NY CHEF PÅ MILJÖBIBLIOTEKET

Miljöbiblioteket har fått en ny chef. Det är juristen Graciela Ratti som tar över efter       Ninna Widstrand som nu går i pension efter tio både tuffa och framgångsrika år. Det är en tuff uppgift som också väntar Graciela när hon ska leda den dagliga verksamheten och dessutom sköta ordförandeskapet i styrelsen.

– Jag hoppas kunna fortsätta i Ninnas fotspår och ta hand om det som hon har byggt upp. Men samtidigt måste vi alla tillsammans finna nya finansiella lösningar för verksamheten. Det måste vi för att Miljöbiblioteket ska utvecklas, säger Graciela.

Graciela är utbildad jurist i sitt hemland Argentina och kom till Sverige som politisk flykting med make och barn på 1970-talet. Allt sedan dess har hon hunnit avverka ny utbildning och arbete som fritidsledare, forskning och undervisning på Lunds universitet samtidigt som hon har varit engagerad i flera olika projekt.

Ett område som ligger Graciela varmt om hjärtat är världens ursprungsbefolkningar och det var också detta engagemang som en gång ledde till Miljöbiblioteket. Graciela har i flera år varit styrelseledamot i föreningen IWGIA som är en av Miljöbibliotekets hyresgäster, och det ena har så att säga givit det andra.

Men miljöengagemanget kom tidigt. Graciela berättar om hur hon var en av tusentals delegater på FN:s miljökonferens i Rio 1992. Den gången var det som folkrättsjurist som hon arbetade med de globala miljöfrågorna. Idag är det snarare den internationella miljöjuridiken som Graciela ägnar sig åt, särskilt i Miljöbibliotekets växande projektverksamhet tillsammans med de baltiska länderna. Det är också den internationella verksamheten som Graciela varit mest involverad i sedan hon började som medarbetare på Miljöbiblioteket 1997. Nu senast har hon varit projektledare för ett miljöutbildningsprojekt i Litauen i samarbete med Vilnius Nature Protection Society, Youth Club. Utbildningen har samlat unga biologer, ekologer, ekonomer, jurister med flera som tillsammans studerat den internationella miljölagstiftningen samtidigt som de har fördjupat sig i EU:s omfattande miljövårdssatsning Natura 2000.

När Graciela nu blickar framåt är det främst tre utmaningar som hon vill att Miljöbiblioteket ska ta fasta på. För det första är det att utveckla biblioteksverksamheten med böcker och tidskrifter, det som är den naturliga basen i verksamheten. För det andra är det att utveckla den internationella verksamheten.

- Jag ser gärna en fortsättning på utvecklingsprojekten tillsammans med länderna i östersjöregionen. Men också nya satsningar på samarbeten med miljöorganisationer i andra länder, gärna utanför Europa, säger Graciela.

Sist men inte minst vill Graciela flagga för Miljöbibliotekets uppgift som informationscentrum och mötesplats för debatt och diskussioner.

- Vi kan göra mer än att erbjuda ett bibliotek med böcker. Men då behöver vi skaffa mer resurser som gör att allmänheten, särskilt barn och ungdom, kan komma hit och få hjälp med att själva söka information i alla de databaser och hemsidor som finns. Vi ska också använda våra lokaler till att ordna fler seminarier, debattaftnar och mycket mera.

Graciela är optimistisk när hon pratar om framtiden och menar att de viktigaste förutsättningarna för att utveckla Miljöbiblioteket redan finns på plats, nämligen arbetskamraterna.

- Miljöbiblioteket är en väldigt rolig arbetsplats. Mina kolleger är fantastiska och det är mycket stimulerande att arbeta tillsammans. Dessutom är alla delaktiga och aktiva när det gäller att utveckla och förbättra det vi gör här på Miljöbiblioteket. Och det är förstås fritt fram för medlemmar och samarbetspartners att höra av sig med förslag. Vi gör vad vi kan för att förverkliga alla goda idéer, lovar Graciela.

Det finns en stor samling forskare inom IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, ett FN-organ som i många år leddes av svensken Bert Bolin. De har i många tunga rapporter visat på allvarliga effekter av en höjning av jordens medeltemperatur. Bland annat kan Golfströmmen svänga bort från Nordsjön och inte längre göra vår skandinaviska halvö beboelig. Vi bor ju på samma arktiska breddgrader som Alaska och Sibirien!

Global Climate Coalition, GCC, består av de stora olje- och kolbolagen, och har sått tvivel och skepsis i massmedia sedan länge. Worldwatch Institute har i sin bok Tillståndet i världen gett dem öknamnet "jorden-är-platt-organisation" genom att de förnekar IPCC:s och andra allvarligt oroade forskares alarmsignaler. Efter många år av desinformation har nu denna ökända koalition upplösts genom att några av de stora oljebolagen har tagit IPCC:s varningar på allvar och sakta börjat använda förnybara energikällor. Nyligen har även ABB, Asea Brown Boveri, sålt hela sin kärnkraftverksamhet till British Nuclear Fuel för att enbart satsa på förnybar energi.

I ett SVT dokumentärprogram 1997-12-01, Kampen om energin, avslöjades hela den kol- och oljelobby som ligger bakom GCC. De har också nära band till Schiller-institutet, som är nära kopplat till EAP! Som ende svensk finns Tor Ragnar Gerholm som undertecknare av deras Leipzigdeklaration. Han var även redaktör för SNS:s bok 1998 Klimatpolitik efter Kyotomötet. Boken var enligt tidskriften Miljörapporten 1998 nr 10 finansierad av oljelobbyn. I en intervju i SVT Rapport 1998-08-16 med en av bokens författare summerar TV-reportern sålunda: "Så vi behöver inte vara oroliga för växthuseffekten och klimatförändringarna!"

