, ungdomar, jordbrukare,
ursprungsbefolkningar och svedjebrukare, genom rådgivning
och tillhandahållande av insatsvaror och utbildning.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 11.20 | Nationella regeringar, den privata sektorn, lokala
organisationer och samhällen, ursprungsbefolkningar,
fackföreningar och icke-statliga organisationer bör utveckla
kapacitet, med stöd från berörda internationella organisationer,
för att genomföra programåtgärderna. Sådan kapacitet bör utvecklas
och stärkas i samklang med programåtgärderna. Åtgärder för
kapacitetsuppbyggnad inkluderar upprättandet av policy strukturer
och juridiska strukturer, nationell institutionsuppbyggnad,
kunskapsutveckling, utveckling av forskning och teknik, utveckling
av infrastruktur, höjande av det allmänna medvetandet m.m.
C. Att främja ett effektivt utnyttjande och effektiv
utvärdering för att få ut det fulla värdet av de produkter och
tjänster som härrör från skogar och skogsmark
Bakgrund |
|---|
| 11.21 | Skogens och skogsmarkens enorma möjligheter som en viktig
utvecklingsresurs har ännu inte insetts till fullo. En förbättrad
skogsvård kan öka produktionen av varor och tjänster, bl.a.
produktion av virke och andra skogsprodukter, och därmed bidra
till att skapa nya arbetstillfällen och inkomster, mervärde genom
förädling av och handel med skogsprodukter, ett ökat bidrag till
inkomster i utländsk valuta och ökat utbyte av investeringar.
Skogsresurser kan, eftersom de är förnybara, hanteras på ett sätt
som är förenligt med miljöhänsyn. Verkningarna av uttag av
skogsresurser för skogens övriga värden bör beaktas till fullo vid
utveckling av skogspolitik. Det är också möjligt att öka skogens
värde genom att utnyttja den på ett sätt som inte skadar miljön,
t.ex. ekologisk turism och kontrollerade uttag av genetiskt
material. Samfällda åtgärder behövs för att höja människors
medvetande om skogens värde och nytta. Skogarnas överlevnad och
fortsatta bidrag till mänsklig välfärd är till stor del beroende
av att dessa ansträngningar lyckas.
Mål |
|---|
| 11.22 | Målen för detta programområde är:
- Att förbättra insikten om trädens, skogarnas och
skogsmarkens sociala, ekonomiska och ekologiska värde,
inklusive de skador som uppstår till följd av att skogar
inte finns; att främja metoder som leder till att man
beaktar trädens, skogarnas och skogsmarkens sociala,
ekonomiska och ekologiska värden i nationella
räkenskapssystem; att säkerställa skogens hållbara
utveckling på ett sätt som tillgodoser behoven vad gäller
markanvändning, miljön och utveckling,
- att främja ett effektivt, rationellt och hållbart
utnyttjande av alla slags skogar och vegetation,
inbegripet angränsande mark och skogsresurser, genom
utveckling av effektiva skogsbaserade
förädlingsindustrier, sekundärförädling och handel med
skogsprodukter, på grundval av en hållbar hantering av
skogsresurser och i enlighet med planer som omfattar allt
utbyte från skogen, vare sig i form av virke eller andra
värden,
- att främja en mer effektiv och hållbar användning av
skogar och träd till brännved och energiförsörjning,
- att främja en en allsidigare användning och ekonomiskt
nyttiggörande av skogsområden genom att inkludera
ekologisk turism i skogsvård och skogsplanering.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 11.23 | Regeringar bör, med stöd från den privata sektorn,
vetenskapliga institutioner, ursprungsbefolkningar, icke-statliga
organisationer, kooperativ och företagare, alltefter
omständigheterna, vidta följande åtgärder, väl koordinerade på
nationell nivå, med finansiellt och tekniskt bistånd från
internationella organisationer:
- Att genomföra detaljerade investeringsstudier, anpassa
tillgång och efterfrågan till varandra och utföra
miljökonsekvensutredningar för att rationalisera och
förbättra utnyttjandet av träd och skog och utarbeta och
införa lämpliga incitament och regler, inklusive regler om
besittningsrätt till jord, för att skapa ett gynnsamt
investeringsklimat och främja skogsvård,
- att ställa upp vetenskapligt hållbara kriterier och
riktlinjer för skötsel, bevarande och hållbar utveckling
av alla slags skogar,
- att förbättra miljöanpassade och ekonomiskt lönsamma
metoder för skogsproduktion, inklusive planering och
hantering, förbättrat utnyttjande av utrustning, lagring
och transport för att, där så är möjligt, minska och
återvinna så mycket som möjligt av avfallet och förbättra
värdet hos såväl virke som andra produkter,
- främja ett bättre utnyttjande och en bättre utveckling
av naturskog, inklusive planterad skog, där så är möjligt,
genom lämpliga miljöanpassade och ekonomiskt lönsamma
åtgärder, inklusive skogsbruk och vård av övriga växt- och
djurarter,
- främja och stödja förädling av skogsprodukter för att
öka deras behållna värde och andra vinster,
- att främja/popularisera andra skogsprodukter än trä
och andra skogsresurser än brännved (t.ex.