Några lästips om klimatfrågan:

www.unfccc.org

www.environ.se

www.klimat.nu

www.mjv.se

www.snf.se

www.unep.ch/ipcc

www.climatenetwork.org

www.greenpeace.org

Det uppseendeväckande forskningsresultat som publicerats i en av världens mest prestigefyllda forskningstidskrifter, Nature*, har redan väckt internationellt uppseende. Forskarna har gjort mätningar som för första gången dokumenterar att strömmen av kallt vatten från det stora djupet i Norska havet och söderöver till Atlanten kraftigt reducerats de sista femtio åren. I Färöbankkanalen, en av de viktigaste transportvägarna för detta vatten, är reduktionen så pass mycket som 25 procent sedan 1950.

Transporten av kallt vatten från nord är den viktigaste motorn för Golfströmmen som för varmt vatten upp genom Nordeuropa och som är helt avgörande för det milda klimat vi har. Forskarna är nästan helt säkra på att reduktionen i transporten av kallt vatten söderut också leder till en uppbromsning av Golfströmmen och förmodar att reduktionen varit cirka sex procent de sista femtio åren. Forskarna som studerar den globala uppvärmningen som följer av ökande CO²-utsläpp och drivhuseffekten har länge förutsett denna utveckling.

Koldioxid-modellerna för det vi nu har dokumenterat kommer att ske. Men om det faktiskt beror på drivhuseffekten kan ingen säkert säga idag. Det uppseendeväckande med det publicerade forskningsresultatet är att det för första gången kan påvisas en reduktion i djupvattenströmmar, säger klimatforskaren Svein Österhus på Bjerknessentret vid Bergens universitet. Han är en av författarna till artikeln i Nature tillsammans med forskarna från Skottland och Färöarna.

Paradoxalt nog kan det hända att en reducerad Golfström kan bidra till att stabilisera klimatet längs norska kusten. Den reducerade värmetillförseln kan kanske kompensera för temperaturökningen från drivhuseffekten.

-Men detta är oerhört komplicerade mekanismer som vi inte kan säga något säkert om idag säger Österhus. En negativ effekt är att kallare havsvatten kan leda till sämre levnadsvillkor för fisk. Det är redan dokumenterat att det transporteras mindre hoppkräftor - en av de viktigaste näringskällorna för fisk - in i Nordsjön nu än tidigare.

- Vi funderar på om det kan finnas ett sammanhang med de reducerade havsströmmarna, detta är något av det vi önskar att forska mer på, säger Österhus. Forskningsresultaten som nu blir publicerade bygger på två källor. Sedan 1995 har forskarna övervakat strömmarna i Färöbankkanalen söder om Färöarna. Dessa mätningar har kombinerats med vattenprover och temperaturmätningar gjorda i Norska havet under femtio år från väderfartyget Polarfront.

- Denna serie av mätningar under femtio år är den längsta som finns i hela världen och är av ovärderligt värde, säger Österhus, som hoppas på att Polarfronts mätningar kommer att fortgå i framtiden.

* Nature 2001-06-21, pp..927-930, Decreasing overflow from the Nordic seas into the Atlantic Ocean through the Faroe Bank channel since 1950. www.nature.com.

Storbritanniens miljöminister sa igår att han hoppades att USA skulle ansluta sig till globala avtal såsom Kyotoklimatavtalet i den nya diplomatiska atmosfär som skapats av attackerna den 11 september.

- Lärdomarna från den 11 september visar att till och med världens mest inflytelserika makt behöver en global koalition. Meacher syftade då på USA:s ansträngningar att pressa fram en koalition för att hitta de skyldiga bakom självmordsattacken som dödade mer än 5.500 människor.

- Endast USA utmärkte sig angående Kyotoavtalet. Kanske kan de fruktansvärda händelserna den 11 september ge dem tillfälle att komma ihåg sina internationella skyldigheter. Meacher som var i Sydafrika på ministervisit berättade detta i en intervju för Reuters.

Meacher tog upp den brittiske premiärministern Tony Blairs tema från förra veckan att en ny världsordning baserad på samarbete inom en mängd områden nu var möjlig.

- "Out of the shadow of this evil" (Blair syftar här på attackerna mot USA) borde det uppstå något varaktigt gott. Detta är ett tillfälle att ta i akt. Låt oss skapa en ny ordning i världen runt oss, sa Blair till sitt Labour Party.

- Vi skulle kunna bekämpa klimatförändringen om vi valde att göra det. Kyotoavtalet är riktigt. Vi kommer att förverkliga det och be alla andra länder att också göra så, sa Blair.

Storbritannien har varit Washingtons pålitligaste allierade i dess militära angrepp på Afghanistan, som de anklagar för att härbärgera den militanta muslimen Osama bin Laden, huvudmisstänkt för förra månadens förödande attacker med kapade plan i New York och Washington. USA, världens största producent av växthusgaser, ses som ansvarig för den globala uppvärmningen, och vägrade att underteckna en internationell överenskommelse i Bonn i juli månad ämnad att sänka utsläppet av växthusgas. Överenskommelsen syftar till att minska växthusgaserna med i genomsnitt 5,2 procent, till under 1990 års nivå, till år 2012. USA har också avslagit ett utkastprotokoll om bannlysning av biologisk krigföring.

- Vi behöver varandra. USA behöver oss och vi behöver dem och vi behöver USA för klimatförändringen (Kyoto) och avtal om bakteriologisk krigföring, sa Meacher.

Meacher menade att klimatförändringen är det allvarligaste hotet på lång sikt som mänskligheten står inför. Han noterade att "The Intergovernmental Panel on Climate Change" förutspår att yttemperaturen i genomsnitt kommer att stiga med 1.4 till 5.8 grader Celsius under perioden 1990 till 2100.

- Allmänheten kanske anser att en temperaturförändring på fem grader är betydelselös men det är enormt. Den sista isåldern innebar att den globala temperaturen sjönk med fem grader, hävdade Meacher.

Forskare har förutspått en mängd av förfärliga konsekvenser länkade till klimatförändringen. Allt från öar som blir översvämmade av stigande havsnivåer till djur- och växtarter som kommer att dö ut på grund av deras oförmåga att anpassa sig till stigande temperaturer.

EU-kommissionens miljöexperter kommer nu med ett glädjebesked. Klimatavtalet från Kyoto kan uppfyllas utan alltför stora uppoffringar, enligt en intern rapport som DN tagit del av.

Om fler bilar kör på biobränsle, om hushållen och företagen hushållar mer effektivt med energin, och om handel med rättigheter att släppa ut växthusgaser startas bör avtalet klaras, bedömer EU-kommissionens miljödirektorat. Genom att utnyttja de mest kostnadseffektiva miljö- och energiåtgärderna kommer Kyotoavtalets krav inte att behöva kosta mer än omkring en procent av bruttonationalprodukten 2010, enligt miljöexperterna. Kommissionens miljödirektorat arbetar nu med ett paket med olika åtgärder för hur unionen ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 procent åren 1990 till 2010. Förslaget är ännu inte helt klart men DN har tagit del av huvudpunkterna i planen.

EU-kommissionen har kommit fram till att mycket kan åstadkommas genom stöd och uppmuntran till olika åtgärder som leder till mindre användning av framförallt de fossila bränslena kol och olja. Miljöexperternas optimistiska bild grundar sig på att utsläppen redan har minskat med 4 procent, framför allt på grund av övergången från kol till naturgas och att produktionen i det forna Östtyskland ställts om. Om inget ytterligare görs förväntas utsläppen dock åter öka, och omkring 2010 beräknas de ligga på samma nivå som 1990. Därmed riskerar EU att inte klara sina åtagande enligt Kyotoavtalet på 8 procents minskning.

Miljödirektoratet hävdar emellertid att denna utveckling kan vändas. Det finns en mängd åtgärder som är förhållandevis billiga att genomföra. Det är dock bråttom att fatta beslut om förslagen eftersom de tar flera år att genomföra. Inom två år ska unionen helst ha tagit alla nödvändiga beslut om klimatpaketet. I det ingår också förslag om att EU slutligen ska skriva under Kyotoavtalet och det särskilda direktivet om handel med utsläppsrättigheter. I förslaget till åtgärder finns också en tydlig varning för att dagens lista bara är början på en lång process. Minskningen på 8 procent ska inte ses som ett maximum utan som ett minimum, slår direktoratet fast.

I klimatpaketets strategi ingår också att skärpa användningen av redan tagna direktiv, till exempel det om samordnade åtgärder för att förhindra och förebygga utsläpp (IPPC-direktivet). Rätt använt, till exempel på energiområdet, skulle det direktivet kunna stå för uppåt en femtedel av den minskning som EU åtagit sig mellan 1990 och 2010.

Direktoratet förlitar sig också på att handeln med utsläppsrättigheter ska vara en effektiv metod för att minska utsläppen där det är billigast att göra det. Någon siffra på de minskade utsläppen ges dock inte i förslaget.

Bland de tio åtgärder som listas i förslaget väger självfallet olika sätt att uppmuntra och på andra sätt förmå hushållen liksom offentliga institutioner och företag att spara energi tungt. Ett par av de 8 procent som utsläppen ska ner fram till 2010 borde kunna komma från de olika energispardirektiven, har miljödirektoratet räknat fram.

Miljödirektoratet räknar också med att få transportbranschen och bilisterna att tanka mer biobränslen, till exempel biogas och alkohol gjord på säd och skog. I förslaget finns brasklappar om att ytterligare krav på skärpningar för att minska utsläppen kan komma, till exempel om utsläppen från trafiken överstiger de nivåer som direktoratet räknat med.

För att kunna gripa in planerar EU att utveckla en särskild "mekanism för kartläggning" av klimatåtgärderna. Förslaget från miljödirektoratet kan komma att tas av kommissionen redan nästa vecka. Det kan dock dröja ytterligare några veckor beroende på hur stora ändringar i förslaget som måste göras.

Under de följande två decennierna kommer uppskattningsvis 9-15 trillioner dollar att bli investerade i nya sektorer av energiförsörjningsprojekt. Om en huvuddel av denna investering riktas mot ren energiteknik kommer världen att åtnjuta en global ekonomi som är säkrare, mer robust och renare än under det tjugonde århundradet.

Detta är ett av huvudbudskapen i en ny UNEP-rapport, "Natural Selection : Evolving Choices for Renewable Energy Technology and Policy". Denna publicerades när forskare möttes i Accra, Ghana, för att slutgiltigt godkänna den tredje och sista volymen inriktad på problemlösning "The Third Assesment Report of the United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change" (Den tredje utvärderings-rapporten från FNs klimatpanel.) Den senaste IPCC-studien från 2001-03-05 visar på vilken betydelse tekniska och politiska valmöjligheter har för att minska utsläppen av växthusgaser

(se www.ipcc.ch).

Klaus Toepfer, verkställande direktör för UNEP, menar att "kostnadseffektiva hållningar och tekniklösningar existerar för att minska utsläppen av växthusgaser. Nu behöver vi de nödvändiga besluten och agerandet från både de som förespråkar en förnuftig linje och företagsledarna. "Jag tror att denna nya UNEP-publikation om förnyelsebara energitekniker kommer att innebära ett användbart, praktiskt bidrag för tillgängliga möjligheter och stöd åt vårt mål om en ren energiframtid".