medicinalväxter, färgämnen, fibrer, gummisorter, hartser,
djurfoder, kulturella produkter, rotting, bambu) genom
program, socialt skogsbruk och skoglig verksamhet baserad
på lokalbefolkningens deltagande, inklusive forskning om
förädling och användning av sådana produkter,
- att utveckla och öka skogsbaserade
förädlingsindustriers effektivitet, både vad gäller
träprodukter och andra produkter, t.ex. effektiv
upparbetningsteknik och förbättrat, hållbart utnyttjande
av produktionsrester; att främja underutnyttjade arter i
naturskog genom forskning, demonstration och
marknadsföring; att främja sekundärförädling för att skapa
sysselsättning, inkomster och vinster och skapa eller
förbättra marknader för och handel med skogsprodukter
genom de institutioner, den politik och de kanaler som är
mest ändamålsenliga i detta avseende,
- att främja och stödja viltvård, ekologisk turism,
inklusive jordbruk och skötsel och odling av vilda arter
för att öka inkomster och sysselsättning på landsbygden,
och skapa ekonomiska och sociala vinster utan
miljöskadliga effekter,
- att främja lämpliga småskaliga skogsbaserade företag
som stöd för landsbygdsutveckling och lokalt företagande,
- att förbättra och främja metoder för en allsidig
värdering av skogarnas fulla värde med sikte på att
inkludera detta värde i den marknadsbaserade
prissättningsstrukturen för virke och andra produkter,
- att harmonisera en hållbar utveckling av skogen med
nationella utvecklingsbehov och nationell handelspolitik
som är förenliga med en i miljömässigt avseende hållbar
användning av skogsresurser, t.ex. i enlighet med ITTO:s
riktlinjer för ett hållbart tropiskt skogsbruk,
- att utarbeta, anta och stärka nationella program för
att redovisa skogens ekonomiska och icke-ekonomiska
värde.
b) Information |
|---|
| 11.24 | De angivna målen och lednings- och hanteringsfrågorna
förutsätter informationsanalys, lämplighetsstudier,
marknadsundersökningar och granskning av teknisk information.