Efterfrågan på energi har ökat stadigt under senare år, ökande i genomsnitt cirka 2 procent årligen under 1990-talet. Men, säger den nya UNEP-rapporten, energisystemen som hittills utvecklats för att möta denna efterfrågan är utan tvivel ohållbara, eftersom de direkt eller indirekt leder till hälsovådliga nivåer av luftföroreningar, försurning av ekosystemen, land- och vatten-föroreningar, förlust av den biologiska mångfalden och den globala uppvärmningen.

UNEP-rapporten säger angående hälsa att mycket av den luftförorening som dödar cirka 500.000 människor varje år kommer från förbränning av fossila bränslen i kraftverk, industriella smältugnar och motorfordon. Luftföroreningar orsakar också uppskattningsvis fyra till fem miljoner nya fall av kronisk bronkit såväl som miljoner av fall av andra allvarliga sjukdomar. I rapportens introduktion skriver Toepfer: "Föroreningens pris är uppskattad till 0.5 till 2.5 procent av världens bruttonationalprodukt, cirka 150-750 billioner dollar per år. Fakta talar sitt tydliga språk och är anledning nog att finna nya energikällor och förändra användningssättet. På grund av världens ökande efterfrågan på fossila bränslen har man tvingats att öka takten för att finna rena former av energi."

Fossila bränslen (huvudorsaken till utsläppen av växthusgas) förser tre fjärdedelar av energin som behövs för att driva en 35 trillioner dollars världsekonomi – en situation som snabbt fördärvar jordens naturliga system.

Hur som helst finns det lösningar.

"Den destruktiva förbindelsen mellan ohållbart energianvändande och miljökvalitet kan brytas" säger Toepfer. Teknikförbättringar och viljan hos regeringar att experimentera med nya ekonomiska synsätt till energiprissättande, förändrar i grunden energimarknader och visar på nya möjligheter."

"Energieffektiviteten måste ge oss mycket större energifördelar. Vi borde verkligen driva detta mycket ihärdigare, sa Toepfer. Efterfrågan på energi har ökat och detta borde vara drivkraften för större energieffektivitet."

"Om kravet på energitillväxt minskade från t.ex. 2 till 1.5 procent genom sådana metoder som effektivare bränsle, bilar och hushållsapparater som tvättmaskiner, glödlampor och uppvärmningssystem, borde detta öka fördelarna med att använda förnyelsebar energi," fortsatte Toepfer.

Förnyelsebar energi är outtömlig och ren. Det är också den mest kostnadseffektiva energikällan för en mängd användningsområden och motsvarar mellan 15 och 20 procent av världens totala energibehov och 24 procent av världens totala elektricitetsbehov. Förnyelsebar energi i form av traditionella biobränslen, såsom rester av trä och grödor, representerar cirka 14 procent av världens totala energikonsumtion – en större andel än kol.

Emellertid ökar tillskottet av nyare förnyelsebar energiteknik snabbt, trots ny konkurrens från avreglerade energimarknader. Från en smal bas under 1970-talet, har teknik byggd på biomassa, geotermi, sol, småskalig vattenkraft och vind växt proportionerligt snabbare än någon annan elförsörjningsteknik. Vindenergiindustrin till exempel, har vuxit under endast två decennier från att vara en producent av små maskiner till en modern mångbilliondollarindustri som förser ett växande elnät med energi. I början av 2000-talet genererar vindturbiner 14.000 megawatt ren elektricitet i mer än 30 länder. Utvecklingen av vindenergiindustrin har långt överträffat till och med de mest optimistiska förutsägelserna 1990. Följaktligen har kostnaden för vindgenererad elektricitet minskat sjufalt vilket gör vindkraften konkurrenskraftig i nivå med de flesta fossila bränsletekniker.

" Det är alltmer sant" säger Toepfer "att det inte finns några tekniska, finansiella eller ekonomiska orsaker till varför världens nationer inte kan åtnjuta fördelarna av en hög energiproduktion och en bättre miljö. Det är helt enkelt en fråga om att göra de rätta valen."

"Natural Selection : Evolving Choices for Renewable Energy Technology and Policy" överblickar större delen av förnyelsebar energiteknik och en policy som kommer att befrämja dess utveckling samt scenarior för förnyelsebar energiframtid. Se http://www.uneptie.org/energy/

Publications/naturalselection.htm.

"Sustainable Energy" den senaste utgivningen av "Industry and Environment magazine" från UNEPs Division of Technology, Industry and Economics. Se http://www.uneptie.org/media/review/ie_home.htm.

UNEP arbetar med ett antal initiativ inom området för hållbar energi. FN-fonden, The African Rural Energy Enterprise Development (AREED ), engagerar den privata sektorn för att leverera tillgänglig energiproduktion baserad på ren och förnyelsebar energiteknik i totalt fem länder i västra och södra Afrika.

The Sustainable Energy Advisory Facility (SEAF) är ett DANIDA-finansierat pilotintiativ som bidrar med information och tekniskt stöd för hållbara energiaktiviteter till utvalda utvecklingsländer. Fokus ligger på politiska förändringar som ligger till grund för en utveckling mot hållbar energi.

Med stöd av "Global Environment Facility" driver UNEP också ett "Renewable Energy Technology/Efficiency Investment Advisory Facility" (En rådgivande möjlighet för investeringar i förnyelsebar energiteknologi /energieffektivitet). Den hjälper finansiella institutioner att utvärdera eventuella utländska direktinvesteringar i förnyelsebar energi eller projekt för energieffektivitet i utvecklingsländer.

För ytterligare information om dessa projekt som UNEP ansvarar för kontakta Mark Radka, chef för "The Energy Unit" (energienheten) UNEP Division of Technology,Industry and Economics in Paris (Avdelningen för teknologi,industri och ekonomi i Paris).

Tel: +33-1-4437-1427,fax +33-1-4437-1474, E-post mark.radka@unep.fr.

En kort resumé

Det har tagit fyra år, men efter Marrakech-mötet är Kyotoprotokollet färdigt. Vad de olika nationerna sätter för utsläppstak och i vilken utsträckning de använder kol-sänkor blir därför mycket viktigt fram till första åtagandeperioden 2008-2012.

Enligt miljöminister Kjell Larsson kommer Sveriges regering under nästa vecka föreslå inför riksdagen att Sverige ratificerar Kyotoprokollet. Regeringen föreslår en minskning av utsläppen på 4 % utan sänkor till perioden 2008-2012.

Man kan sammanfatta parternas konferens (COP 7 Conference Of the Parties) på följande sätt. Ryssland får tillgodoräkna sig totalt 33 miljoner ton CO2 i kol-sänkor. Detta innebär en fördubbling gentemot överenskommelsen i Bonn. Inga gränser för hur mycket skog länder kan överföra finns med. I Marrakech arbetades tydliga regler för rapportering, övervakning och verifiering av utsläppen inom Kyotomekanismerna fram. Ett klart och tydligt straffsystem är på plats. Länderna måste acceptera dessa för att kunna utnyttja de olika mekanismerna. Upptag av koldioxid genom sänkor måste kunna visas och rapporteras med tydliga geografiskt avgränsade områden.

Sverige och EU lyckades få till ett avtal om de skogsområden som används som sänkor. Detta innebär att redovisning krävs på hur den biologiska mångfalden påverkas.

Östersjön är ett ekologiskt ömtåligt hav och dess tillstånd orsakar stor oro i Finland och i alla Östersjöns kustländer. Det största problemet i Östersjön och särskilt i Finska viken är eutrofieringen, dvs. vattnets övergödning, som kan observeras både ute på öppna havet där blågröna alger uppträder och vid kusten där andra drivande algmassor lägger sig vid stränderna och fastnar i näten. Här i Hangö kan man med egna ögon iaktta dessa problem varje sommar.

Östersjöns skyddande är en viktig del av regeringsprogrammet. Den valda utgångspunkten för det här arbetet är att implementera programmet för Östersjöns hållbara utveckling. I enlighet med regeringsprogrammet och med miljömyndigheterna som koordinerande instans håller man för närvarande på att utarbeta ett särskilt Östersjöprogram. Arbetsgruppen som bereder programmet ska lägga fram sitt förslag i sommar. Efter utlåtanden ska regeringen behandla programmet under hösten 2001.

Eutrofieringen i Finska vikens kustvatten och Skärgårdshavet orsakas huvudsakligen av inhemsk näringsbelastning. För att förhindra den måste man minska på de finländska fosfor- och särskilt kväveutsläppen. I det här arbetet ska alla de parter som står för belastningen delta: samhällena, industrin och lantbruket. Under den närmaste tioårsperioden borde samhällena göra extra investeringar på ca 600-800 miljoner mark. Avgifterna för avloppsvattnet skulle då stiga med högst 5 procent.

Lantbruket är fortfarande den största källan till näringsutsläpp. Enligt en utredning som nyss blivit klar har man trots det system för miljöstöd som togs i bruk år 1995 inte lyckats reducera

lantbrukets utsläpp i den takt man eftersträvat.

I samband med beredningen av Östersjöprogrammet har man konstaterat att lantbruksstödet i högre grad än hittills borde riktas in på sådana specialåtgärder som har största reducerande effekt på näringsbelastningen och särskilt den för Östersjön så viktiga kvävebelastningen. Till dessa åtgärder hör bland annat anläggande av nya våtmarker och upprätthållande av tillräckligt breda skyddszoner. Det finns skäl att göra utredningar för att klargöra om miljöstödet faktiskt används tillräckligt effektivt och om det riktats in så att det optimalt befrämjar en förbättring av Östersjöns tillstånd.

Länderna i Östersjöområdet har redan länge bedrivit omfattande samarbete för att skydda Östersjön. Östersjörådet, kommissionen för Östersjöns skyddande (HELCOM), programmet för Östersjöns hållbara utveckling (Baltic Agenda 21) och Europeiska Unionen har alla som mål att befrämja Östersjöns skyddande. Även om det finns många aktörer finns det säkert också tillräckligt med uppgifter för dem alla. Tyskland har för närvarande ordförandeskapet både i HELCOM och i Östersjörådet och har i båda dessa roller varit aktiv i frågor som gäller Östersjöns skyddande. Man har särskilt haft som strävan att begränsa de oljeutsläpp som sjöfarten orsakar och betonat sjöfartens säkerhetsaspekter.

HELCOM skapade i förra december en särskild arbetsgrupp (Task Force) vars uppgift är att utreda planerade större hamn- och andra anläggningsprojekt i Östersjöområdet och att aktivera parterna så att man gör miljökonsekvens-bedömningar av de här projekten. Dessutom ska arbetsgruppen koordinera datainsamling och -distribution samt samarbetet mellan kommissionens olika organ och andra aktörer. Sverige har lovat leda den här arbetsgruppen.

Fartygsolyckan vid Danmarks sydöstra kust i april i fjol ledde till aktivitet inom HELCOM och i början av inkommande september ska ett extra kommissionsmöte ordnas i Danmark på miljö- och trafikministernivå om sjöfartens säkerhetsfrågor.

Inom ramen för programmet för Östersjöns hållbara utveckling (Baltic Agenda 21) har man befrämjat kommunala projekt för hållbar utveckling i enlighet med de riktlinjer för lokal verksamhet som man kommit överens om vid mötet i Rio. Samarbetet mellan Östersjöområdets kommuner och städer har intensifierats och man har lyckats skapa gemensam praxis i flera frågor. De flesta projekten i det här programmet är ännu i ett beredningsskede och man håller för närvarande på att ordna finansieringen för dessa projekt.