Åtgärderna omfattar bl.a.:
- Att genomföra analyser av tillgång och efterfrågan vad
gäller skogsprodukter och -tjänster för att säkerställa
ett effektivt utnyttjande, där så är nödvändigt,
- att genomföra investeringsanalyser och
genomförbarhetsstudier, inklusive
miljökonsekvensutredningar, för etablering av
skogsbaserade förädlingsföretag,
- att bedriva forskning om egenskaperna hos arter som
för närvarande är underutnyttjade med sikte på att främja
och saluföra dem,
- att stödja marknadsundersökningar av skogsprodukter
för marknadsförings- och informationsändamål,
- att underlätta tillhandahållande av lämplig teknisk
information som ett medel att främja ett bättre
utnyttjande av skogsresurser.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 11.25 | Internationella organisationers och det internationella
samfundets samarbete och bistånd vad gäller teknologiöverföring,
specialisering och främjande av rättvisa handelsvillkor utan
tillämpning av ensi-diga restriktioner och/eller förbud mot
skogsprodukter i strid med GATT och andra multilaterala
handelsavtal samt tillämpning av lämpliga marknadsmekanismer och
incitament kommer att bidra till en lösning av de globala
miljöproblemen. En annan särskild åtgärd är att stärka
samordningen och det arbete som utförs av befintliga
internationella organisationer, särskilt FAO, UNIDO, UNESCO, UNEP,
ITC, UNCTAD, GATT, ITTO och ILO för att ge tekniskt bistånd och
vägledning inom detta programområde.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 11.26 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 18 miljarder dollar, inklusive ca. 880 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 11.27 | Åtgärderna enligt detta program förutsätter betydande
forskningsinsatser och studier samt förbättring av teknik. Dessa
åtgärder bör samordnas av nationella regeringar i samarbete med
och med stöd av berörda internationella organisationer och
institutioner. Särskilda åtgärder omfattar bl.a.:
- Forskning om egenskaper hos virke och andra
skogsprodukter och deras användning i syfte att främja ett
bättre utnyttjande av dem;
- utveckling och tillämpning av miljöanpassad och renare
teknik för utnyttjande av skogsresurser,
- modeller och teknik för analys av framtidsutsikter och
utvecklingsplanering,
- vetenskapliga undersökningar om utveckling och
utnyttjande av andra skogsprodukter än trä,
- lämpliga metoder för en allsidig uppskattning av
skogarnas värde.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 11.28 | Åtgärdernas framgång och effektivitet inom detta
programområde är beroende av tillgången på utbildad personal.
Specialiserad utbildning är en viktig faktor härvidlag. Större
tonvikt bör läggas på att engagera kvinnor i arbetet.
Kunskapsutveckling, i såväl kvantitativt som kvalitativt
hänseende, för genomförande av programmet bör omfatta följande
åtgärder:
- Att utveckla nödvändig specialkompetens för att
genomföra programmet, inklusive skapande av särskilda
möjligheter till utbildning på alla nivåer,
- att starta och stärka repetitionskurser, inklusive
stipendier och studieresor, för att uppdatera kompetens
och tekniskt kunnande och förbättra produktivitet,
- att stärka kapaciteten för forskning, planering,
ekonomisk analys och fortlöpande utvärderingar och
analyser i syfte att förbättra utnyttjandet av
skogsresurser,
- att främja den privata sektorns och kooperativens
effektivitet och kapacitet genom att ställa resurser till
förfogande och införa incitament.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 11.29 | Kapacitetsuppbyggnad, inklusive stärkande av den befintliga
kapaciteten, är ett självklart inslag i programåtgärderna. Att
förbättra administration, politik och planer, nationella
institutioner, mänskliga resurser, forskningskapacitet och
vetenskaplig kapacitet, teknisk utveckling och fortlöpande
utvärderingar är viktiga element i åtgärderna för
kapacitetsuppbyggnad.
D. Att bygga upp och/eller stärka kapacitet för planering,
utvärdering och systematisk observation av skogar och därtill
knutna program, projekt och aktiviteter, inklusive handel och
processer
Bakgrund |
|---|
| 11.30 | Utvärderingar och systematiska observationer är nödvändiga
för att i samband med långsiktig planering utvärdera effekter,
såväl kvantitativt som kvalitativt, och avhjälpa brister. Denna
mekanism är emellertid en av de ofta förbisedda aspekterna av
hanteringen, bevarandet och utvecklingen av skogsresurser. I många
fall saknas även grundläggande information om skogsareal och
skogstyp, produktionspotential och avverkningsvolymer. I många
utvecklingsländer saknas strukturer och mekanismer för att utföra
dessa funktioner. Det är angeläget att avhjälpa dessa brister för
att förbättra kunskaperna om skogens roll och betydelse och på ett
realistiskt sätt planera för skogarnas effektiva bevarande,
skötsel, föryngring och hållbara utveckling.