Förbundet för Östersjöns städer (Union of the Baltic Cities) har aktivt lett och organiserat ett miljösamarbete mellan Östersjöns städer och kommuner. Organisationen har utbildat personal för lokala projekt för hållbar utveckling, genomfört utvecklingsprojekt bl.a. i fråga om kommunernas system för hantering av miljöärenden och verkat för mer tillgänglig miljöinformation. Åbo stad har varit aktiv i det här samarbetet.

" En sund miljö är en förutsättning för långsiktig välfärd och livskvalitet, och gemenskapens befolkning begär en hög miljöskyddsnivå. Fortsatt ekonomisk utveckling och ökande välfärd kommer att belasta vår planets förmåga att tillhandahålla tillräckligt med resurser och absorbera föroreningar. Samtidigt kan stränga miljönormer fungera som drivkraft för innovation och företagsamhet. Därför måste samhället se till att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan och miljöförstörelse. Företagen måste bli mer miljöeffektiva i sin verksamhet, det vill säga de måste tillverka samma mängd eller fler produkter med mindre råvaru- och energiförbrukning och minskad avfallsproduktion, och konsumtionsmönstren måste bli hållbarare.

Trettio år av miljöpolitik har i Europeiska unionen lett till ett omfattande system av miljökontroller. Genom femte miljöhandlingsprogrammet (1992-1999) Mot en hållbar utveckling infördes nya åtgärder och ett mer omfattande engagemang för integration av miljöfrågor i den övriga politiken. Den allmänna bedömningen av programmet visade att man visserligen gjort framsteg med att minska föroreningsnivåerna i vissa områden, men att många problem fortfarande är olösta och att miljön kommer att fortsätta att försämras om inte större framsteg görs i fråga om genomförandet av miljölagstiftningen i medlemsstaterna, integrationen av miljöaspekter i de ekonomiska och sociala strategier som ligger till grund för miljöbelastningarna förbättras och utökas, de berörda parterna och allmänheten tar mer ansvar för egna insatser för att skydda miljön, åtgärder som syftar till att lösa olika allvarliga och svårlösta miljöproblem, samt en rad nya sådana, ges nytt eftertryck.

Dessa slutsatser har legat till grund för den strategiska inriktningen av sjätte miljöhandlingsprogrammet, som konkret skall omfatta de miljömål och prioriteringar som skall ingå i Europeiska gemenskapens strategi för en hållbar utveckling. I programmet redogörs för de viktigaste prioriteringarna och målsättningarna för miljöpolitiken under de kommande fem till tio åren och för de åtgärder som skall vidtas.

Miljöpolitiken måste vara innovativ och utforska nya möjligheter till samarbete med ett brett spektrum av olika berörda parter i samhället.

Genomförandet av befintlig miljölagstiftning måste förbättras. Energiska, rättsliga åtgärder via Europeiska domstolen bör kompletteras med stöd till bästa praxis och en politik som syftar till att informera allmänheten för att på så sätt namnge och peka ut eller framhäva dem som brustit eller utmärkt sig i miljösammanhang.

Integrationen av miljöaspekter i övrig politik måste fördjupas. Exempelvis bör alla politiska initiativ från kommissionens sida grundligt granskas utifrån denna synpunkt. Framstegen bör mätas med hjälp av indikatorer och benchmarking.

Samverkan med marknaden genom att använda sig av företagens och konsumenternas intressen kommer att bidra till hållbarare konsumtions- och produktionsmönster. Företagen bör inte bara straffas för dålig miljöprestanda, utan det bör också införas program för att belöna goda insatser. Konsumenterna måste få användbara upplysningar som ger dem möjlighet att välja miljövänliga produkter och på så sätt påverka marknaden. Statliga subventioner bör främja miljövänlig verksamhet. Företagen måste uppmuntras till nyskapande och till att exempelvis utnyttja de möjligheter som användning, utveckling och spridning av ren teknik medför.

Den enskilda medborgaren tar dagligen beslut som direkt eller indirekt påverkar miljön. Lättillgänglig information av bättre kvalitet, om miljön och om praktiska frågor, kan bidra till att skapa en opinion och därigenom påverka beslutsprocessen.

Fysisk planering och markförvaltningsbeslut i medlemsstaterna kan få betydande följder för miljön, eftersom det kan leda till fragmentering av landsbygden och ökad belastning på tätortsområden och kusterna. Gemenskapen kan bidra till detta genom att främja bästa praxis samt med stöd inom ramen för strukturfonderna. Dessa initiativ omfattar hela spektrumet av miljöfrågor. Dessutom skall särskild hänsyn tas till fyra prioriterade handlingsområden.

Forskarna är överens om att klimatet håller på att förändras och att mänsklig verksamhet leder till de ökade koncentrationer av växthusgaser som är orsaken till problemet. Den viktigaste prioriteringen i sjätte miljöhandlings-programmet kommer därför att vara ratificeringen och genomförandet av Kyotoprotokollet, som går ut på att utsläppen av växthusgaser minskas med 8 % till 2008-2012, jämfört med 1990 års nivåer. Detta måste ses som ett första steg mot ett långsiktigt mål som innebär en minskning med 70 %.

Livskraftiga naturliga system som befinner sig i jämvikt är avgörande för livet på vår jord och för samhällenas funktion. Belastningar genom förorening och ohållbar användning av mark och hav samt hot mot den biologiska mångfalden måste åtgärdas. Föroreningshotet kan lättast åtgärdas genom fullständigt och korrekt genomförande av miljölagstiftningen. Viktiga naturområden skall skyddas genom gemenskapens program Natura 2000, och detta program måste därför genomföras i sin helhet. För att utvidga skyddet måste man på ett mer omfattande och effektivt sätt integrera miljöaspekterna och frågan om biologisk mångfald i jordbrukspolitiken, den fysiska planeringen samt i skogsbruks- och marinpolitik, och kombinera detta med nya initiativ som utvecklingen av en markstrategi för gemenskapen. Skydd av havsmiljöerna skall också beaktas i större utsträckning.

Det blir allt mer uppenbart att människors hälsa påverkas av miljöproblem som hänger samman med luft- och vattenförorening, farliga kemikalier samt buller. Det krävs en omfattande helhetssyn på miljö och hälsa, som sätter försiktighetsprincipen och förebyggande av risker i centrum och tar hänsyn till särskilt sårbara grupper som barn och äldre. Befintlig lagstiftning måste genomföras, och det krävs dessutom ytterligare åtgärder inom de enskilda berörda politikområdena.

Vår planets resurser utsätts för svåra belastningar från samhällets sida, inte minst de förnybara resurserna mark, vatten, luft och skog. Det krävs en strategi som syftar till att garantera en hållbarare resursanvändning, t.ex. genom att tillämpa styrmedel som avgifter och incitament. Avfallsmängderna kommer att fortsätta att öka om inga åtgärder vidtas för att förhindra detta. Förebyggande av avfall kommer att vara en avgörande fråga för en integrerad produktpolicy. Det krävs ytterligare insatser för att uppmuntra till avfallsåtervinning.

Sjätte miljöhandlingsprogrammet kommer att genomföras inom ramen för en utvidgad union, och alla framtida åtgärder kommer att behöva ta hänsyn till detta bredare perspektiv. Genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning kommer naturligtvis att vara den viktigaste frågan för kandidatländerna, som kommer att få hjälp med detta från gemenskapens olika finansieringsprogram. Kandidatländerna har chansen att utveckla sin ekonomi på ett hållbart sätt, och att undvika miljöproblem av den art och omfattning som Västeuropa står inför i dag. På det internationella planet är det viktigt att till fullo och på ett korrekt sätt integrera miljöaspekterna i alla frågor som rör gemenskapens yttre förbindelser. Miljön måste tas på allvar av internationella organisationer, och den måste få tillräckliga medel. Internationella konventioner om exempelvis klimatförändring, biologisk mångfald, kemikalier eller ökenbildning måste främjas och genomföras.

Om sjätte miljöhandlingsprogrammet skall kunna nå framgång är det viktigt att alla berörda parter kan medverka aktivt i varje skede av beslutsprocessen, från det att målen fastställs till genomförandet av åtgärderna. Utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av miljöpolitiken skall grundas på goda vetenskapliga kunskaper, ekonomiska analyser, tillförlitliga och aktuella miljöuppgifter samt användning av indikatorer".

Lördagen den 22 september kl 9-15 var Miljöbiblioteket med i miljöevenemanget I staden utan min bil genom att deltaga i loppmarknaden. Vi sålde en hel del böcker till billiga priser men framförallt var det en lyckad satsning för att komma i kontakt med allmänheten och presentera vår verksamhet. Många nyfikna och intresserade, gamla som unga, besökte vårt "gröna bord" på Råbygatan. Vår förhoppning är att vi i framtiden ska kunna deltaga mer i den här typen av projekt – ett utmärkt sätt att till exempel värva fler medlemmar!

Staden, transporterna och miljön, den 5 februari 2002. Miljöbiblioteket är inbjudet till att deltaga denna dag.

Miljöbiblioteket är en av de organisationer, den enda från Skåne, som ingår i nätverket. I september 2002 arrangerar Förenta Nationerna en global konferens om hållbar utveckling - World Summit on Sustainable Development (WSSD) – i Johannesburg, Sydafrika.

Svenska FN-förbundet är sekretariat för nätverket. Svenska FN-förbundet anställer en handläggare på heltid från 14 augusti 2001 till 14 november 2002.

Representanterna från de olika samarbetsorganisationerna i Östeuropa började med att hålla föredrag. Deltagarna var Fanja Bluma, Green Library Riga och Ieva Zalite, Green Library Riga (Lettland), Ieva Guscenkaite, Vilnius Nature Protection Society, Youth Club (Litauen), Juhan Telgmaa, Estonian Society for Nature Conservation (Estland), Jan Smielowski, Biblioteka Ekologiczna Poznan (Polen), Alenea Krasnei, research coordinator, Ekoline, Minsk (Vitryssland), Nikolai Artsiushka, major of the Turov Council, Vladzimir Ziamlianik, co-chairman of Agenda 21 group, Turov (Vitryssland).

I anslutning till konferensen arrangerades dagen efter ett rundabordssamtal. Syftet var att utröna intresse och behov av nya gemensamma samarbetsprojekt mellan de representerade organisationerna. Förutom de ovannämnda gästerna deltog Ninna Widstrand och Maria Mörner Walter i diskussionerna på Miljöbiblioteket i Lund. Diskussionerna var mycket givande och nya kontakter togs mellan delegaterna från de olika organisationerna.

Den första fråga som diskuterades var förutsättningarna att agera gemensamt inför FNs miljökonferens i Johannesburg 2002. Det visades sig emellertid att det främst är Miljöbiblioteket – som genom deltagande i det svenska nätverket Alert 2002 – som nu aktivt arbetar med att lyfta fram de miljöfrågor som den svenska regeringen förväntas agera för under konferensen i Johannesburg. Övriga representerade organisationer i samtalet förklarade att Johannesburgkonferensen inte är prioriterad. Ingen av deltagarna i samtalet har för avsikt att resa till Johannesburg eftersom andra projekt i den egna verksamheten inom respektive organisation måste gå före i prioriteringen.