Mål |
|---|
| 11.31 | Målen för detta programområde är följande:
- Att stärka eller införa system för utvärdering och
systematisk observation av skogar och skogsmark i syfte
att bedöma effekterna av program, projekt och åtgärder på
kvaliteten och omfattningen av skogsresurser, mark som är
tillgänglig för nyskogsodling och förhållandena vad
beträffar besittningsrätt till jorden eller arrenden och
att integrera systemen med en kontinuerlig process
omfattande forskning och ingående analys, samtidigt som
nödvändiga ändringar och förbättringar görs med sikte på
planering och beslutsfattande. Särskild tonvikt bör läggas
vid landsbygdsbefolkningens deltagande i dessa processer,
- att ge ekonomer, planerare, beslutsfattare och lokala
samhällen korrekt, tillräcklig och aktuell information om
skogs- och skogsmarksresurser.
Åtgärder
a) Lednings- och hanteringsfrågor |
|---|
| 11.32 | Regeringar och institutioner bör, vid behov i samarbete med
lämpliga internationella organ, universitet och icke-statliga
organisationer, genomföra utvärderingar och systematiska
observationer av skogar och därtill knutna program och processer
med sikte på en kontinuerlig förbättring av dessa. Detta bör
samordnas med forsknings- och ledningsverksamhet som har
anknytning till detta och, där så är möjligt, bygga på befintliga
system. De viktigaste åtgärderna som bör övervägas är:
- Att på lämplig nationell nivå utvärdera och utföra
systematiska observationer av situationen, både i
kvantitativt och kvalitativt hänseende, och av
förändringar vad gäller skogsareal och skogsresurser,
inklusive klassificering av jordar och markanvändning och
uppdateringar av dessa uppgifter. Dessa åtgärder bör, när
så är lämpligt, samordnas med planering för att bilda
underlag för utformning av politik och program,
- att införa nationella system för utredning och
systematisk observation och utvärdering av program och
processer, inklusive fastställande av definitioner,
standarder, normer och interkalibreringsmetoder och
kapacitet för att avhjälpa fel och brister samt förbättra
utformningen och genomförandet av program och projekt,
- att beräkna effekterna av verksamhet som påverkar
skogsexploatering och lämna förslag om åtgärder för att
bevara skog, med beaktande av nyckelvariabler som
utvecklingsmål, nytta/kostnader, skogens bidrag till alla
sektorer, lokal välfärd, miljöförhållanden och biologisk
mångfald samt påverkan på lokal, regional och global nivå
i syfte att bedöma länders föränderliga tekniska och
ekonomiska behov,
- att utveckla nationella system för utredning och
värdering av skogsresurser, inklusive nödvändiga
forsknings- och dataanalyser som, där så är möjligt,
omfattar samtliga skogsprodukter och -tjänster, både vad
gäller virke och andra resurser, och använda resultaten i
planer och strategier och, där det är praktiskt
genomförbart, i nationella räkenskaps- och
planeringssystem,
- att upprätta nödvändiga samband mellan sektorer och
program, samt förbättra tillgången till information, för
att stödja en helhetssyn vad gäller planering och
programutformning.
b) Information |
|---|
| 11.33 | Tillförlitlig information är av avgörande betydelse för
detta programområde. Nationella regeringar och andra beslutande
instanser bör, vid behov i samarbete med berörda internationella
organisationer, åta sig att kontinuerligt förbättra information
och sörja för informationsutbyte. De viktigaste åtgärder som bör
övervägas är följande:
- Att samla in, sammanställa och utbyta befintlig
information och sammanställa basinformation om aspekter
som har betydelse för detta programområde,
- att harmonisera metoderna för program som berör
informationsverksamhet för att säkerställa uppgifternas
tillförlitlighet och konsekvens,
- att genomföra särskilda undersökningar, t.ex. om
lämplig mark för nyskogsodling,
- att förbättra stödet till forskning och tillgång till
och utbyte av forskningsresultat.
c) Samarbete och samordning på internationell och regional nivå |
|---|
| 11.34 | Det internationella samfundet bör ge de berörda
regeringarna nödvändigt tekniskt och ekonomiskt stöd till
genomförande av detta programområde, inklusive följande åtgärder:
- Att ställa upp en begreppsmässig ram och formulera
godtagbara kriterier, normer och definitioner för
systematiska observationer och utredning av
skogsresurser,
- att skapa och stärka nationella institutionella
samordningsmekanismer för utredning och systematisk
observation av skogar,
- att stärka befintliga regionala och globala nätverk
för utbyte av relevant information,
- att stärka kapaciteten och förbättra resultaten hos
befintliga internationella organisationer, särskilt
Konsultativa gruppen för internationella
jordbruksforskningscentra (CGIAR), FAO, ITTO, UNEP, UNESCO
och UNIDO när det gäller att ge tekniskt bistånd och
vägledning inom detta programområde.
Medel för genomförande
a) Finansiering och kostnadsberäkning |
|---|
| 11.35 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 750 miljoner dollar, inklusive ca. 230 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra. |
|---|
| 11.36 | För att påskynda utveckling måste ovannämnda lednings- och
hanteringsfrågor och informationsåtgärder genomföras. Åtgärder
avseende globala miljöproblem kommer att skapa en grund på global
basis för att bedöma, utvärdera och söka lösningar till världens
miljöproblem. Med stärkande av de internationella institutionernas
kapacitet avses förbättringar vad gäller teknisk personal och
flera internationella organisationers operativa kapacitet för att
tillgodose olika länders behov.
b) Vetenskapliga och tekniska medel |
|---|
| 11.37 | Åtgärder för utredning och systematisk observation kommer
att kräva stora forskningsinsatser, statistiska modeller och
teknisk innovation. Dessa ingår i lednings- och
hanteringsfrågorna. Dessa åtgärder kommer i sin tur att förbättra
de tekniska och vetenskapliga utredningarnas innehåll. De
särskilda vetenskapliga och tekniska åtgärderna inom dessa områden
omfattar bl.a.:
- Utveckling av tekniska, ekologiska och ekonomiska
metoder och modeller för utvärderingar,
- utvecklig av datasystem, databehandling och
statistiska modeller,
- fjärrmätning och lantmätning,
- utveckling av geografiska informationssystem,
- utvärdering och förbättring av teknik.
|
|---|
| 11.38 | Dessa åtgärder skall samordnas och harmoniseras med
liknande åtgärder inom andra programområden.
c) Kunskapsutveckling |
|---|
| 11.39 | Programåtgärderna tillgodoser behovet att utveckla
mänskliga resurser vad gäller specialisering (t.ex. användning av
fjärrmätning, kartläggning ("mapping") och statistiska modeller),
utbildning, tekniköverföring, stipendier och fältdemonstrationer.
d) Kapacitetsuppbyggnad |
|---|
| 11.40 | Nationella regeringar och andra beslutande instanser bör, i
samarbete med lämpliga internationella organisationer och
institutioner, utveckla den nödvändiga kapaciteten för att
genomföra detta programområde. Detta bör harmoniseras med
kapacitetsuppbyggnad inom andra programområden.
Kapacitetsuppbyggnad bör omfatta sådana aspekter som politik,
offentlig verksamhet, nationella institutioner, kunskapsutveckling
och kompetens, forskningskapacitet, teknisk utveckling,
informationssystem, programutvärdering, samordning mellan sektorer
och internationellt samarbete.
e) Finansiering av det internationella och regionala samarbetet |
|---|
| 11.41 | Konferenssekretariatet har beräknat totalkostnaden per år
(1993-2000) för att genomföra de åtgärder som redovisas i detta
kapitel till ca. 750 miljoner dollar, inklusive ca. 530 miljoner
dollar från det internationella samfundet i bidrag eller
förmånliga krediter. Det rör sig här endast om ungefärliga
uppskattningar, som inte har granskats av regeringarna. De
faktiska kostnaderna och finansiella villkoren, inklusive
icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka strategier och
program som regeringarna beslutar att genomföra. |
|---|
|
| |