En annan fråga som ventilerades var i vilken mån det finns intresse att samverka för att utveckla och stärka UNEP-kommittéer i hela östersjöområdet. Även här visade det sig att endast Miljöbiblioteket prioriterar detta arbete.

Under samtalen bekräftades emellertid att det finns projektidéer som bör utvecklas och konkretiseras vidare. De projektidéer som samtliga representerade organisationer uttryckte intresse för är:

Konkretisering och vidareutveckling av de fyra föreslagna projektidéerna sker genom kommunikation, främst via e-mail. Högst prioritet bland projektidéerna har det påtänkta projektet om kompetens-utveckling. Miljöbiblioteket och Vilinus Nature Protection Society, Youth Club har åtagit sig att utarbeta ett utkast till projektplan samt undersöka finansieringsmöjligheter. Förslagen ska därefter behandlas internt inom varje organisation för ställningstagande om eventuellt engagemang.

Under höstterminen 2001 har Fältbiologerna i Lund tillsammans med Miljöbiblioteket arrangerat diskussionsaftnar för ungdomar. Syftet har varit att sprida kunskap om världens tillstånd och ge möjligheter till konkreta fakta att grunda sitt engagemang på.

Programmet har varit följande:

Vi tackar våra vänner över Sundet för att i Nyhedsbladet Øko-net, nr 4 ha presenterat Miljöbiblioteket. Nyhedsbladet ges ut av Netværket for økologisk folkeoplysning og praksis. Alltsedan 1995 har vi regelbundet fått deras Nyhedsblad i utbyte mot vårt Nyhetsbrev. Ur deras skrift Vejen formes mens vi går – tre framtidsbilleder af ett bæredygtigt Danmark finns bland annat följande att läsa:

"Netværket for økologisk folkeoplysning og praksis (Øko-net) er en forening stiftet i januar 1994. Øko-net arbejder med folkeoplysning om miljø og bæredygtig udvikling og udgiver bl a Nyhedsbladet Øko-net 6 gange om året – i en trykt udgave og på internettet. Bladets primære opgave er at skabe et let tilgængeligt overblik over nye initiativer på miljøområdet. Desuden afholder Øko-net "seminar og årsmøde" og "økologisk samling" og arrangerar møder og seminarer om aktuelle problemstillinger i relation till miljø og bæredygtig udvikling. Øko-net er medlemsorganisation hos Dansk Folkeoplysnings Samråd. Desuden indgår Øko-net i 92-gruppen, som er et samarbejde mellem 20 danske miljø- og udviklingsorganisationer, som alla arbejder med opfølgningen på FN`s miljø- og udviklingskonference i Rio de Janeiro i 1992."

I två svenska tidskrifter har vi också blivit presenterade, dels är det Grus & Guld,

nr 3 , utges av JAK (Medlemsbank för en Rättvis Ekonomi) och Miljömagasinet nr 39.

ABC (Aktiva insatser med världens Barn i Centrum). Biståndsorganisation bildad i Lund 1998. Verksamheten bygger på utbildning, hälsovård och meningsfull inkomstgenererande sysselsättning. Arbetet präglas av småskalighet, långsiktighet och miljömedvetenhet. Den grundläggande respekten för alla människor lika värde är centralt i deras arbete.

I Indien och Uganda samarbetar ABC med lokala organisationer och institutioner i syfte att göra aktiva insatser för människor. I Sverige bygger deras arbete på att sprida information och samla in medel till biståndsprojekt.

ABC är för sin verksamhet helt beroende av frivilliga gåvor och anslag. ABC granskas av SFI – Stiftelsen för insamlingskontroll.

E-post: info@abcsweden.org.

LGU (Lundagruppen för ursprungsfolk)

Det finns ungefär 300 miljoner människor i 5000 olika grupper som är ursprungsfolk. Dessa är till exempel indianer i Nord- och Sydamerika och bushmän i södra Afrika.

Ursprungsfolk lever i bergs-, regnskogs- och arktiska områden såväl som i städer. Ursprungsfolk är socialt, kulturellt, ekonomiskt och politiskt diskriminerade och utestängs från beslut som påverkar deras liv.

För att lyfta fram frågor som rör ursprungsfolk finns LGU. Organisationen arbetar med att sprida information genom publikationer, seminarier, konferenser och filmvisningar, och också genom internationella utvecklingsprojekt bland annat i Asien och Mellan- och Sydamerika.

E-post: iwgia.lund@swipnet.se.

The English International Association of Lund. Grundades 1987 av utbytesstudenter, säsongsarbetare, invandrade, asylsökande och svenska vänner i Lund. Organisationens mål är att förbättra det sociala och kulturella samförståndet mellan invandrare och svenskar.

Följande finns i deras aktivitetsagenda:

Föreningen Miljöbiblioteket är en partipolitiskt och religiöst obunden, ideell förening. Syftet med föreningen är att samla alla som vill arbeta med eller stödja verksamheten vid Miljöbiblioteket. Föreningen bygger upp och driver ett informationscentrum för miljö- och utvecklingsfrågor. Medlemmar, företag och myndigheter bidrar till finansiering. Personligt medlemskap kostar 150 kr per år. Företag och organisationer 200 kr per år, och valfri summa för sponsring.

Ordförande: Graciela H. Ratti

Kassör: Fredrik Montelius

Ledamöter: Björn Abelson

Clara Angel

Maria Mörner Walter

Ana Rocha

Ingrid Stjernquist

Ninna Widstrand

Joachim Åhman

Suppleanter: Solweig Lewin

Sara Ljung

Inga Ohlsson

E-post: englinteern@hotmail.com.